Köpte en heldagstur genom Rio, som börjar om några timmar. Bussen hämtar utanför hotellet, och jag behöver inte planera en massa, så det blir bra. Kanske kan lära känna lite nytt folk.
Jag har fått ganska många kommentarer sista dagarna, och nu kommer jag ju inte att hinna svara förrän bortemot midnatt svensk tid, så jag får be om ursäkt i förväg.
Någon har i några dagars tid återkommande ”krävt” att jag ska läsa FNs rapport om Hamas’ behandling av palestinier och skriva om den. Annars är jag inte trovärdig menar han.
Det är så tragikomiskt.
Dels har jag aldrig någonsin försvarat Hamas när det gäller den aspekten. Jag har jämfört dem med Putin vad gäller behandlingen av sitt egna folk. Eller, för att ta en USA-allierad part, med Saudi.
Dels är min vägg inte en upplysningscentral. Jag föredrar ämnen där det finns en kontrovers eller en filosofisk vinkel, som kan få igång en diskussion och få folk att tänka i nya banor. Jag har aldrig sett en enda läsare hävda att Hamas’ inte är korrupta diktatorer. Så det är rätt magstarkt att kräva att jag ska lägga timmar här i Copacabana på att läsa och analysera en rapport ni alla kan läsa själva, om ni vill.
Men framförallt är Hamas på väg bort. Jag kan inte nog upprepa detta – de har gått med på att avveckla sin organisation och att lämna över sina vapen till en fredsbevarande styrka. Den som laggar nu är ju Trump som ju, som jag tidigare skrivit, hijackade den fred många andra ledare samt FN försökte få till, bara för att skapa sitt personliga ”board of peace” där såvitt jag vet inget hänt på sex månader. Det är där bollen ligger.
Rapporten handlar för övrigt bara till en del om Hamas. Även IDF och bosättarterroristernas våld och övergrepp finns med. Det är inte så att den saknar läsvärde – jag har skummat den. Det palestinska folket kläms från alla håll.
Men oavsett hur dåliga Hamas än är är Gazas problem just nu att vårdpersonal, hjälporganisationer och journalister vägras inträde och att Israel i över ett halvår trots eld upphör fortsätter mörda familjer. Infrastrukturen är utslagen, mediciner saknas, folk bor i tält och skjul, barn saknar skolgång och absolut ingen har kunnat räkna befolkningen så att vi ens vet hur många som överlevt.
Lägg till detta tortyren av fångar, ofta barn, och lägg till detta bosättarterroristernas mord och fördrivningar på Västbanken. Och låt oss inte flytta fokus från det faktum att vi i Väst stöttar Israel i detta. Jag har skrivit detta många gånger förut: Våra far- och morföräldrar visste inte vad som hände på andra sidan Östersjön.
Anledningen till att inte medierna skriver om det massiva polispådraget är för att de var utanför restaurangen ifråga på grund av förberedelser inför kungaparets guldbröllopsfirande. Judiska skolan ligger en bra bit därifrån.
Jag tror inte Alice Måwe ljög medvetet, men det är ofattbart trist med politiker som bara retweetar random anonyma konton och sedan skäller på journalister.
Jag vet att de har haft polisbevakning av och till – det har många skolor. Men jag har inte hittat några belägg för att hot uttalats mot den skolan, utan det verkar mer handla om ”an abundance of caution”. Och inte mig emot – även om syftet bara är att undanröja rädsla räcker det.
Det bisarra här är att använda polisbevakning som ett bevis för en hotbild.
Om man googlar hotbild mot skolan ifråga kommer artikeln om en demonstrationi februari upp (jag skrev om den här):
För det första var de som demonstrerade själva judar. De hade förstås inga vapen och försökte inte gå in utan stannade utanför, och de protesterade mot en IDF-terrorist som var där på besök – efter skoltid.
Men detta, samt en generell oro på grund av ”omvärlden” är det som ligger bakom.
Om någon känner till något konkret hot får den gärna upplysa mig. Men jag har väldigt svårt att tro att det sitter människor i Sverige och planerar dåd mot barn på grund av deras religion. Jag kan inte se framför mig vem som skulle vilja göra det.
