Trumps yttersta drivkraft just nu är fredspriset. Det annonseras 10 oktober.
Därav den plötsliga ”dealen”.
Därav deadlinen imorgon.
Därav den generösa tolkningen av Hamas’ villkorade godkännande som ”nu är vi i princip i mål”, typ.
Jag skrattade lite för mig själv när jag hörde ”expert” på ”expert” säga att de inte trodde Trump skulle acceptera det, eftersom han varit så tydlig med att det var en take-it-or-leave-it-deal. För Trump struntar ju helt i HUR freden ser ut, bara det blir en fred, och han vet att Netanyahu måste gå med på vad han säger.
Det som däremot förvånade mig var att han var så generös mot Qatar, Turkiet, Saudi. Egypten, Jordanien. Istället för ”jag gjorde det alldeles själv och ingen annan hade kunnat gjort det och det var så vackert av mig” gav han dem massor av cred.
Han nämnde inte Israel, för övrigt.
Bilden visar en trumpen Trump när han tvingar Netanyahu ringa Qatar och framföra sin ursäkt. Notera att han har telefonen i knät.
Som Ha’aretz uttryckte det: Han ser ut som en pappa vars son krossat grannens fönster. Han har dessutom lovat att om någon attackerar Qatar igen kommer USA att försvara dem.
Jag var rätt sur på det där planet de gav honom, men inte längre. Om han gör rätt saker av fel skäl är det absolut värt det.
För den där förnedrande ursäkten diskuteras inte så mycket i Väst, men den har verkligen retat upp Netanyahus redan svaga regering. Och om nu Netanyahus förhoppning om att Hamas inte skulle acceptera fredsavtalet dessutom går upp i rök är han körd.
Så den bräckliga vägen mot en palestinsk stat ser ut så här:
1. Fredsavtal innan den tionde oktober.
2. FN får fullt tillträde, arabländerna bygger upp Gaza. FN utreder krigsbrott – både av Hamas och IDF. Och USA slutar med sitt förbonkade veto varje gång Israel ställs till svars.
3. Sanktioner mot Israel, som inte slutar förrän all ockupation upphört. Ingen Eurovision och ingen fotboll. Finns ingen anledning att behandla dem annorlunda än Sydafrika under apartheidregimen.
4. Nyval i Israel, och förhoppningsvis kommer israelerna då att välja ledare som sätter stopp för all ockupation.
5. Fred för alla.
Helst skulle jag vilja lägga till att palestinierna ersätts för vad Israel stulit från dem sedan 1947, men det tror jag inte kommer att ske.
Trotz allt 