Ritad av Julie Béatrice 2017

”Böneutrop går inte att jämställa med klockringning”, påstår en person som vill vara företrädare för mitt parti, och jag håller inte med på någon fläck.

Sakfrågan gäller huruvida ett religiöst samfund har rätt att störa övriga invånare, och antingen är man för BÅDE klockringning och böneutrop, åtminstone i en utsträckning som motsvarar antalet utövare, eller också är man mot BÅDA.

Att bygga ett argument kring att det är fel för att böneutroparen uttrycker att gud är god medan en klocka bara säger ”kling klang” är absurt.

Och det blir extra bisarrt när samma personer som klagat högljutt över att skolavslutningar i kyrkan är på väg bort nu plötsligt står upp för allas rätt att inte behöva höra någon ropa att gud är stor.

Skulle det alltså varit ok om man ropat ut ”Ole dole doff”?

Religionsfrihet innebär att religiösa ska ha samma rättigheter oavsett religion. Och det innebär också att ickereligiösa ska respekteras.

Det är därmed helt ok att vara emot BÅDE böneutrop och kyrkklockor, men det finns inget hållbart argument för att vara emot det ena men för det andra.

Svenska kyrkan har drygt sex miljoner medlemmar. Muslimska samfund har dryg hundratusen. Det betyder att det är acceptabelt att kyrkklockor ringer sextio gånger mer än böneutrop. Jag propagerar inte för att vi ska ha lika många böneutrop som klockringningar, utan bara för någon sorts proportion.

Sverige har 3700 kyrkor, och rimligtvis ringer de flesta av dem varje söndag.

Det finns en (1) moské, Fittja, med böneutrop en gång i veckan. Ingen kan anklaga oss ickemuslimer i Sverige för att vara överdrivet generösa i vår vilja att åstadkomma balans mellan religionerna.

Och jag vill tillägga att även OM vi skulle gå med på att kyrkklockor inte alls är religiösa utan bara ett pittoreskt minne av en svunnen tid kvarstår fortfarande både frälsis och hare krishna-tåg, som högljutt ber och sjunger i det offentliga rummet.

Jag är inte för böneutrop. Men jag är för konsekvens. Sverige ska inte vara ett land där en religion särbehandlas för att den uppfattas som ”ond”, utan samma regler ska gälla för alla.

Jag vill verkligen uppmana alla som nu hävdar att böneutrop måste förbjudas, men inte kristna, judiska, buddhistiska eller hinduistiska böner och sånger i det offentliga rummet, att sluta rationalisera er islamofobi. Stå för er egentliga åsikt: ”Böneutrop är jobbiga, för de påminner om att det finns muslimer i Sverige, och det är i sig otäckt och läskigt, och dessutom är det viktigt att göra det så svårt som möjligt att vara muslim i Sverige, för att de religiösa ska vantrivas och lämna landet. Och kanske framförallt mår jag dåligt när jag vet att en muslim får någon enda puttefördel någonstans. Därför tänker jag hitta på tramsargument så länge jag kan, trots att jag aldrig normalt vistas någonstans där jag riskerar att höra ett utrop.”

Att kräva förståelse för sina egna val men förvägra andra samma rätt är bara hyckleri och dubbelmoral.