Vi ska ta oro på allvar. Jag har återigen inget emot poliserna. Jag reagerar mot politiker som sprider lögner och drar slutsatser det absolut saknas täckning för.
Du vill att jag ska sluta säga ”folkmord” och ”tortyr”.
Det finns ett kanonbra sätt.
Säg till Israel att släppa in FN och internationella journalister i Gaza! Att sluta stoppa läkare från att åka in för att de tillhör en organisation vars läkare uttryckt sig kritiskt om dem.
Det är det enda jag begär. När de väl räknat alla överlevande och konstaterat att de enda som dog var soldater, förutom några enstaka barn som råkade stå i vägen vid fullt legitima bombningar av sjukhus och skolor eftersom Hamas hade raketbaser på skolgårdarna, och när FNs experter fått utreda krigsbrott i samtal med palestinier och IDF-soldater och konstaterar att nope. Det kanske var ett litet minikrigsbrott här och där, men i stort finns alla 2,2 miljoner Gazabor minus soldaterna kvar i livet – den dagen lovar jag att jag ska be om ursäkt till hela världen för mina folkmordsanklagelser.
Den dag FN eller andra oberoende organisationer får komma in Israels fängelser med läkare och kan prata med och undersöka fångarna, och den dag kropparna till de barn och unga vuxna som bara råkat dö knall och fall av sig själva i fängelserna återbördats till deras familjer och vi kan konstatera att inga spår efter elchocker, slag, hundbett, skador från föremål uppkörda i ändtarmen, brutna revben eller krossande händer finns på vare sig levande eller döda – den dagen kommer jag att be om ursäkt på mina bara knän för tortyr- och våltäktsanklagelserna.
Tänk vad bra det kommer att kännas för dig! Inte bara jag, utan hela Palestinarörelsen kommer att stå där med våra byxor vid knäna och dumstrutar på huvudena! Allt du drömt om i dina evighetslånga poster och tweets kommer att uppfyllas.
Det enda du behöver göra är att rösta på politiker som driver kravet att journalister, FNs utredare och läkare ska släppas in i Gaza och fängelserna och propagera för att det ska ske.
Sedan upphör tortyr- och folkmordsanklagelsera direkt!
Visst. Vi har fortfarande kvar apartheiden på Västbanken, fördrivningen, stölderna, våldtäkterna, skjutna sjumånadersbäbisar och allt den övriga etniska rensningen. Men du slipper åtminstone höra ”folkmord” och ”tortyr” stup i kvarten.
Flera personer har pekat på en rapport från Segerstedtinstitutet om antisemitism som kom ut i dagarna, så jag tänkte kommentera den en gång för alla.
Som ni kanske vet använder jag själv bara ordet ”sionist” när jag antingen pratar om det sionistiska projektet fram till maj 1948 ELLER pratar om kristna sionister, dvs evangelister typ Livets Ord som skänker pengar så att ryska judar som aldrig satt sig fot i området ska kunna flytta till Västbanken och mörda, våldta och fördriva kristna och muslimska palestinier från deras hemland och hem. Ni vet. I sann Jesus-anda – enligt Busch, Måwe med flera.
Utöver dessa kategorier säger jag Israel eller Israels regim eller IDF när jag pratar om folkmordet och krigsbrott med mera.
Men institutet bestämde sig för att det var konstigt (och kanske även kontraproduktivt, vad vet jag) att vi enligt alla mätningar är världens minst antisemitiska land, så de satte sig ut för att kolla vad som händer om man byter ut ”jude” mot ”sionist”. Är folk mer rasistiska då?
Vi tar det igen. En grupp förmodat seriösa forskare bestämmer sig för att svenska rasister använder ordet ”sionist” som kodord för ”judar” när de rasistar sig.
Här ligger det första felet. Oavsett hur man definierar sionist är det absolut inte en synonym för jude. Massor av judar är inte alls sionister och massor av sionister är inte alls judar. Så hela utgångspunkten är djupt ohederlig.
Det andra felet är förstås att väldigt många människor har sett Israel/IDF/Israels regim begå de mest avskyvärda brott mot mänskligheten i sionismens namn. Rapporten har med den delen, men mer som en eftertanke.
