”Det är klart att det inte är ‘mord’ när civila dör i Libanon.”, menade någon igår.
Tankefiguren är förstås att Israel som land inte vill att civila libaneser ska dö, utan att allt är självklara olyckshändelser.
Och här finns förstås en skala.
Mord kräver avsikt. För dråp eller vållande till annans död räcker likgiltighet. Och i krig finns förstås civila offer som varit olyckshändelser eller helt oundvikliga.
Skillnaden i människors syn på Israels agerande Gaza handlar imo nästan helt om var vi hamnar längs den skalan. ”Pro-israeler” tror verkligen, precis som jag i början av kriget, att Israel gör allt för att undvika civila offer. Vi andra har lyssnat på läkare med flera, IDF-visselblåsare och inte minst vad Netanyahu och övriga i Israels ledning säger, vi har sett filmer och bilder från psykopatiska IDF-soldaters sociala medier, vi har sett bilderna och filmerna från journalisterna i Gaza, och vi lägger ihop detta med siffrorna över antalet döda och drar en helt annan slutsats, som hamnar någonstans emellan avsiktligt mördande, eftersom det uttalade målet är att bli av med det palestinska folket på ett eller annat sätt, och total likgiltighet.
Så är det då ”mord” när Israel dödar civila libaneser?
Argument mot:
Israel har, till skillnad från i fallet Palestina där palestinierna är i vägen för deras landgrab. ingen anledning att mörda neutrala civila libaneser, eftersom de inte är ute efter deras land.
Argument för:
1. Är vi verkligen säkra på att inte Israel vill stjäla det land varifrån de fördrivit 750 000 libaneser idag?
2. Vi kallar 7 oktober för ”mord”, och enligt principen #AnvändSammaMåttstock behöver den som gör så även kalla dödandet av civila libaneser för mord.
”Men det är skillnad, för Hamas hade dödandet som avsikt, det har inte Israel.”
Det är inget folkmord, för alla journalister i Gaza är Hamasanhängare och deras bilder och filmer är manipulerade, FN är korrupta, människorättsorganisationer inklusive israeliska B’Tselem är antisemiter, de barn som dött var mänskliga sköldar”, ingen svälter utan alla utmärglade barn hade andra sjukdomar, NYTimes ljuger, BBC ljuger, ICJ sa att det var plausibelt, men det betyder inte att det var plausibelt, israeliske holocaustforskaren och professorn Omer Bartov vet inte vad han pratar om, IDF är världshistoriens mest humana armé någonsin, FN lät maten ruttna vid gränsen med flit, så om någon svalt var det deras fel.”
Här är mitt svar till er folkmordsförnekare:
Israel vägrar fortfarande, trots snart ett halvår av ”fred”, släppa in internationella journalister. De uppger inget skäl till detta, för det behöver de inte, eftersom ni är så förblindade att ni försvarar folkmordet in i kaklet så länge det finns minsta hopp kvar om att precis alla utom IDF och Netanyahu ljuger.
Den dag internationella journalister släpps in och den dag de överlevande i Gaza kan räknas och stämmas av mot folkbokföringen före kriget, den dagen tar era argument slut.
När vi drar slutsater är det en bra idé att fundera över människors motiv och beteende och inte bara tro det värsta om dem vi uppfattar som ”onda”, oavsett vilka de är.
Tror jag att Israel eller USA bombade skolan i Minab? Ja. Det finns tillräckligt många vittnesmål, bildbevis och satellitbilder. Och inget av länderna har med emfas dementerat det eller visat belägg för att skolan skulle vara intakt, och den film på en misslyckad iransk missil som cirkulerar kommer från en annan del av Iran.
Tror jag att det var med flit? Nej.
Det finns inget rimligt motiv ens för en psykopat att bomba en skola. Ger bara badwill. Därför.
