Traditionella veganska surdegsbullar

imageMin mormor var, förutom en fantastisk människa, en husmor av den gamla sorten. Hon förgyllde min barndom med berättelser om hur hennes mor Johanna, som varit första husmor på Värmlands största herrgård och tjänat i rika hushåll i både Sverige och Norge innan hon gifte sig, tog allt som hade med matlagning, bakning, städning och övrigt kvinnligt hushållsarbete på största allvar.

Mormors bullar var en central bit av min barndom. De finns bland mina äldsta och bästa minnen, och de var på samma sätt en del av mina nu vuxna barns uppväxt.

Men jag hade gjort om hennes recept för att passa mina surdegar och moderna krav på mindre fett och socker (jag använder mycket pärlsocker som kompensation för den minskade mängden i bullarna, vilket ger samma smak trots mindre mängd totalt), och nu har jag gjort om det igen för att jag är vegan.

Jag undrar vad hon hade tyckt.

Veganska surdegsbullar

Alla mina degar börjar med en poolish, och den har alltid lika delar vatten och mjöl, i vikt räknat, för så är alla mina surdegar uppbyggda.

Poolish

  • 200 gram vatten
  • 200 gram vetemjöl, helst proteinrikt, som Vetemjöl Special

Om du har en surdeg, blanda den med vatten, häll på mjöl, häll tillbaka rätt mängd i burken, så har du både matat surdegen och fått fram 400 gram poolish.

Om du inte har en surdeg, blanda vattnet med

  • Ett åttondels till tiondels paket jäst, ungefär

Rör i mjölet.

Låt poolishen stå i 5-6 timmar. Om du vill att den ska stå över natten eller över en arbetsdag tar du bara mindre jäst. Har du ont om tid tar du mer. Den ska helst dubbla i storlek, men en del surdegar växer inte så mycket. Syftet är att få igång en jäsprocess så att mjölet utvecklar sina smaker.

Jag gör alltid dubbel sats poolish. Den andra halvan gör jag bröd av.

Deg

Häll poolishen i en bunke och tillsätt:

  • 380 gram/ml mandelmjölk eller havremjölk
  • 20 gram/ml Oatly iMat eller sojagrädde
  • Ytterligare en åttondel jäst

Rör ordentligt.

Tillsätt:

  • 100 gram mjölkfritt smör
  • 120 gram socker
  • 1-3 kubikcentimeter marsipan
  • 700 gram vetemjöl
  • 1 msk salt
  • 1-3 msk kardemumma

Kör i assistent i fem-sju minuter. Stjälp upp på bakbord, omjölat. Vik några gånger. Den ska vara ganska lös. Låt jäsa i någon timme, tills den dubblats, under bakduk.

Utbak

Vänd degen så den torra sidan kommer neråt, vik igen, och kavla ut till en rektangel som är 2-3 dm bred. Undvik att tillsäta mer mjöl om det inte är absolut nödvändgt. Med en spatel i plåt och blöta fingrar kan du förmodligen jobba med degen ändå.

Bred …

  • Mjölkfritt smör

… med en smörkniv på degen.

Strö över en blandning av

  • kanel
  • socker
  • kardemumma

… lika delar. Eftersom jag bakar bullar ofta har jag en färdig blandning i en burk som bara är att använda.

Använd spateln för att lossa degen när du rullar ihop den. Lägg i bullpapper, pensla med det gräddsubstitut du använt, häll på ganska mycket pärlsocker, låt jäsa 30 minuter till en timme och grädda i 210 grader i 15 minuter, mitt i ugnen.

Ta bullarna av plåten (annars blir de hårda under) och låt kallna under handduk.

 

Vegansk bolognese

Har gjort om min fars recept på bolognese.

För fyra normalhungriga personer:

Koka upp …

  • En buljongtärning

… i 3 dl vatten i en mindre gryta.