För utgångspunkten i rapporten är att om man kan visa att människor är beredda att säga ”ja” om meningar som ”sionister har för stor kontroll över media” – detta är för övrigt deras exempel redan i introduktionen – så har de visat att ”sionist” egentligen betyder ”jude”.
I kid you not.
Israel har sin hasbara-apparat, de betalar enorma mängder pengar till propaganda och till att styra upp AI, de har en specifik enhet avsatt för att dehumanisera palestinska journalister, och uppepå det har vi AIPAC, men om du svarar ja på frågan är du judehatare enligt dessa rent ut sagt sopprötter till forskare.
Här är grejen med antisemitiska troper. De finns absolut. Judar i Europa har lidit massor av alla dessa lögner om barnblodsdrickande med mera som kyrkan hittade på för tusen år sedan. Och det är bara att läsa Shakespeare för att få en blick över hur judar setts under det senaste millenniet.
Men de är INTE KÄNDA I SVERIGE! Jag kände inte till en enda förrän jag började skriva om rasism. Vi lär oss inte om dem i skolan, vilket kanske är dumt, jag vet inte, för när jag ställde frågan varför tyskarna hatade judarna så fick jag aldrig något svar. Men oavsett ingår inte troperna i normal allmänbildning för den som inte är intresserad av rasism, religion eller historia.
Antisemitism är rasism.
Antisionism är en FULLSTÄNDIGT legitim åsikt.
Du kan ha den ena åsikten, båda eller ingen. Men det är helt befängt att låtsas att den som inte gillar Israels propagandamaskin ska kallas antisemit.
När jag var studierektor på Karlstads universitet hade vi en fråga om huruvida ljuset var bra i lokalerna i våra kursutvärderingar. Och det var väldigt intressant att se hur studenter som var missnöjda med innehållet eller läraren också konsekvent var missnöjda med ljuset.
Min poäng är att för alla som kopplar ihop Israels folkmord och terrordåd med ordet ”sionist” spelar det ingen roll vad du frågar:
”Hjälper sionister tanter över gatan?” NEJ!
”Slår sionister sina fruar?” JA!
”Har sionister för stor kontroll över media?” JA!
Och någonstans i den långa och rätt förvirrade rapporten verkar någon ha tänkt den tanken, men det blir mer en ”visserligen, men”-grej av den. För mig som har viss forskningsbakgrund är det helt obegripligt. Om man kan konstatera att det finns en faktor som kontaminerar hela rapporten eftersom man inte kan beräkna den, nämligen att många är förbannade över Gaza, kan man inte som seriös forskare publicera rapporten och påstå sig ha hittat något meningsfullt.
Detta är mitt första inlägg. Jag vill bara skriva av mig. Ska kolla upp vilka jepparna är senare, om inte någon av er vet och kan upplysa mig.
Nedanstående text är hämtad från ungefär mitten av rapporten, och de verkar inte ens inse att detta stycke helt underkänner allt de kommit fram till. Jag har tagit bort referenserna för att öka läsbarnheten, men det finns länk i blogginlägget 👇
”Att antisemitiska föreställningar är mer legitima när de uttrycks via en antisionistisk retorik ligger väl i linje med vad som visats i tidigare litteratur, men såvitt vi känner till, är vår studie den enda som har undersökt frågan med hjälp av denna typ av experimentell design, som enligt vår mening producerar ett vederhäftigt och generaliserbart resultat. Vår studie bidrar också till en möjlig förklaring av det samband mellan antisemitiska attityder och antiisraeliska attityder som har identifierats i tidigare forskning.
Resultaten indikerar att semantisk inramning kan utgöra en möjlig mekanism som bidrar till att binda samman dessa fenomen. Eftersom den samtida antisemitismen är notoriskt svår att avkoda, bör vi dock vara försiktiga med att beteckna någon som antisemit på basis av enskilda uttalanden eller attityder gentemot ”sionister.” Det är troligt att många som svarar instämmande på påståendena i enkätexperimentet kopplade till ”sionister” gör det utan kännedom om att påståendena har antisemitiska rötter. Det är också troligt att flera respondenter är upprörda och frustrerade över kriget i Gaza, vilket i vissa diskurser kopplas till negativa definitioner av ”sionism” och ”sionister.” När dessa individer ombeds att svara på påståenden kopplade till ”sionister”, är det möjligt att de svarar instämmande med dessa definitioner i åtanke. På det sättet är den samtida antisemitismen strukturell i den mening att dess myter och föreställningar kan delas mellan människor i kommunikativa handlingar utan intention eller medvetenhet om påståendenas rötter.”