Tror jag att Hamas gav order om våldtäkter 7 oktober? Nej. Det finns inga bevisade våldtäkter enligt FN som varit på plats, Israel vägrar dela med sig av de bevis de påstår att de har, och hade de givit en sådan order hade det rimligtvis funnits massor av exempel. Dessutom tar de ansvar för allt annat som hände den dagen, men nekar bestämt till våldtäkterna. Om det ändå skedde, vilket är möjligt om än obevisat, var det organiskt, dvs utan föregående order.
Det finns inget rimligt motiv ens för en psykopat att ge en sådan order bara för att sedan neka till den. Ger bara badwill. Därför.
Tror jag att IDF och bosättarterrorister är skjutgalna och bombgalna och mördar så många de kommer undan med utan att andra länder sanktionerar dem?
Ja. För det finns mängder av vittnesmål och för att denna etniska rensning som nu mynnat ut i folkmord stämmer med vad både ledande israeler och mediafigurer och folket i opinionsundersökningar stämmer med vad de säger att de vill göra:
Utrota det palestinska folket från deras hemland med alla medier.
Sensmoral: Även dåliga människor behöver motiv för sina gärningar. Även psykopater är rationella.
”Medan tusentals exiliranier firade diktatorn Ali Khameneis död på Götaplatsen inledde en mindre skara från palestinarörelsen sin vanliga söndagsdemonstration på Gustav Adolfs torg. Flera deltagare i palestinademonstrationen bar på porträtt av Ali Khamenei, som i tal gratulerades till sitt martyrskap och kallades för ”vår älskade ledare”. Där hyllades också den iranska islamiska republiken, Islamiska revolutionsgardet och Hizbollah.”
Väldigt, väldigt få i Sverige gillade mullorna. På bilden i den artikel du citerar i din krönika finns en handfull personer, varav en (1) visar upp en bild på Ali Khamenei och det finns en Palestinaflagga. Och visst. I Palestinarörelsen finns naturligtvis enstaka sådana individer.
Men tycker du verkligen det är hederligt att kleta denna handfull ayatollah-supportrar på hela Palestinarörelsen, som består av hundratusentals personer?
Och vad menar du med ”Alltsedan Hamas och Irans terrorattack mot civila judar i Israel den 7 oktober 2023 har svenska gator och torg övertagits av demonstranter och aktivister som alltmer domineras av nedärvt hat mot Israel och USA.”?
Själv var jag på ”Israels sida” under 59 av mina 60 år. Jag var liksom du övertygad om att Israel var det goda landet och Palestina terrorister, sorry to say.
Idag finns för mig ingen möjlighet att längre försvara Israels fruktansvärda brott mot mänskligheten. Min avsky och min sorg är inte ett skvatt nedärvda. De är fullständigt förvärvade.
Du drar upp de mördade civila ”judarna” 7 oktober, och jag undrar varför du kallar dem så. Räknas inte de mördade som inte var judar utan thailändare med flera?
Nåja. Dessa 828 civila människor varav 36 barn förtjänar att inte glömmas även om inte alla var judar (?!), jag håller absolut med – men sedan 7 oktober har 1 116 civila palestinier varav 227 barn mördats av IDF och bosättarterroristerna bara på Västbanken. Lägg till detta alla mördade i Gaza. Lägg till detta den vidriga tortyren av de tiotusentals fångar, varav många är barn, som aldrig är dömda för brott. Lägg till detta alla oskyldiga palestinier som fått sina hem stulna från sig, sin boskap stulen eller dödad, ibland torterad till döds, lägg till detta alla fantastiska israeliska människorättskämpar som vädjar till oss att öppna våra ögon och se vad Israel gör.
Jag har bortemot hundratusen läsare om dagen, jag skriver nästan dagligen om Palestina och jag har aldrig sett någon enda av alla dessa läsare hylla vare sig Hamas eller Irans regim. Ingen.
