Just nu fick Alliansen faktisk majoritet. Dock ser det inte ut som om de får majoritet i mandat.
Detta är det värsta tänkbara scenariet. Hur ska de rödgröna förhålla sig? Gå ihop med SD och motarbeta en regering en majoritet av svenska folket valt? Eller släppa igenom förslag de inte tycker om?
Hur de än gör kommer de att få en svekdebatt på halsen.
En tragedi för demokratin.
SvD AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, SvD, SvD, SvD, DN
Descendants of the Golgafrinchans 
Inte värsta tänkbara scenario,
värsta tänkbara scenario vore att alliansen fick majoritet. Vilket de TACK&LOV inte ser ut som de får just nu. Jag hoppas det förblir så nu bara.
Det som händer om de rödgröna ska vara i gemensam opposition med SD mot en minoritetsregering är ständiga slitningar där deras beslut ifrågasätts oavsett hur de gör, och hela tiden finns risken för nyval hängande. Den enda som tjänar på det är SD.
Politik ska var bråkigt och hetsigt mellan varven, men det är inget slagfält. Landets styre måste hålla ihop, och alla invalda partier har ett ansvar för att det ska funka parallellt med att de ska driva sin politik.
Jag hade skrivit exakt likadant om det varit de rödgröna som haft faktisk men inte reell majoritet.
Jag håller inte med,
jag tror att det kan vara bra med slitningar och ett tvång att samarbeta över blockgränserna. I en utopi skulle vi enligt mig ha sju regeringspartier (ok 6, KD kan vi plocka bort) som samarbetar i en koalisionsregering. Detta är nog tyvärr inte möjligt men att tvingas söka stöd från fiendesidan är en bra början.
Och det är enbart om det hanteras oproffessionellt som SD vinner på det. & alla säger ju hur proffessionell herr Reinfeldt ska va, så låt honom visa det nu också!
Det viktiga är att nu måste de samarbeta i någon mån, för uppenbarligen kan inte alliansen ensamma hålla SD utanför. Men alla sju partierna kan inte samarbeta, för då kommer SD att få 50% nästa gång. Någontans måste missnöjet ta vägen. Vi har politiker för att alla ska vara representerade.
Det är helt OK att träffas och diskutera hur regeringsbildningen ska se ut, dvs ska de lägga ner rösterna eller lägga misstroendevotum och hur ska utskotten se ut, men i längden tror jag hoppande majoriteter är bäst. Jag tror inte heller att det är en bra idé att sätta miljöpartister i regeringen, även om man absolut ska pröva den vägen innan man förkastar den.
Det jag har vänt mig emot är Marias allmänna tjurande och otrevliga attityd. Många svenskar oavsett block är oroliga, och när hon uttalar att detta är Reinfeldts problem och inte hennes skrämmer hon människor och sänker Sveriges förtroendekapital.
Socialdemokraterna tog ansvar och ställde upp med överenskommelser under Ny Demokrati-tiden, och jag tycker också Mona agerade korrekt – hon har sagt att hon är beredd att diskutera, och det räcker egentligen i dagsläget för att lugna både människor, börsen och valutakursen.
Håller återigen inte med dig. Maria tjurar inte, hon står för det hennes väljare gett henne. Hon har gått som val på en rödgrön koalision och inte för att hoppa i säng ensam med alliansen bara för att det gynnar MP. Ska de samarbete måste de bjuda in den rödgröna och inte bara MP enligt mig. För om MP går med på det sviker de sina väljare och då tror jag / hoppas jag att det är kört för dem i nästa val.
& ja tycker inte ett dugg synd om reinfeldt. Han väljer att sitta som minoritet, alltså ÄR det hans problem till största del att ta första stegen.
Alltså, om du läser det inlägget där jag skrev om Maria var det inte det faktum att hon inte ville sitta i regering jag ifrågasatte, utan hennes konstiga uttalanden som t ex ”han har inte ringt på fyra år, så varför skulle han ringa nu”. Hon chockade inte bara mig, utan även många journalister med den hållningen.
Jag ifrågasätter inte alls att de inte regerar ihop – jag tycker det är rätt – utan jag ifrågasätter att hon så aggressivt slog igen hela dörren.
Det finns ingen som helst anledning att tycka synd om Reinfeldt, och det är absolut hans ansvar att ta första steget, nu när valresultatet finns. Har aldrig tyckt något annat.
Den som blir lidande är svenska folket, om det inte går att lösa. Det är mot oss alla 9,5 miljoner de folkvalda har skyldigheter – inte mot varandra. Det är också den andra poängen med det inlägget.
Jag minns röran under Ny Demokrati – vi fick betala länge för den. Både vi svenskar och våra invandrare.
Okej, då missförstod jag dig. Trodde det var valet att inte samarbeta med reinfeldt du kritiserade.
Jag minns inte kaoset med ny demokrati och kan inte uttala mig om det.
Jag tycker att i detta läget har alla icke-främlingsfientliga partier ett ansvar att se till så att Sverige kan regeras utan SD. Det betyder inte alls att man ska rösta för sådant man inte gillar, utan bara att man inte slår igen dörren för förhandlingar.
Vem vet – det kan ju komma något gott ur att det blir bredare uppgörelser också. Så gjorde man ju till exempel med pensionerna, som alla utom vänstern var med på – för att man inte ville att pensionssystemet skulle ändras bara för att Sverige bytte regering.