Hacka …

  • 2 lökar
  • 1 morot
  • ev. en bit kålrot eller palsternacka
  • vitlök efter smak

… och stek i stekgryta på låg värme i ..

  • matolja (jag föredrar raps pga näringsinnehållet)

Lägg …

  • 3-4 dl (gärna frusen) vegfärs i buljongvattnet, och koka upp igen. Stäng av och låt stå och svälla i några minuter. Jag har kommit på att det blir mer smak och stuns i färsen om man gör så här istället för att ha i den direkt.

Koka spaghettin. Att du inte ska börja förrän nu beror på att annars hinner inte rotfrukterna bli mjuka innan spaghettin är klar.

Addera vegfärsen till stekgrytan, samt …

  • 250 ml (ett paket) Oatly imat
  • en knapp tub tomatpuré
  • muskot, buljong i pulverform eller salt
  • gröna gryddor, som persilja, basilika, oregano efter tycke

Låt småputtra tills spaghettin är klar.

Och förresten – har du en skvätt vin, rött eller vitt, hemma kan den med fördel adderas samtidigt som tomatpurén.

Jansson d’Amour

janssonSå jag har gjort vegetarisk Jansson, och medan jag kommer ihåg receptet skriver jag ner det här. Det speciella med denna Jansson är att den smakar Jansson och inte grönsakslåda i största allmänhet. Detta åstadkoms genom att kleta in auberginebitar med en kaprisröra, och sedan använad dem som fejkansjovis.

Siffror inom parentes ska användas om man gör två vegetariska formar. Grön, kursiv text gäller om du gör en ansjovisbaserad form och en vegetarisk. Okursiv, oparentesad, svart text gäller i båda fallen.

En vegetarisk och en ansjovisform (två vegetariska formar)

I en mortel, blanda

  • 0,5 (1) dl socker
  • 2 (4) tsk salt
  • 1 (2) msk kryddnejlikor
  • 1 (2) tsk kryddpeppar
  • Några lagerblad

Mortla. Tillsätt

  • 1,5 (3) msk inlagd kapris (lagen ska med)
  • 1 (2) msk honung

Mortla igen så kaprisen mosas sönder och du har en grönbrun gegga.

Hacka eller skiva

  • 200-250 g lök

Stek på låg värme under tio min i

  • 3-4 msk smör (alltså ganska mycket, för det ska användas till att smöra formerna sedan)
  • 1-2 msk gegga

Ta fram en bred plastskål, t ex en matlåda, häll i geggan och

  • En knapp (2) dl aubergine, skuren så att den ser ut som ansjovis.

Gegga runt.

ansjovisOm du gör en ansjovisbaserad form tar du nu

  • en burk ansjovis, 125 g

och lägger i en annan skål/matlåda. 

Blanda

  • 3 dl grädde
  • 1 dl mjölk

100 % veg: allt i geggan

50 % veg: hälften i geggan och hälften i ansjovisskålen

Skala

  • 1,5 kg potatis

Skär i stavar.

Häll 1-2 msk lök i vardera formen. Med en gaffel, gnugga runt den smöriga löken så att formen blir ordentligt smord, även längs kanterna. Lägg i hälften av potatisen i vardera formen. Fiska upp aubergineansjovisen och ansjovisen ur gräddmjölken, och fördela jämnt över respektive form. Lägg i mer lök. Lägg i resten av potatisen. Lägg i den sista löken. Rör en smula. Häll över gräddmjölken.

Häll över

  • 1 dl ströbröd (hälften i varje form)

Grädda i 200 grader i en timme. Lägg över med folie på slutet, så den inte blir bränd.

Rosé-feta-hummus

IMG_4285Så många fascinerande smaker finns i denna hummus.

Jag gillar rosépeppar, men det går förstås att byta den mot chili i någon form istället.