Så jag har av många personer, med viss rätt, ombetts belägga mina påståenden att Israel ljög om sjunde oktober veckorna efter.
Det finns förstås många källor till detta, men det enklaste för mig är att gå till det klipp som först öppnade mina ögon och fick mig att sluta tro på ett enda ord Israels regim och talespersoner säger om påståendena inte kan beläggas på annat sätt, och det klippet kommer från Al Jazeera.
Och jag hör protesterna: ”De är betalda av Qatar” (sant), ”de är islamister” (neh), ”de ljög om socialtjänsten” (det är inte så enkelt, fast jag möter inte det nu), men jag vill påstå att mig veterligt har de aldrig ljugit om något som har med Israel och Palestina att göra, och den som påstår något annat har bevisbördan. Jag kan leda er till vattnet, men inte tvinga någon att dricka. Den sekvens jag hänvisar till här bygger dock helt på uttalanden från israeliska talespersoner. Ni behöver inte tro ett ord av vad AJ säger.
Egentligen förtjänar klippet att ses i sin helhet, men om man vill gå rakt på lögnerna börjar de vid 34:00.
Många menar också att de inte menade att ljuga, utan de råkade bara säga fel när det var kaos. Men det var inte kaos längre när de mötte journalister veckorna efter, när de ringde Bidens administration och ljög, eller när de stod på presskonferenser och återgav hittepå-historier.
Här är listan, och ja, inget av nedanstående är det minsta sant:
1. ”Bäsisar med avhuggna huvuden.”
2. ”40 bästisar mördades.”
3. ‘I detta hus brändes femton människor till döds, varav åtta bäbisar.”
4. ”10 barn bands ihop och brändes till döds.”
5. Netanyahu till Biden: ”e tog dussintals barn, buntade ihop dem och brände dem till döds.”
6. ”En kvinna ligger på golvet i en blodpöl. Hon var gravid, och de hade skurit upp hennes mage och huggit barnet med en kniv.”
7. ”Dessa bastards placerade bäbisar i ugnar och satte på ugnen.
Vi hittade barnet några timmar senare.”
8. Secretary Blinken (återger vad Israel berättat): ”En familj på fyra personer, en ung pojke och en flicka, sex och åtta år gamla, och deras föräldrar, runt frukostbordet. Fadern, med ögat utstucket framför sina barn. Moderns bröst avskuret. Flickans fot, amputerad. Pojkens fingrar avskurna, innan de avrättades. Och sedan satte sig deras bödlar ner och åt. Det är vad det här samhället har att göra med, och ingen nation skulle kunna tolerera det.”
Totalt dödades två spädbarn den dagen. Den ena blev skjuten genom en dörr, oklart av vem, den andra var dödfödd efter att mamman dödats.
Någon påstod nyss att bäbisen i ugnen var en myt som uppstått pga en journalist som slarvat med källor, och jag vill uppmana vederbörande att lyssna på det IDF-befäl som påstod sig varar ögonvittne till detta. Det fanns inget organiskt i det ryktet. Det var ett direkt vittnesmål från en företrädare för Israel som blåljög.
Jag vet att skräcken för att anklagas för att vara ”antisemit” och ”Hamaskramare” och annat gör det jobbigt att erkänna vad som borde vara så uppenbart, men det är viktigt att vi inte tittar bort. Jag trodde själv länge på en del av lögnerna ovan, och jag trodde att de som debunkats uppstått organiskt. Det var för mig en chock när jag förra året såg det klipp jag så varmt rekommenderar och inser hur, förutom extremt perversa, genomtänkta och strategiska lögnerna var.