Vad som driver mig, som är väldigt sen på bollen, och övriga i den förhatliga Palestinarörelsen är en förtvivlan över att så många svenskar är så helt fullständigt likgiltiga inför Israels brott mot det palestinska folket. Beredda att vända bort blicken.
Jag inser att Palestina inte egentligen är ämnet för din artikel. Du bara passar på att kleta någon sorts terrorstämpel på oss i Palestinarörelsen lite i en sidopassage. Du gör så ofta.
Jag har läst dina krönikor av och till i många år, från en tid när jag var moderat och du förnuftig sosse, och jag är bara så förundrad över hur du inte kan förmå dig att se vad vi ser.
Fredspresidenten startade kriget från sitt hotell Mar-a-Lago. Gäster partade medan han satt med generalerna i ett ”Secure room”. Emellanåt ringde han journalister, som överhörde dem diskutera i bakgrunden. #workingfromhome
Stephen Colbert:
”Säg vad du vill om George W Bush – och det gjorde jag! – men han sålde sitt Mellanösternkrig!
Han åkte till FN, han åkte till kongressen, han höll tal i ett ÅR i förväg, Han skickade Colin Powell till FN med ett provrör av vad som verkar vara country time lemonade.
Jämför det med nuvarande presidenten. För sex dagar sedan gav han det längsta state of the union-talet någonsin, och ämnet Iran var en drive-by. Under ett tvåtimmarstal ägnade han tre minuter åt det. Karln har haft längre pruttar.”
Anledningar till kriget:
regimbyte och frihet för det iranska folket
Iran kan slå till först annars
svar på Irans ”game, tricks and stall tactics” i förhandlingarna
på grund av ayatollans försök att mörda Trump: ”I got him before he got me, they tried twice, I got him first”
Irans framtida nukes kan bomba USA, och det var väldigt nära
Det är klart att det går att ha fler än ett skäl till att göra något, men han hoppar mellan dessa fem förklaringar beroende på situation. Och flera av dessa går liksom inte ihop. Om han behövde mörda ayatollan för att åstadkomma regimbyte och rädda sig själv borde han ju liksom aldrig ha förhandlat från början.
Lägg till detta Netanyahu. Han har redan vunnit. Om det nu – mot förmodan, sorry to say – blir regimbyte har han en kompis i Pahlavi, men om inte och det blir inbördeskrig vinner han också. Dels genom ett försvagat Iran, och dels genom att världens fokus riktas bort från hans vidrigheter i Gaza och på Västbanken, där bosättarterroristerna fortsätter mörda bybor, senast ett brödrapar, medan IDF, som imo är en brutal terrororganisation, glatt tittade på. Hade du missat dem?
Precis!
Du hade förmodligen missat dem ändå, för 1 116 personer varav 227 barn har mördats bara på Västbanken sedan 7 oktober 2023. Som jämförelse dog 1 195 personer varav 828 civila och 36 av dem barn 7 oktober, och du har nog bara hört talas om på sin höjd ett halvdussin av de palestinska offren för israelisk terror. Men ju mer Mellanöstern brinner, desto snabbare kan Israel avsluta sin etniska rensning. Desto mindre hörs kraven på journalister i Gaza, eller på stopp för den människorättsvidriga annexeringen på Västbanken.
Alla svenskar vill förstås se fred och frihet för det iranska folket. Ingen alls i Sverige sörjer Khamenei, vad jag sett. Och all min empati går till er med familj i Mellanöstern – särskilt i Palestina och Iran – som nu pendlar mellan skräck och hopp.
Men det känns som när Draco Malfoy övertalade Vincent Crabbe att frammana Fiendfyre i the Room of Requirement, medan Voldemort försökte ta över Hogwarts.
Men det skrivs ofta i sociala medier att det skulle ligga massor med döda kroppar under rasmassor. Det verkar osannolikt eftersom civila byggnader är evakuerade långt innan IDF bombar och hamas försåtsminering detonerar. Narrativet får det att framstå som att IDF bombar bostadshus full med civila som sitter och äter middag.
