I freden vid Brömsebro 1645 övergick Jämtland till Sverige.

Tänk om några av oss övriga svenskar plötsligt skulle få för sig att det var ett dåligt beslut.

De skulle då sätta upp webbplatser där de rapporterade om brott som begås i Jämtland. De skulle ifrågasätta alla brott där gärningsmannen inte var känd, och säga att ”det är nog en jämte, men gammelmedia mörkar”.

De skulle berätta hur skrämmande hög arbetslösheten är i Jämtland. De skulle ifrågasätta varför vi ska försörja så många jämtar när vi egentligen har nog med oss själva. De skulle berätta hur många gamla och barn i övriga Sverige som inte får vård och skola bara för att vi håller på och skänker alla våra pengar till jämtarna. De skulle producera siffror som visar hur en jämtländsk familj får 30 000 skattefritt i månaden från svenska staten, utan att lyfta ett finger.

De skulle dra fram exempel på jämtar som klagar på olika fenomen i samhället, och påpeka hur otacksamma de är mot Sverige.

De skulle påpeka hur jämtar som inte äter allt som bjuds har klara svårigheter att anpassa sig till det svenska samhället. Hur jämtar som väljer att bosätta sig i närheten av andra jämtar inte egentligen vill tillhöra Sverige. Hur jämtar som pratar med dialekt inte ens försöker lära sig riktig svenska.

Men så gör vi förstås inte.

För vi förstår att om arbetslösheten är hög i Jämtland har det strukturella skäl, och då är det något vi får tackla gemensamt. Det är något vi kan göra något åt utan att peka finger.

Och vi förstår att även om vissa jämtar begår brott är det inte övriga jämtars fel.

Vi förstår att människor inte är sitt ursprung, utan att vi är de vi väljer att vara, och att vi alla har rätt att mötas utan fördomar.

Vi förstår att även de vi inte har så många gener gemensamt med egentligen är som vi.

Vi vet bättre än att fördöma hela etniska grupper.

Vi är bättre än så.

God Jul alla jämtar och övriga världsmedborgare!