Båda dessa tankar går att ha i huvudet samtidigt:
7 oktober var en fruktansvärd dag, och de faktiska krigsbrott som begicks den dagen ska aldrig sopas under mattan. Civila mördades, och män, kvinnor och barn fraktades till Gaza för att paraderas under grymma former.
OCH
Israels lögner, som syftar till att dehumanisera det palestinska folket för att motivera sina soldater att se inte bara män utan även palestinska kvinnor och barn som monster och för att få omvärlden att titta bort när de genomförde ett imo välplanerat folkmord är också något vi måste klara att fördöma med all kraft.
Bilderna visar byggnader som Israel påstår att Hamas, som var beväpnade med lättare handeldvapen, demolerat den dagen. Lägg till dem bilderna på alla bombade bilar vid festivalen.
Ytterligare ett klipp som är väl värt att se är nedanstående, som berättar hur ovanstående kom till.
Den mest korkade, och imo dessvärre vanligaste, förklaringen bland svenska proisraeler är att det beror på någon sorts vägran från Hamas att lämna ifrån sig vapnen. Det stämmer rent sakligt inte, och ingen med verklig insikt hävdar heller detta, utan det är en ren myt.
Hamas är Gazas styre. Busschaufförer, sjukvårdspersonal, polis med mera. Och om de lämnar ifrån sig alla vapnen kan inte Gazas infrastruktur upprätthållas. Det finns en massa rövarband beväpnade av Israel – de som stal mattransporterna – som då skulle vara de enda som är beväpnade. Överenskommelsen från i höstas säger också att detta ska göras under ordnade förhållanden. Det viktiga nu är att de sedan det blev fred inte längre attackerar Israel. Det omvända gäller som bekant dock inte. Israel mördar fortfarande barn och vuxna i Gaza på löpande band.
Så när kommer den riktiga freden? Detta är min personliga förklaring till varför den dröjer. Ifrågasätt gärna om ni tycker jag missat något.
Det började med Alfred Nobels testamente, och fortsatte med att glada norrmän en gång gav fredspriset till Barack Obama, och detta i sin tur triggade en superduperavund hos Trump, som av någon anledning ju är besatt av den mannen.
Förra gången han var president tjatade han bara lite lagom om att han borde få fredspriset, men denna gång har det varit en mani, som vi alla sett. Han har ju som han många gånger berättat räddat miljoner människor undan säker död genom att skapa fred i åtta konflikter mellan länder vars namn han inte kommer ihåg eller i vissa fall inte ens kan uttala. Vi minns alla det blodiga kriget mellan Aberbajdjan och Albanien. Men Gaza och Ukraina skulle bli hans fjäder i hatten. 24 timmar skulle de ta att lösa. Så han har verkligen fokuserat på att skicka de livslånga krigsförhandlingsexperterna Kushner och Witkoff, eller Knoll och Tott, som jag kallar dem (se bild), till världens alla förhandlingshörn.
Och båda två är förstås livslånga Israelvänner. Till Kushners försvar kan sägas att han dock gosar rätt bra även med arabledare – särskilt de som betalar honom två miljarder dollar. Så han sitter inte HELT i knät på Netanyahu. Men han har uppenbarligen inget intresse av att hjälpa palestinierna.
Under de två år kriget i Gaza rasade fanns många som ville skapa fred. FN, arabledarna, flera europeiska ledare som Macron, EU ochh Kanada och det fanns bra initiativ mellan tidigare israeliska premiärministern Ehud Olmert och tidigare palestinska utrikesministern Nasser al Kidwa, som var ett bra ramverk för långvarig fred, där arabländerna skulle ansvara för båda folkens säkerhet.
Men, och det är nu detta övergår från fakta till åsikter från min sida, allt detta stoppades av Trump, och enda rimliga anledningen till att han valde att istället för att samarbeta med existerande krafter och bidra är förstås … fredspriset. Han ville inte dela någon ära. Han skulle ha hela själv.
Sedan har vi en massa sidoskäl också, förstås, han skulle göra en riviera i Gaza – vi minns Knolls powerpoint – och yadayada, men det är ett faktum att det var centralt för honom att hans ”Peace Board”, som han ska fortsätta leda så länge han lever, var det som skapade freden, och därför satte han alla käppar i alla hjul han kunde för övriga krafter som förstås hade haft mycket bättre chans att lyckas.