1. Det stämmer inte att de evakuerar bostadshus. Ordet ”evakuera” förutsätter att man faktiskt kollar att huset är tomt och hjälper människor därifrån.
Däremot brukar de påstå att de ropar ut till folk att de ska lämna vissa områden, men dels händer det långt ifrån alltid och dels luras de oftast – typ ”ni har två timmar på er”, sedan smäller det direkt.
En fråga man också behöver ställa sig i sammanhanget är VARFÖR det är nödvändigt att bomba sönder nittio procent av alla bostadshus i Gaza för att komma åt ”Hamas”.
2. Det är etablerat att stora släktträd är helt utplånade. Man vet vilka de är.
3. Långt ifrån alla som begravt sina egna utan att först ta dem till sjukhus går till en domare för att få ett dödscertifikat, utan det sker oftast när pappan i en familj dött, för att få änkepension. Det är därför det är en obalans mellan dödade män vis-à-vis kvinnor och barn.
4. Israel fraktar ofta bort lik. De har heller inte återbördat många hundra av de fångar de torterat och mördat. Dessa är alltså inte heller räknade.
Vi kan välja att tro att det är några tiotusental som är oräknade, eller mer än en halv miljon. Ingen har rätt, så länge vi inte vet.
Israels plan har hela tiden varit att försöka få andra länder att ta emot flyktingar. De skickade ett plan till Sydafrika i ett barnsligt försök att hämnas för anmälan till ICJ, och försök att skylla sitt folkmord på Egypten och Jordanien för att de inte släpper in palestinier har pågått genom hela kriget och än idag.
Vad som nu behövs är en folkräkning, som sedan matchas mot folkbokföringen före kriget, så att vi får veta vilka som inte längre existerar.
Och tack vare att så få kunnat lämna Gaza blir det omöjligt att hävda något annat än att de många saknade är döda.
Så i november mördade Israel en fjortonårig palestinsk pojke på Västbanken. De sköt honom, och medan han förblödde kom en ambulans, men de vägrade låta dem komma fram till honom. Istället stod sex soldater och såg på medan han dog.
Det tog detta barn 45 fruktansvärda minuter att dö. På bilden sitter han fortfarande upp. Några sekunder senare lägger han sig ner, och lyfter sin arm mot dem.
IDF-soldater är psykopater. Inte någon av dessa sex män lyfter ett finger. Protesterar. Gör något alls. Sex av sex möjliga har inga problem med att mörda ett barn.
Familjen får inte tillbaka kroppen. De kan inte ens begrava honom. De har vädjat. BBC har frågat utan att få svar. Det är standard. Israel överlämnar inte mördade barnakroppar till deras familjer, och vi kan ju bara spekulera i varför.
Israeler, dvs bosättare och IDF, har mördat 227 barn bara på Västbanken sedan 7 oktober. Inget annat västland hade kommit undan med detta. 36 barn mördades 7 oktober och världen har med all rätt fördömt detta.
Israel är en djupt perverterad stat, som måste terrorstämplas omedelbart. Att så inte skett är inget annat än rasism. Det finns inget palestinier, inklusive Hamas, gjort mot israeler som inte Israel gjort många gånger värre mot palestinier.
Jag har försökt förstå Palestinarörelsens relation till Iran, och gör här ett försök att sammanfatta hur jag ser på det. Jag är ingen expert och öppen för både statistik och anekdoter, så berätta gärna för mig både om ni håller med eller inte. Det mesta av detta har jag skrivit förut, men jag har fått nya läsare, och jag är nyfiken på er input.
Svenskiranier, deras närstående och övriga svenskar med engagemang för Iran har två extremer, men de flesta faller längs en skala mellan dessa.