  • 550-600 gram kikärter på burk
  • En burk fetaost i olja – Apetina eller ICA
  • 1-5 vitlöksklyftor efter smak
  • 0-4 kronärtskockshjärtan från burk
  • 10 korn rosépeppar eller annan peppar, som grönpeppar eller chili
  • 1-2 tsk salt

Skölj kikärterna. Häll dem i en mixer.

Häll av den olja från fetaosten som följer med snällt när du tippar burken. Häll inte bort den. Den är fantastisk till både salladsdressing och matlagning. Häll osten i mixern, och fyll på med övriga ingredienser. Vitlöken kan vara hel. Den mals med av mixern.

För att kunna mixa behövs vätska. Jag använder ungefär en dl vatten, men det går att byta ut den delvis mot oljan, för den som inte fruktar fett. Häll inte i allt på en gång, utan fyll på när det blir för torrt för att mixa. Det ska vara en fast konsistens, och inte en soppa. Skulle hummusen ändå bli för lös fixas det med en nypa vete-, majs- eller potatismjöl.

Hummusen passar perfekt på Rågboule Norrviking. Smakerna balanserar varandra fint.

Man får mixa, stanna, röra runt, mixa, stanna, röra runt, hälla på lite mer vatten en stund, men efter ett par minuter får man en sån här tornado i mixern, och då är det bara att låta den gå tills man kan lita på att allt är finfördelat.

Man får mixa, stanna, röra runt, mixa, stanna, röra runt, hälla på lite mer vatten en stund, men efter ett par minuter får man en sån här tornado i mixern, och då är det bara att låta den gå tills man kan lita på att allt är finfördelat.

Feta-omelett

Mycket enkel, och mycket god, LCHF-omelett:

  • Fetaost i olja – gärna Apetina
  • Ägg

För en person:

Lägg 5-10 bitar fetaost i en skål eller djup tallrik. Mosa dem med en gaffel.

Knäck 2-3 ägg över fetamoset. Vispa runt med gaffeln ordentligt. Lite olja har följt med. Det gör inget.

Hetta upp en stekpanna. Häll i lite av oljan ur fetaostburken. Stek omeletten i några minuter. Vik den efter halva tiden. Lägg upp på tallrik. Badda med hushållspapper om den är för oljig.

Funkar förstås med svamp, paprika, lök, what not. I omeletten eller bredvid.

Men den är också god som den är.

Inditalian Cross Cuisine

InditalianHär är ett enkelt man-tager-vad-man-haver-recept. En sorts cross-cuisinsk pyttipanna.

  • 1 bakpotatis
  • 1 röd paprika
  • 1 lök
  • 4 vitlöksklyftor
  • Olja
  • 1-2 dl kokosmjölk
  • 1-2 dl röda linser
  • tortellini
  • 2 dl kikärter
  • persilja
  • 2 buljongtärningar
  • Tandori-krydda, cayennepeppar
  • Persilja

Tärna bakpotatis och paprika, hacka lök och pressa vitlök. Sautera i lite olja.

Späd med kokosmjölken, häll i tortellini (om den inte är färsk, i vilket fall man får vänta tills på slutet). Lägg i buljongtärningarna, och späd med vatten.

InditalianMixs kikärterna med lite vatten. Rör ner i grytan. Om vattnet börjar ta slut, så späd lite till.

Krydda. Låt koka 10-15 min.

Lägg över persilja.

Att leva med deg och paneer

BrödJag är periodare när det gäller bakande. Antingen bakar jag varje dag, och har alltid minst en deg stående framme eller i kylen, eller också aldrig.

Under surdegseran för några år sedan hade jag inte mindre än fyra surdegar jag underhöll. Dessvärre reste vi efter något år till Frankrike på vingårdsresa, och två av mina vuxna barn tyckte de var snälla när de städade ur kylen och slängde den där äckliga geggan.

Nu har jag dock börjat igen, och har kommit på ett strålande sätt att kombinera detta med tillagning av paneer, genom att återanvända vasslan. Den är näringsrik, och ger väldigt saftigt bröd.

