Den här bloggen brukar inte handla om bantning, och ska inte heller göra det i framtiden. Ändå vill jag dela med mig av en ny erfarenhet. Jag är inte läkare, och kan inte bedöma hur andra människor bör göra, och säkert passar inte detta alla, men passar det mig finns det säkert någon mer som är som jag därute, så för din skull, som känner igen dig i min beskrivning, skriver jag detta.

Jag har egentligen den sortens kropp som är perfekt för en urmänniska. Super-immunförsvar, kraftig benstomme, fryser aldrig, och har lätt både att bygga muskler och att spara fett. Min kropp är gjord för ett tufft grottliv, där mat bara finns att tillgå ibland, och där fysisk styrka innebär överlevnad.

Men att leva på tvåtusentalet, med ständig tillgång på näring, funkar sämre. Om jag inte bantar går jag upp i vikt. Jag står bara still när jag satt mig själv på diet. Jag hade gått ner tolv kilo för några år sedan, upp två sedan dess, och sedan kröp jag in i mig själv och skrev flera böcker, och tio månader senare var hela den gamla viktnedgången borta. När jag inte toktränade och/eller bantade gick jag upp ett kilo i månaden. Jag var dessutom trött och sliten mest hela tiden.

Men av en tillfällighet råkade jag läsa att det går att låta bli att äta i 24 timmar, i en sorts mikrofasta, några dagar i veckan, och plötsligt slog det mig att detta skulle funka för mig. Jag gillar inte frukost. Jag blir egentligen inte hungrig förrän jag ätit för första gången. Att jag ändå äter frukost beror på att ”alla” säger att man måste.

Så jag bestämde mig för att prova en dag med att bara äta middag. Det gick så bra att jag fortsatte dagen efter. Och nu har jag hållit på ett tag, och känner att så här kan jag leva resten av livet. Vem behöver frukost och lunch? Det är ju middagarna som har ett socialt värde. Och jag kan umgås med lunch-ätare genom att dricka en kopp te.

Så här funkar det

Jag äter absolut ingenting före 15:45. Jag dricker kaffe, te eller vatten, och sväljer en vitamintablett, men ingen kalori förtärs alls. Detta är den enda regel jag aldrig ruckar på.

När det blir dags för mat finns två varianter. Antingen är jag hemma och kan äta min middag direkt, eller också behöver jag äta senare, och i så fall äter jag en proteinshake om hundra kalorier, och efter den står jag mig till den tidpunkt när jag egentligen vill äta – av sociala eller praktiska skäl.

Det som händer när jag väl äter sedan är att magsäcken dragit ihop sig, och jag blir väldigt mätt väldigt fort. Jag äter alltså mycket mindre än jag brukar, utan problem. Jag kan äta två ägg och lite sallad, och känna att det räcker. Det gör att de kcal jag äter på en dag hamnar mellan 300 och 1200 – men oftast mellan 500 och 800.

Det var lite jobbigt första 1-2 veckorna – särskilt mellan kl 12 och 14 när magen skrek efter lunch, men sedan ställde kroppen in sig.

Jag räknar alla kalorier och all träning med endomondo kopplat till myfitnesspal. Det måste man ju inte – men jag gillar att ha koll, och apparna är gratis.

Jag tror det finns en övertro runt det där med ”akta så inte kroppen ställer in sig på svält” och ”man måste äta fett” och ”spring inte för fort och inte för sakta för då går du inte ner i vikt”.

Det stämmer säkert till någon del, men varför krångla till matematiken? Istället för att hyperfokusera på mystiska faktorer plockar jag bort dem helt ur ekvationen.

Jag är kvinna, alltså bränner jag 2000 kcal om dagen. Ett kilo är 7000 kalorier. Om jag äter 1000 om dagen går jag ner ett kilo i veckan. Om jag förflyttar mig en km till fots genom att gå, springa eller galoppera, bränner jag ytterligare hundra kcal.

Så om jag äter 800 per dag, och går eller springer fem kilometer varje dag går jag plus 2000-800+500=1700 om dagen, och det resulterar i en viktnedgång om 7000/1700=2.4 hekto om dagen. Ett kilo på fyra dagar. Eller drygt sju kilo i månaden.

Och jag mår bättre än på länge.

Pointers for success:

1. Bryt aldrig mot regeln att inte äta före ett givet klockslag. Kroppen behöver lära sig att den tiden är matfri – annars blir du sådär matt och trött under eftermiddagen som du var i början igen.
2. Undvik rent fett och snabba kolhydrater. Det gäller särskilt att inte ha socker som det första du äter på dagen, eftersom kroppen då blir hyperspeedad, och du kan bli skakig och nästan yr.
3. Fokusera generellt på proteinrik mat. Den gör dig mätt snabbt.
4. Försök att bara äta en gång. Gå inte ner på kvällen och ta en macka till.
5. Drick bara lite alkohol, så sällan som möjligt, men unna dig när du verkligen vill ha. Jag dricker vin på fredagar och lördagar. Livet ska inte bara vara en kamp.
6. Inga snacks!
7. Om du blir bortbjuden, så ät av det mesta, men mindre mängd. Du kommer ändå inte att vara särskilt hungrig. Sätt gärna en maxgräns på t ex 1300 kcal om dagen. Det låter lite, men är jättemycket när du konsumerar allt i ett svep. Det kan också hända att du behöver sätta en minimigräns.
8. Träning som inte är stillsamt promenerande bör företas efter proteindrinken, och inte på morgonen på fastande mage.

Det är fullt möjligt att det finns en lång rad medicinska skäl till varför vi ska äta tre, fyra, fem, åtta gånger om dagen. Men detta funkar för mig. Jag tappar ungefär två kilo i veckan.

Metoden är okänd, men inte unik. Googla på ”eat once a day”!