Och sedan tappade han intresset helt, för nu skulle venezuelanska fiskebåtar bombas och regimen tas över, och dessutom skulle han ha Grönland och Kanada och Panama och så skulle Iran krossas och nästa grej är Kuba. Och Knoll och Tott hade inga problem med detta, förstås.
Så det är därför Israel kan fortsätta mörda civila och stoppa hjälporganisationer och läkare och journalister från att ta sig till Gaza och krossa palestinska bostäder än mer, så att kropparna under garanterat aldrig kan hittas och dessutom som bonus mörda och fördriva palestinier från Västbanken och tortera läkare till döds genom våldtäkter utan att någon gör något.
Jag hade aldrig haft på mitt bingokort för 2026 att jag upprepade gånger skulle rekommendera Tucker Carlson, men han har gjort det igen – satt ihop en oerhört bra show om Gaza, där han intervjuar den brittiske läkaren Nick Maynard som jag skrev en del om förra året.
Det mesta Maynard sa har jag ju hört förut, men det är ändå isande obehagligt hur han beskriver hur hans kollega torterats till döds genom upprepade våldtäkter, hur kvinnor mördas mha droner, pojkarna som blev skjutna i testiklarna och hur sjukhus bombas gång på gång på gång. Och han är inte ensam om dessa berättelser. Alla som varit där berättar samma sak. Och omvänt gäller. Ingen som varit där säger emot. Alla västlänningar som jobbat på sjukhus under kriget säger också att de inte var förbjudna att gå någonstans, det fanns inga låsta dörrar och de har aldrig sett vare sig vapen eller någon ledningscentral eller soldater.
Men till skillnad från förra året kan han nu även berätta om den totala oviljan från etablerade medier, i synnerhet BBC, att rapportera om vad han sett. Journalister tar emot hans och andras vittnesmål och övriga bevis, men trots att de verkligen kämpar för att få ut informationen läggs locket på högre upp.
Innan intervjun börjar går Tucker igenom hur stödet för etnisk rensning och till och med folkmord uttrycks av ledande amerikaner – politiker och medier – som Lindsey Graham och Mark Levin.
Så egentligen kan man säga att temat inte bara är ”detta händer, här är vidden av Israels terror och sadism mot palestinier” utan även ”så här stoppas alla bevis från att nå allmänheten”.
Israel vägrar låta honom och övrig sjukvårdspersonal som uttalat sig kritiskt komma tillbaka till Gaza. De har nu också bestämt att alla organisationer som har haft någon anställd som kritiserat dem också är förbjudna från att åka in där. Så det lär inte bli många kvar.
På frågan hur många som dött i Gaza svarar Maynard så här:
76 000 vet vi om. Förmodligen finns ytterligare femtio procent under rubblet. Så drygt 100 000 har dött från trauma. Men till det kommer förstås de som dör för att de inte får vård för cancer och andra dödliga sjukdomar, och så de som dog av svält och de är förmodligen ytterligare 180 000. Så de verkliga siffrorna av ”excess deaths” är minst en kvarts miljon och kanske mer än en halv. Av 2,2 miljoner före kriget.
En reflektion här är att inte någon enda gång nämns muslimer eller kristna. De pratar bara om palestinier. Det är en utveckling – Tucker har ju tidigare haft enormt fokus på kristna palestinier och bara nämnt muslimer i förbifarten. Jag vet inte om det är en tillfällighet på grund av ämnet eller om det skett ett faktiskt skifte.
För 1½ år sedan, invaderade IDF Nasser Hospital och slängde ut alla läkare. Sex förtidigt födda bäbisar låg i kuvöser, vilket läkarna påpekade för IDF. När de drog därifrån 2-3 veckor senare låg bäbisarna kvar i kuvöserna och ruttnade.
Det blev väldigt långa diskussioner under inlägget om Lifvendals text, som jag även postade på Twitter. Totalt över 250 000 views, och ett par tusen interaktioner. Och igår var en resdag, så jag hann inte riktigt med att svara alla ilskna människor.