Så här kommer två recept. Egentligen är de inte bara recept. Egentligen är de mer ett sätt att leva med deg och paneer i sitt liv.

Jag använder konceptet ”mycket lite jäst” + ”mycket lång jästid” enligt The Bread Bible, som är en kanonbra bok för den som orkar räkna om amerikanska enheter till europeiska. Det är en del pillerjobb med siffrorna, men det är värt det.

Men medan den boken är benhård på att allt ska vägas gör jag tvärtom: Jag höftar hela tiden. Det är roligare så, tycker jag. Och det passar med surdegskonceptet. En slurk här, några nypor där.

Så nu kör vi.

2Surdeg

  • Vetemjöl, av finare sort

Om du inte har en egen surdeg kan du göra en. För mig som bor nära jästfabriken i Rotebro, och sannolikt lever omgärdad av jästsporer, går det rätt fort att sätta en ny surdeg. Men ge inte upp om det tar lite tid. Var du än bor går det.

Konceptet är enkelt. Det ska alltid vara lika delar vetemjöl och vatten i vikt räknat. Och det är viktigt det där med vikt, för den dl mjöl väger ju betydligt mindre än en dl vatten.

Häll i en glasburk med stängbart lock, men stäng det inte. Locket är för framtiden, inte för nu. Du behöver ha locket öppet för att vildjästen omkring dig ska leta sig in i din burk. Ha även gärna ett öppet fönster.

Mata varje dag de första två veckorna med lika delar mjöl och vatten, och rör med en gaffel. Se till så att burken är lagom fylld – dvs till ungefär två tredjedelar. När de två veckorna gått och du inte använder den ställer du den i kylen, denna gång med locket stängt. Då räcker det att mata en eller två gånger i veckan. Varje gång du använt surdegen låter du den stå framme i ett dygn.

Din surdeg lever. Ge den gärna ett vackert namn.

Paneer

Jag hade gått hela livet, varav 21 år som vegetarian, utan att veta hur lätt det är att göra paneer själv. Nu när jag vet det kommer den att finnas i mitt liv för alltid.

För detta recept behöver du en ganska stor sil. Ta även fram ditt degtråg.

  • 2 l standardmjölk, 3 %
  • några dl standardyoghurt, inte mild
  • något surt, t ex en halv pressad citron eller en halv pressad lime
  • olivolja

Häll lite olivolja i en tunnbottnad gryta. Om den är tjockbottnad kommer du att bränna mjölken.

Värm och skaka runt, så den täcker botten. Häll sedan i mjölken, och rör oavbrutet i botten med en trägaffel. Eftersom mjölk kokar när man vänder ryggen till gäller det att vinna kampen genom att stirra ut den.

När mjölken reser sig drar du den av plattan, och sänker värmen till någonstans mitt i. Häll i yoghurten, och därefter den pressade citronen. Minst disk blir det om du delar citronen på mitten, petar bort de kärnor du ser, och sedan pressar den för hand genom silen rätt ner i grytan. Skulle du ha missat en kärna hamnar den ju så du kan plocka bort den.

Nu ställer du tillbaka grytan på plattan, och låter mjölken koka upp igen, ihärdigt rörande. Denna gång är det dock ingen fara, för nu har osten och vasslan i mjölken och yoghurten separerat sig så fint från varandra.

Om du har bränt mjölken finns det inget att göra. Häll ut och börja om. Om du däremot råkar få upp enstaka, bruna stråk från botten av grytan är det ok. De ger inte smak, och du kan plocka bort dem för hand senare. Men rör i så fall inte mer i botten.

Placera degtråget i vasken, och silen över degtråget, och häll. Vasslan ska hamna i bunken, och osten i silen.

Pressa på paneeren med en stor sked. Vicka lite på den medan du pressar, så du får ut vasslan från sidorna också. Låt vila och svalna en stund – gärna genom att ställa hela degtråget med sil och allt i ett öppet fönster. Minst tio minuter bör gå, men gärna mer.

