Sveriges politiker har alltid varit internationellt sett ovanligt eniga kring den ovanligt generösa abortlagstiftning vi har här. Det är en enighet som egentligen inte har sin motsvarighet i den svenska folkviljan – för visst finns det abortmotståndare såväl som abortkritiker, och nu när KD alltmer slutar vara sista utposten för kritikerna uppstår frågan vart dessa ska ta vägen, politiskt.
Tyvärr utkristalliserar sig då bara ett alternativ för motståndare till dagens regelverk, och det är SD. Det är nämligen enkelt för SD att vara abortkritiker, eftersom deras kärnväljare dels nästan bara är män och dels är konservativa och traditionsbundna. Antingen bryr de sig knappast alls, eller också håller de med.
Själv har jag faktiskt också svårt att identifiera mig med de högljudda, fördömande feminister som med all tänkbar ammunition attackerar den som yppar det minsta inskränkande ord i denna fråga. Jag läste en gång i en krönika orden ”Du ska inte lägga dig i vad som växer i våra magar”, riktade till Göran Hägglund. Vaddå inte lägga sig i? Detta är visserligen en fråga kring en rätt kvinnor har och ska ha, men det betyder ingalunda att män inte har rätt att uttrycka en åsikt.
Det finns anledning att se över v22 som gräns. Svar på fostervattensprov kommer i regel i v18, så det finns marginaler som går att krympa, för vi mår nog alla illa av att läsa om barn som lever en timme innan de dör. Jag säger barn, för den som drar ett andetag upphör att vara foster, och ska därmed ha samma rättigheter som vi andra medborgare.
Vi måste på något sätt komma förbi de arga tanterna och den haussade retoriken och våga ta i denna fråga istället för att låta den bli SDs. Vi måste också, på samma sätt som med KD, pressa SD på en verklig ståndpunkt. Idag finns bara en flummig riktlinje som säger att kommuner ska upprätta en ”handlingsplan mot aborter”. Vad exakt är de för eller emot?
Risken är annars att kampen för den oföddes rättigheter bundlas med kampen mot den icke-etniske svenskens.
AB
Descendants of the Golgafrinchans 
Det här är en svår fråga. Jag tycker att allt liv är heligt, inte i nån religiös bemärkelse, utan från utgångspunkten att allt liv har rätt att existera. Samtidigt måste man ta hänsyn till kvinnorna som har att ta ställning till detta och väga in olika personliga aspekter.
Det här berör alla, både män och kvinnor oberoende av politisk uppfattning. Jag håller med om att det här är allas fråga, men jag kan inte se något fel i sak att det skulle innebära något problem om det blev SD: fråga.
Den sista sentensen förstår jag inte. Ser du ett rött skynke när SD tagit tag i en fråga som engagerar, och när de dessutom har värderingar som överensstämmer med dina? Är det bättre om en moderat har en bra åsikt än om en SD:are har det?
Är du inte lite fördomsfull nu? Varför måste det som SD tycker alltid innebära en risk? Kan det inte i stället innebära en möjlighet, att frågan lyfts fram och får den dignitet den förtjänar pga SD?
Borde vi inte kunna se över partigränserna när det gäller viktiga frågor, och hålla oss för goda för att alltid göra partipolitik av det hela?
”men jag kan inte se något fel i sak OCH att det skulle innebära något problem om det blev SD:s fråga” ska det vara.
För det första är det ingen som egentligen vet var SD står här. Eftersom ingen seriös journalist någonsin pressar dem får vi heller inga svar. Det handlar inte om för eller emot abort, utan om:
1. var gränserna ska gå, dvs fri abort fram till vilken vecka och med socialstyrelsens tillåtelse fram till vilken vecka. Idag är det 18 och 22.
2. huruvida samhället ska eller inte ska motarbeta aborter, och isf på vilket sätt
Alla riksdagspartier borde kunna svara på dessa frågor.
Jag kan inte påstå att SD har en uppfattning som liknar min, eftersom jag inte vet vilken den är. Om de vill starta någon form av häxjakt på den som vill genomföra abort är jag definitivt helt emot. Att de inte ville skriva på att Sverige ska verka för fria aborter i alla länder finner jag faktiskt också lätt obehagligt, eftersom rätten att göra tidig abort för mig är oantastbar – så oerhört många problem kommer ur en inskränkt aborträtt. Så jag vill absolut inte påstå att jag delar SDs inställning.
Det jag däremot tycker är att vi måste kunna prata om frågan utan att radikalfeministerna säger att det är fel att ens ta upp den, eller att män inte har rätt att ha en åsikt.
Ja, självklart ser jag ett problem med att ett parti som jag verkligen avskyr ur djupet av mitt hjärta vinner röster på denna fråga. Det står jag för.
Jag tycker att en åsikt är en bra åsikt om den överensstämmer med min åsikt, oavsett om den skulle komma från fan själv! Om fan på köpet skulle vinna röster på det så är det en helt annan fråga.
Så sant, Conny 🙂
Conny har mina sympatier!