De tror mig inte, alla ettriga muslimhatare som nu plötsligt blivit det judiska folkets och Israels främsta försvarare, när jag säger att ”Sverigedemokraterna är Sveriges i särklass mest antisemitiska parti vad gäller sympatisörer”. De har så kort minne att de inte ens kan minnas en tid när många av dem själva hade de åsikterna.
”Det är Vänsterpartiet!”, alltid V, allihop där hatar judar, det vet ju alla! Och när jag visar svart på vitt blir det tyst.
Samtidigt kan jag inte komma ifrån att det måste finnas rätt många bland Sverigedemokraternas – och även övrig rassehögers – väljare som vaknade under sin sydstatsflagga en smula förundrade när valrörelsen drog igång och det främsta budskapet var ”mot islamism och judehat”. Och nej, jag säger inte att all höger är rassehöger, självklart. Jag är själv fortfarande höger. Jag pratar om falangen ifråga. De allra flesta jag känt i mitt liv har varit borgerliga, och jag har aldrig stött på någon som tycker det minsta illa om judar.
Ändå är siffrorna solklara. Förakt mot judar som folkgrupp sitter långt mer ihop med nationalismen än med engagemanget för ett fritt Palestina.
Historiskt har Vänsterpartiet begått massor av fel. Jag skulle säga fler än de flesta partier, med kommunismen och Sovjetkontakter och även i nutid borde de ju ha kollat upp vilka som var mottagare till de välsignade breven de skickade. Sorry, men V är klantiga. Men en sak man inte kan anklaga partiet överlag för är att vara rasister. De har tågat mot Nordiska motståndsrörelsen (NMR) mer än någon grupp till höger någonsin gjort och genomfört stödmanifestationer för judar i alla år. Hela tankefiguren att denna flower-power-alla-är-lika-mycket-värda-grupp skulle rymma en massa medlemmar som skulle göra människovärdesundantag för just judar är helt absurd.
Så till alla er som argumenterar så här i slutet av valrörelsen:
Här är den – tabellen som visar vilka svenska väljare egentligen är.
Björn Söder och antisemitismdebatten · Björn Söder om antisemitismen i Sverige
Helena Trotzenfeldt 