Och kanske skulle jag ha varit tydligare i inlägget – det mesta förklarades i min Syre-krönika, men många kunde inte läsa den bakom betalvägg. Jag står för innehållet, men jag hade lagt mer tid på att formulera mig om jag insett hur viral den skulle bli.
Det är så här:
I början av 2024 skickade FN en delegation ledd av experten Pramila Patten till Israel för att utreda 7 oktober. Och hon ville verkligen hitta sådana belägg. Många menar att ”man kan inte lita på FN för de hatar Israel”, typ, men oavsett om det stämmer gäller det absolut inte henne. Hon gick så långt att hon skrev att hon hittat rimliga grunder (reasonable grounds) för ”sexual violence” inklusive våldtäkter i sin första rapport. Men den rapporten var inte FNs formella rapport, utan i juni 2024 kom sedan den sammanfattande texten ut, och som ni ser nedan konstaterade de att belägg för våldtäkter och stympningar inte fanns:
”26. Kommissionen har granskat vittnesmål som inhämtats av journalister och israelisk polis angående våldtäkt men har inte kunnat verifiera sådana anklagelser på egen hand, på grund av bristande tillgång till offer, vittnen och brottsplatser samt på grund av att israeliska myndigheter hindrar dess utredningar. Kommissionen kunde inte granska en oredigerad version av dessa vittnesmål. Av samma skäl kunde kommissionen inte heller verifiera rapporter om sexualiserad tortyr och könsstympning. Dessutom fann kommissionen att vissa specifika anklagelser var falska, felaktiga eller motsägelsefulla med andra bevis eller uttalanden och uteslöt dessa från sin bedömning.”
Israel tillhandahöll alltså inga trovärdiga förstahandsvittnen, inga bilder, filmer, obduktionsprotokoll med mera som hade kunnat belägga deras påståenden om våldtäkter och stympningar. Dessutom ljög de.
Nu två år senare finns plötsligt helt nya förstahandsvittnen till våldtäkter som en partisk person för ett land som ljuger konsekvent intervjuat och kräver att vi ska tro på.
Var och en får göra sin bedömning.
FN kom däremot fram till att så kallad ”sexual violence” förekommit, och det översätts slarvigt till ”sexuellt våld”, men om man läser FNs definition ser man att ”sexuellt övergrepp/ofredande” kommer närmare. Och kommissionen kom fram till att Hamas-soldaterna inte visat respekt för den integritet kvinnor ska visas enligt internationella regler.
En del kvinnliga kroppar hade hittats helt eller delvis avklädda. Men det verkar inte finnas några belägg för att det var Hamas-soldater som klädde av dem. Vem annars? Yossi Landau, ledare för organisationen som tog hand om kropparna och som blåljög om ihopbuntade barn som eldats upp levande kanske inte drog sig för att stage:a kropparna också. Jag säger inte att det var så. Men jag håller det inte för omöjligt.
Israel mördade Ali Shoeib, en libanesisk journalist, i mars. Han var en av fyra som mötte samma öde, och journalisterna var, precis som många journalister i Gaza, målet. Det erkänner Israel. Han råkade alltså inte bara strosa förbi när kulor ven.
För att motivera mordet skapade de bilden som visar honom som kombinerad soldat och journalist.
Foreign Press Association påpekar att bilden är AI-genererad, och efterfrågar verkliga bevis. IDF svarar då via Fox News att det inte finns några.
Senare motiverar de mordet med att han ”samarbetade” med Hizbollah och att hans roll var att filma dem och också att berätta var IDF befann sig (?!).
Det är möjligt att det är sant – de har inte framfört några bevis – men du har ändå inte rätt att mörda journalister. Med samma logik skulle de influencers och journalister som IDF har med sig också vara legitima mål. #användsammamåttstock
IDF mördar journalister på två sätt. Antingen låtsas de att de råkade vara i vägen, oopsie-daisy, eller också hävdar de att journalisterna extraknäckte som soldater, i smyg. Och genom att mörda lokala journalister och, i fallet Gaza, porta internationella, går det att fortsätta mörda, våldta, tortera, fördriva. Bevisen dör med offren.
