Våld och kriminalitet ökar inte, trots att det nu blivit närmast ett axiom, som yttras helt oemotsagt av både politiker och mediafigurer.Våld och kriminalitet ändrar däremot karaktär.
Anledningen till att det inte sker en ökning totalt sett är att samtidigt som man får bukt med en kategori problem ploppar det upp andra. För söp vi mer och dödade varandra på fyllan. Nu skjuts det. Förr skedde våldet i hem och på krogen. Nu sker det i kriminella gäng.
Den som sakligt skriver att våld och kriminalitet inte ökar totalt sett får oundvikligen höra att den stoppar huvudet i sanden, vill vara politiskt korrekt, och ”ska såna som du hålla på och uttala sig kommer M garanterat att förlora valet” (sagt av skadeglada sverigedemokrater i tid och otid).
Det har vänligt påpekats för mig att det är vanskligt att skriva sådant som är sant, för då kan folk tro att man inte vill se problemen. Fundera på den lite.
Jag håller självklart med om att vi som land behöver agera mot gängkriminaliteten. Jag är öppen för alla förslag, så länge de är holistiska. Vi måste hantera problemen idag, och vi måste också se till att de inte uppträder i framtiden.
Andra generationens invandrare, samt de som kommit som små till Sverige, en fantastisk tillgång för vårt land – unga människor med en fot i varje kultur, som bidrar, jobbar hårt och gör oss alla bättre. Jag tror många av er som läser känner dem på samma sätt som jag, och imponeras av drivet och insikterna hos tjugoåringar vars föräldrar kommit från helt andra kulturer. Många av mina barns vänner har rötter i andra länder. Många av mina egna yngre vänner, som jag mött genom mitt arbete mot främlingsfientlighet och rasism, har en sådan bakgrund. De har en visdom, en mognad och ett djup i sitt sätt att förhålla sig till världen som vi alla kan lära av.
Men det är också en grupp som lätt hamnar i utanförskap och känner sig rotlösa och lockas till gäng – inte bara i Sverige utan i alla länder, i alla tider. Istället för att ha dubbla rötter har man ingen rot. Det är en paradox att samma mångkulturella bakgrund som kan vara en framgångsfaktor för den ena personen helt kan slå undan fötterna för den andra och skapa extremt dåliga förutsättningar för ett liv av konstruktivitet, empati, samhällsengagemang och hederligt arbete.
Skillnaden mellan oss alliansare vis-à-vis sverigedemokrater är att vi inser att de allra, allra flesta 15-30-åringarna med rötter i andra kulturer är precis vad Sverige behöver. Medan SD-svansen pratar om samtliga andragenerationsinvandrare som någon sorts avskum vi borde göra oss av med inser vi övriga att det bara är en liten del av dem som begår brott.
Det är förstås enbart de kriminella vi som land behöver hantera – inte hela gruppen. Hårdare straff, fler poliser, utvisning av dem som inte är medborgare. Jag håller med alla som vill se detta. Vi måste få stopp på skjutningar och granatattacker.
De barn som ännu inte blivit kriminella behöver vi fånga upp så de inte kommer dit.
Och framförallt behöver vi se till att de som kommer till Sverige idag och är eller blir föräldrar inte lever ut sina liv här i utanförskap, utan antingen jobbar och bidrar till samhället och bygger en tillvaro där barnen lär sig hur man lever i Sverige, eller också flyttar hem så fort möjligt. Inte bara för vår skull som annars behöver försörja dem, utan även för deras barns skull. Det är bättre de får en rot än ingen rot.
Sverige ska inte ha utanförskap.
Vi ska bara ha innanförskap.
Och i innanförskapet finns ingen enda rotlös unge.
Kvinnors våld mot män har jag ibland kommenterat. Jag känner igen 
Descendants of the Golgafrinchans 