Detta är mitt första veckobrev. Tanken är att jag ska skicka ett varje fredag, där jag samlat det jag har skrivit och funderat på under veckan, så att det går att följa utan att hänga med i varenda Facebooktråd eller blogginlägg. Tipsa gärna vänner om att prenumerera.
Den här veckan har det framför allt blivit valrörelse.
Jag har länge undrat hur Moderaterna tänkte när de bestämde sig för att gå till val på att regera med Sverigedemokraterna. Den frågan blev till Vill SD regera?, som också blev veckans överlägset mest diskuterade text.
Dagen efter skrev jag J’accuse ! om något jag tycker blivit allt tydligare: hetsen mot Sveriges muslimer kommer inte längre bara från SD. Och i Syre skrev jag krönikan: Ärligt parti sökes.
Palestina fortsätter samtidigt att vara en av de frågor jag tänker och skriver mest om. Jag försökte förklara varför det blivit min viktigaste valfråga, och började dessutom en liten historisk serie med Palestiniernas ursprung.
Den texten väckte mycket diskussion, vilket inte direkt förvånade mig. Myten om att palestinierna egentligen är inflyttade araber är märkligt seglivad. Jag kommer tillbaka till deras historia och kultur.
Veckans texter
Min viktigaste valfråga — varför Palestina blivit avgörande för hur jag ser på valet.
De verkliga antisemiterna — om vilka partisympatisörer som faktiskt uttrycker mest antisemitism.
Blockpolitikens död — om ett politiskt landskap där de gamla blocken inte längre riktigt beskriver verkligheten.
Palestiniernas ursprung — första delen i min historiska serie om palestinierna.
Vill SD regera? — om SD:s valstrategi, regeringsfrågan och hetsen mot muslimer.
Vetenskap-skit — ett litet AI-språkhaveri.
J’accuse! — om partierna som gjort SD:s retorik möjlig.
Islam är inte problemet — om varför det är regioner, inte religioner, som bättre förklarar kvinnors rättigheter.
Och i Tidningen Syre: Ärligt parti sökes.
Läs mer: #Valet2026 · #PalestinaEfter7Oktober · AI
Det var ungefär veckan.
På återhörande nästa fredag.
Helena Trotzenfeldt 