FILE PHOTO: Al Jazeera journalist Anas Al Sharif, who was killed in an Israeli strike on August 10, 2025, stands at a landfill as he reports the news in Gaza City August 13, 2024. REUTERS/Dawoud Abu Alkas/File Photo
”Efter massakern den 7 oktober etablerades ett team kallat ”legitimeringscellen” inom militära underrättelsetjänsten. Underrättelseofficerare sökte information som skulle bidra till att ”legitimera” militärens agerande i Gaza – misslyckade Hamas-uppskjutningar, användning av mänskliga sköldar, utnyttjande av civilbefolkningen, you name it.
Legitimeringscellens huvuduppgift var att hitta Gazanska journalister som kunde framställas i media som undercover-Hamas-agenter. De jagade aktivt journalister och sökte. Hela dagar ägnades åt saken och de hittade inga. Varför leta efter en undercover-journalist? Som jag förstår det ger det media ”legitimering” till det befintliga dödandet av journalister i allmänhet. Det räcker trots allt att framställa ett sjukhus som Hamas högkvarter och förstörelsen av hela hälsovårdssystemet kan framställas på det sättet. En misslyckad skjutning där Hamas träffar civila och sedan, vem vet, kanske alla civila dödsfall är Hamas? Att så tvivel som en metod för att rättfärdiga grymheter. Att identifiera en journalist som en undercover-agent förskönar dödandet av alla andra journalister. Armén dödade fyra journalister i Gaza över natten. Han erkände att målet var Anas al-Sharif.
Under de senaste två åren har al-Sharif utfört ett systematiskt och modigt journalistiskt arbete och rapporterat till hela världen om utrotningen av sitt folk. Detta medan den israeliska pressen i stort sett har normaliserat massmord, svält och utrotning och svikit sitt yrke. Sveket fortsätter nu med rubriker som rapporterar om al-Sharifs död och helt anammar IDF:s talespersons uttalande. Armén presenterade dokument som hävdar att al-Sharif gick med i Hamas 2013 när han var 17 år. En journalist som inte ifrågasätter IDF:s talespersons uttalanden i detta skede, efter otaliga lögner, befordras helt enkelt i sin position. Men även om vi antar att detta är sant spelar det ingen roll. Enligt denna logik är trots allt den absoluta majoriteten av journalister i Israel, om det finns något dokument som visar att de var i armén eller någonsin tjänstgjorde i reserven, legitima mål för eliminering. Hans plats har varit känd i månader.
Varför döda honom nu? På tröskeln till planerna på att inta Gaza stad? Svaret är tydligt. Jag tror att Israel dödade Anas al-Sharif helt enkelt för att han är journalist. Dokumenten var medlet. Av samma anledning som de aktivt sökte upp journalister som kunde framställas som Hamasnik, för att ”legitimera” dödandet av journalister i allmänhet, ungefär 230 journalister har vi dödat i Gaza sedan den 7 oktober. Och av samma anledning som de hindrar internationella medier från att komma in i Gaza: så att de ser mindre av brotten.”
Världen är på väg in i en ny fas, där Israel en dag kommer att hållas ansvariga för sin terror.
Det finns ingen annan väg framåt.
Palestiniernas rätt till sina hem och sin mark behöver återupprättas, palestinska flyktingar behöver välkomnas hem och israeliska ledare och IDF behöver dömas i internationella domstolar. Världen behöver erkänna att det palestinska folket har exakt samma rättigheter till sitt land och sin historia som alla andra fördrivna urfolk.
En dag hoppas jag att Israel och Palestina kan bli ett land, from the river to the sea, där både dagens israeler och världen alla palestinier kan leva i harmoni, men för att komma dit krävs sanktioner mot Israel. Och för att komma till sanktioner krävs en förändrad världsopinion, där vi väljare röstar fram ledare som vågar ta det steget.
Familjer mördas i Gaza nästan varje dag. Fortfarande. Inga journalister släpps in. Israel mördar och fördriver familjer från Västbanken. Israel mördar iranier och libaneser. Och världen tittar på.
Vi i Väst behöver rösta på politiker som stoppar detta.
Trotz allt 