Vänd upp paneeren på en skärbräda, och skär i kuber med en vass kniv. Stek i olja på ganska hög värme.

Curry-paneer

Det finns mycket du kan göra med paneeren. Här är ett mycket enkelt recept.

  • Grön curry
  • 1-2 dl kokosmjölk
  • 1 paprika
  • 1 halv burk kronärtskockor i olja
  • En halv msk spiskummin, en halv msk koriander
  • Salt

Stek kronärtskockorna och en strimlad paprika i kronärtskockans egna olja. Ha i paneeren.

Häll sedan helst av en del av oljan, för det tenderar att bli mer än man behöver, och det är vare sig fräscht eller nyttigt när det simmar oljebubblor i den färdiga maten. Återanvänd gärna silen för avhällningen, så spar du disk.

Häll i kokosmjölk, curry och kryddor. Koka upp.

Ät traditionellt med ris eller bröd, eller testa lite cross cuisine och ät med färsk tortellini.

3Bröd

Alla mått är ungefärliga. Det är så att när vi jobbar med surdeg lämnar vi ändå så mycket åt slumpen, eftersom det är omöjligt att säga hur verksam degen är, att det är ingen vits att överarbeta övriga mått, anser jag.

  • Ungefär en halv liter vassla
  • En dl rågmjöl, grahamsmjöl, vetekli eller annat spännande och nyttigt
  • Om din surdeg ännu inte är up and running: upp till ett kvarts paket jäst
  • En msk salt
  • Tre matskedar olivolja
  • Kryddor – t ex oregano
  • Ev ett par pressade vitlöksklyftor
  • Vetemjöl av finare sort

Behåll ungefär en halvliter vassla i bunken. Häll resten i en tillbringare eller annan bunke, och ställ in i kylen att använda till de kommande två dagarnas bak.

Se till att vasslan är kallare än ca 40°. Det gör inget om den är kylskåpskall – däremot får den inte vara så varm att jästen dör, så någonstans däremellan.

Sätt igång din hushållsassistent, och börja hälla i alla ingredienser utom vetemjölet.

Använd en tredjedel av din surdeg, och mata sedan surdegen i burken med motsvarande mängd vatten + mjöl.

Innan surdegen fått eget liv behöver du dryga ut jästmängden i ditt bak med lite extrajäst. Använd maximalt en fjärdedels paket. Minska sedan mängden gradvis efterhand som din surdeg blir livskraftigare.

Om du använder rågmjöl, men inte surdeg, bör du hälla i en gnutta av något surt, som ättika, citron eller vinäger. Anledningen är att råg är lite beskt, och det balanseras därför bra med syra. Jag har också ofta i ett ägg i just rågbröd.

Socker behövs inte. Det finns lite socker i vasslan, och det räcker gott.

Jag skriver vetemjöl av finare sort, för jag har märkt att det är dumt att köpa de billigaste varianterna. Resultatet blir så mycket bättre om man lägger på några kronor.

När ingredienserna valsats runt en stund häller du i vetemjölet, och eftersom vi höftat hittills är det viktigt att leta efter tecken på att degen är mättad, eftersom det inte finns något annat sätt att veta när du använt rätt mängd.

Lagom är när degen ”släpper från kanten”, brukar man säga, men det är ett lite farligt mått, för som alla vet brukar en deg som en gång släppt börja nästa sig fast i kanten igen om man låter assistenten fortsätta en stund. Deg på rågmjöl brukar dessutom inte bli sådär smetig som en ren vetedeg. Plocka upp lite deg. Den ska fastna på fingrarna, men du ska kunna plocka bort den utan att bli kladdig.

Jag brukar hålla degen rätt lös, men det ska inte vara en smet. Man kan bygga ut med mer mjöl efter första jäsningen.

