Domprojektet

Jag har startat ett projekt jag kallar Domprojektet. Syftet är att göra som SDs Patrik Jonasson och gå igenom samtliga domar vad gäller sexualbrott sedan 2012 och skriva om vad jag hittar vad gäller nationell bakgrund på de dömda.

Det kommer att ta tid, men det får det göra.

Så varför? Är det inte att ge upp för främlingsfientliga krafter?

Jo, kanske. Vi som anser att statistik ska tas fram för att hjälpa offren genom att identifiera problem och drivkrafter är säkert fortfarande i majoritet, men det finns en stor massa i Sverige som är helt övertygade om att ickesvenskar är överrepresenterade bland sexbrottsdömda.

Alla projekt behöver en avgränsning.

Jag har, för att svara upp mot de ”findings” Jonasson tagit fram, här valt att enbart titta på följande:

  1. Dömda för
    1. våldtäkt
    2. grov våldtäkt
    3. våldtäkt mot barn
    4. grov våldtäkt mot barn
  2. Åren 2012-2016
  3. Födelseland hos de som är dömda
  4. Lagföringsbeslut, dvs dom i Tingsrätten, för brott aktuellt år – vi ser alltså inte till vilket år brottet begåtts utan till vilket år dom vunnit laga kraft.

Projektet drivs så här:

  1. Jag påpekar metodfel och konklusioner i det material han publicerat.
  2. Jag går själv igenom domar och redovisar vad jag hittat.
  3. Jag publicerar resultaten

Eftersom hans mest spridda slutsats är att ”män med utomeuropeisk härkomst” skulle begå 84 procent av alla grova våldtäkter i Sverige kommer jag att börja med dessa.

Artiklar

  • Grova våldtäkter 2012-2016

Definitioner

Eftersom BRÅ redovisar samtliga personer dömda i ett mål under huvudbrottet (se sidan 2-3 här) kan inte BRÅs statistik användas rakt av. Exempel är när sju personer döms för gruppvåldtäkten i Eksjö, men bara fem av dem egentligen dömts för grov våldtäkt, och två för medhjälp till grov våldtäkt. Då redovisas samtliga sju i BRÅs statistik under huvudbrottet, trots att två av dem inte formellt begått det. Jag justerar då BRÅs statistik så att bara personer dömda för brottet ifråga kommer med. Detta har inte PJ gjort, utan räknar felaktigt samtliga som dömda för grov våldtäkt.

Omvänt gäller att om brottet ifråga inte är det grövsta av dem som begåtts i den aktuella domen, till exempel om våldtäkt begåtts i samband med mord, riskerar jag att missa det, men jag kommer att göra mitt bästa för att hitta även dessa fall.

Nedan BRÅs kommentar:

När du tolkar statistiken tänk på att
– ett lagföringsbeslut kan omfatta flera brott. Redovisningen av brott i lagföringsbeslut bygger på huvudbrottet i beslutet, det vill säga brottet med den strängaste påföljden i straffskalan. Det medför att lindrigare brott kan underskattas i förhållande till grövre brott i statistiken över lagföringsbeslut
– ny lagstiftning kan innebära förändringar av bestämmelsen för ett brott. Ändringar i lagstiftningen medför att man inte kan jämföra antalet lagföringsbeslut för ett visst brott med tidigare år utan att beakta eventuella förändringar i lagstiftningen
– utvecklingen av antalet lagföringsbeslut följer ofta utvecklingen av antalet uppklarade brott och att antalet lagföringsbeslut rörande vissa brott, som trafikbrott och narkotikabrott, till stor del återspeglar polisens och åklagarnas insatser på området
– en och samma person inräknas i statistiken för varje enskilt lagföringsbeslut, till skillnad från statistiken över misstänkta personer där en person endast inräknas en gång per brottstyp
– i lagföringsstatistiken räknas åldern vid lagföringsbeslutet, till skillnad från statistiken över misstänkta personer där den misstänkta personens ålder räknas utifrån när personen begick brottet
– statistiken över lagförda brott avser de brott för vilka en enskild person befunnits skyldig, vilket närmast motsvaras av brottsdeltaganden i statistiken över misstänkta personer
– om flera personer har befunnits skyldiga till samma gärning kommer brottet att redovisas en gång för varje person som lagförts för handlingen
– en gärning kan således resultera i flera brott i lagföringsstatistiken samtidigt som den enbart redovisats som ett brott i anmälningsstatistiken. Det är därför olämpligt att göra direkta jämförelser mellan antalet brott i anmälningsstatistiken och antalet lagförda brott i lagföringsstatistiken.