Ur en Facebook-status, à propos en ”artikel” i Fria Tider där någon, oklart hur, kommit fram till att Malmö har fler utländska invånare än svenska, om man med svensk menar ”båda föräldrarna är svenska”, och alla över 44 år räknas bort:
”Det går fortare och fortare. Reinfeldts och Romsons drömrike är snart fullbordat.
Inom 10 år så är hela Sverige klart för islamskt styre. Rädda sig den som räddas kan, glöm inte att vi svenskar anses som otrogna grisar / hundar.”
Jag skriver De rädda svenskarna som en serie där jag okommenterat lägger upp citat jag hittat i min research bland Sveriges nationalister. Jag vill med detta visa att det inte är rasismen som är det stora problemet, utan den stora skräcken för muslimer. Trots att muslimerna idag bara är några procentenheter av vår befolkning, och flertalet dessutom är sekulariserade, finns en stor grupp nationalister som anser att vi är på väg att ”islamiseras” och att muslimerna snart tar över Sverige.
Descendants of the Golgafrinchans 
Jag tror att det var precis det som gjorde att nazisterna kunde ta över på trettiotalet, att ”vanligt folk” började tro på all skit som sas om judar och började tänka att judar faktiskt var annorlunda och skrämmande. Och nu ser vi exakt samma mönster igen, en massa i övrigt normala människor börjar tro på saker som sägs om muslimer, känner sig rädda och osäkra och blir därmed möjliga rekryter för extremistpartier som SD och värre. Frågan är: så vad kan vi göra?
Jag håller med! Normalt undviker jag Hitler-paralleller (eftersom de är så överanvända), men i detta fall är det svårt att inte se mönstret.
Jag tror det bästa sättet att hantera detta är att möta deras rädsla med fakta. Det finns ändå rätt få muslimer i Sverige (en av 20 invånare), och de allra flesta är sekulariserade. Vi känner ju alla turkar, bosnier och iranier m fl som bott här i många år. Att de skulle vilja sätta burkor på alla svenskar eller ens sig själva är helt absurt.
Jag tycker att det vi ”antirasister” gör idag, när vi säger ”du är rasist” till dem som är rädda är kontraproduktivt. Vi kan inte möta deras oro, hur bisarr den än ter sig, med att vara nedlåtande. Det gör dem bara än mer arga och frustrerade. Eller hur?