Låt nu degen stå och jäsa i ett antal timmar – gärna över en dag eller en natt, och gärna lite svalt – dock inte i kylen. Den har jäst klart när den tredubblat sig. För en ”normal” surdeg, om vi nu ska prata norm, går det på ca 8 timmar. Om du har byggt ut med köpejäst och du når dit fortare än så kan du lugnt minska mängden nästa gång.

Om du inte vill baka ut degen när den jäst klart, kan du ställa in den i kylen så länge. Där kan den bo i upp till ett par dygn.

Utbaket

Börja med att sätta igång hushållsassistenten igen, och låt den arbeta degen en stund. Den ska fastna i kanten, men den får inte se smetig ut. Ha i mer mjöl i så fall.

Mjöla eller olja en plåt.

Jag gör ofta frallor. De är lätta att styckfrysa, och ungarna gillar dem. Gör så här: ta deg motsvarande lite mer än en golfboll. Degen ska inte klibba i handen. Gör den det får du mjöla dina händer. Pressa ihop dina handflator med degbiten emellan. Rulla degen ganska hårt pressad. Ha på mer mjöl om den klibbar. Öka gradvid avståndet mellan dina handflator tills du fått en perfekt boll. Rulla ev i kärnor eller sesamfrön. Lägg på plåten. Fortsätt tills degen är slut.

Andra jäsningen

Den här jäsningen, till skillnad från den första, bör ske under optimala förhållanden. Jag har en ugn som går att sätta på upptining 30°, och där får degen stå i någon timme eller så. Går det för lång tid blir det inte bra, för då faller degen ihop som ett korthus.

När den är klar gräddar jag i ånga genom att bara sätta på värmen. 20 min i 230° (ångugn) eller 250° (vanlig ugn) funkar för frallor och baguetter. Lägre värme och längre tid för limpor.

Pensla med vatten och låt svalna oövertäckta för en krispig yta.

Slutligen

Om du får lite bröd över och inte vill frysa in det kan du dela det och låta det torka över natten. Lägg sedan bitarna i vasslan och låt dem bakas om i morgondagens bak.

Urmålet – eat once a day

StonesDen här bloggen brukar inte handla om bantning, och ska inte heller göra det i framtiden. Ändå vill jag dela med mig av en ny erfarenhet. Jag är inte läkare, och kan inte bedöma hur andra människor bör göra, och säkert passar inte detta alla, men passar det mig finns det säkert någon mer som är som jag därute, så för din skull, som känner igen dig i min beskrivning, skriver jag detta.

Jag har egentligen den sortens kropp som är perfekt för en urmänniska. Super-immunförsvar, kraftig benstomme, fryser aldrig, och har lätt både att bygga muskler och att spara fett. Min kropp är gjord för ett tufft grottliv, där mat bara finns att tillgå ibland, och där fysisk styrka innebär överlevnad.

Men att leva på tvåtusentalet, med ständig tillgång på näring, funkar sämre. Om jag inte bantar går jag upp i vikt. Jag står bara still när jag satt mig själv på diet. Jag hade gått ner tolv kilo för några år sedan, upp två sedan dess, och sedan kröp jag in i mig själv och skrev flera böcker, och tio månader senare var hela den gamla viktnedgången borta. När jag inte toktränade och/eller bantade gick jag upp ett kilo i månaden. Jag var dessutom trött och sliten mest hela tiden.

Men av en tillfällighet råkade jag läsa att det går att låta bli att äta i 24 timmar, i en sorts mikrofasta, några dagar i veckan, och plötsligt slog det mig att detta skulle funka för mig. Jag gillar inte frukost. Jag blir egentligen inte hungrig förrän jag ätit för första gången. Att jag ändå äter frukost beror på att ”alla” säger att man måste.

Så jag bestämde mig för att prova en dag med att bara äta middag. Det gick så bra att jag fortsatte dagen efter. Och nu har jag hållit på ett tag, och känner att så här kan jag leva resten av livet. Vem behöver frukost och lunch? Det är ju middagarna som har ett socialt värde. Och jag kan umgås med lunch-ätare genom att dricka en kopp te.

Så här funkar det

Jag äter absolut ingenting före 15:45. Jag dricker kaffe, te eller vatten, och sväljer en vitamintablett, men ingen kalori förtärs alls. Detta är den enda regel jag aldrig ruckar på.

När det blir dags för mat finns två varianter. Antingen är jag hemma och kan äta min middag direkt, eller också behöver jag äta senare, och i så fall äter jag en proteinshake om hundra kalorier, och efter den står jag mig till den tidpunkt när jag egentligen vill äta – av sociala eller praktiska skäl.

Det som händer när jag väl äter sedan är att magsäcken dragit ihop sig, och jag blir väldigt mätt väldigt fort. Jag äter alltså mycket mindre än jag brukar, utan problem. Jag kan äta två ägg och lite sallad, och känna att det räcker. Det gör att de kcal jag äter på en dag hamnar mellan 300 och 1200 – men oftast mellan 500 och 800.

Det var lite jobbigt första 1-2 veckorna – särskilt mellan kl 12 och 14 när magen skrek efter lunch, men sedan ställde kroppen in sig.

Jag räknar alla kalorier och all träning med endomondo kopplat till myfitnesspal. Det måste man ju inte – men jag gillar att ha koll, och apparna är gratis.

Jag tror det finns en övertro runt det där med ”akta så inte kroppen ställer in sig på svält” och ”man måste äta fett” och ”spring inte för fort och inte för sakta för då går du inte ner i vikt”.

Det stämmer säkert till någon del, men varför krångla till matematiken? Istället för att hyperfokusera på mystiska faktorer plockar jag bort dem helt ur ekvationen.

Jag är kvinna, alltså bränner jag 2000 kcal om dagen. Ett kilo är 7000 kalorier. Om jag äter 1000 om dagen går jag ner ett kilo i veckan. Om jag förflyttar mig en km till fots genom att gå, springa eller galoppera, bränner jag ytterligare hundra kcal.

Så om jag äter 800 per dag, och går eller springer fem kilometer varje dag går jag plus 2000-800+500=1700 om dagen, och det resulterar i en viktnedgång om 7000/1700=2.4 hekto om dagen. Ett kilo på fyra dagar. Eller drygt sju kilo i månaden.

Och jag mår bättre än på länge.

Pointers for success:

  1. Bryt aldrig mot regeln att inte äta före ett givet klockslag. Kroppen behöver lära sig att den tiden är matfri – annars blir du sådär matt och trött under eftermiddagen som du var i början igen.
  2. Undvik rent fett och snabba kolhydrater. Det gäller särskilt att inte ha socker som det första du äter på dagen, eftersom kroppen då blir hyperspeedad, och du kan bli skakig och nästan yr.
  3. Fokusera generellt på proteinrik mat. Den gör dig mätt snabbt.
  4. Försök att bara äta en gång. Gå inte ner på kvällen och ta en macka till.
  5. Drick bara lite alkohol, så sällan som möjligt, men unna dig när du verkligen vill ha. Jag dricker vin på fredagar och lördagar. Livet ska inte bara vara en kamp.
  6. Inga snacks!
  7. Om du blir bortbjuden, så ät av det mesta, men mindre mängd. Du kommer ändå inte att vara särskilt hungrig. Sätt gärna en maxgräns på t ex 1300 kcal om dagen. Det låter lite, men är jättemycket när du konsumerar allt i ett svep. Det kan också hända att du behöver sätta en minimigräns.
  8. Träning som inte är stillsamt promenerande bör företas efter proteindrinken, och inte på morgonen på fastande mage.

Det är fullt möjligt att det finns en lång rad medicinska skäl till varför vi ska äta tre, fyra, fem, åtta gånger om dagen. Men detta funkar för mig. Jag tappar ungefär två kilo i veckan.

Metoden är okänd, men inte unik. Googla på ”eat once a day”!