I ena hörnet har vi Pahlavi-gänget, som ofta kom till Sverige när hans far föll, många gånger är kristna eller sekulära muslimer, och de vill se honom komma till makten för att bana väg till en demokrati. De gillar Israel och USA och hoppas oftast dessa ska hjälpa dem genom militär intervention, och så att säga störta regimen med våld, på samma sätt som de en gång återbördade shahen till makten.
I andra hörnet har vi dem som avskyr både USA och Israel, och de är ofta engagerade för Palestina. De minns shahen som en brutal diktator och vill inte ha något att göra med hans son.
Pahlavigruppen anklagar därför Palestinarörelsen för att vara för regimen och slöjtvång. De menar att de är islamister hela bunten.
Det stämmer inte alls, påstår jag.
Det finns knappt någon svensk invånare oavsett ursprung som vill att kvinnor ska tvingas bära hijab. Inte ens i muslimska länder är den åsikten i majoritet, än mindre här i världens mest sekulära land. De som inte vill se Pahlavi komma till makten vill istället att mullornas makt ska avta genom reformer.
Finns det hos den senare gruppen en ovilja att Israel ska bli någon sorts hjältar vid ett regimbyte? Förmodligen.
Men jag menar att tankefiguren att många vill att mullornas makt ska bestå för att de finansierar Hamas är knäpp. Sådana individer kan säkert finnas, men de är inte många. Hamas är inte populära i Palestinarörelsen alls, och dessutom ser inte den rörelsen vägen till frihet för Palestina genom väpnat motstånd. Åtminstone inte längre.
”Men de jublade 7 oktober!”
Dels var det rätt få som gjorde det, trots allt. De flesta palestinier jag kommunicerat med eller läst var snarare iskalla av oro, för de visste vad som komma skulle.
Dels ska vi minnas att de första rapporterna som kom handlade om att man anfallit baserna, vilket, som jag ju många gånger påpekat, är deras rätt enligt internationell lag, eftersom Israel är en illegal ockupationsmakt. Först därefter kom rapporterna om mördade civila, och efter det kom de många lögner om bäbisar i ugnar med mera, som många tyvärr fortfarande tror på.
Utan några siffror skulle jag påstå att de i den svenska Palestinarörelsen som stödjer Hamas och jublade 7 oktober är en max lika stor andel som de i Israelrörelsen som stödjer Netanyahu och som jublade när IDF gick in i Gaza.
Som ni vet som hängt med ett tag har jag personligen inget emot att kalla Hamas ”terrororganisation”, men då ska även Israels ledning ha samma benämning, för det finns inget Hamas gjort mot israeler som inte Israel gjort minst lika illa mot palestinier, oftast många gånger värre.
Nu är ju inte det egentligen ämnet för tråden, dock, utan varför Palestinarörelsen och Shah-rörelsen är i luven på varandra.
På nittiotalet kände jag ett iranskt par, som senare flyttade till USA. Han var civilingenjör, hon var student på universitetet där jag jobbade, och jag glömmer aldrig hans berättelse. Han var född 1960, och student i Teheran när revolutionen började. Och han ville förstås att Iran skulle bli en demokrati, och deltog därför i demonstrationerna. De var överlyckliga när shahen föll, men han hade inte alls som nittonåring insett att deras, dvs studenternas, revolution på något sätt tagits över av lågutbildade fundamentalister från landsbygden, lite förenklat. En dag fick han ett formulär att fylla i, och där fanns frågan ”är du muslim” med, och han svarade ”jag vet inte”. Efter det fick han till sin chock arbetsförbud. Universiteten stängdes, och efter att ha suttit sysslolös hemma hos sina föräldrar i några år flydde de över bergen och hamnade till slut i Sverige.
Jag undrar vad de tänker idag.
Frågor:
Finns det folk i Palestinarörelsen som även stödjer Pahlavirörelsen?
Finns det folk i Palestinarörelsen som vill att mullorna ska behålla sin makt?
Vad anser folk i Pahlavirörelsen ska hända med det palestinska folket?
Har jag rätt i att i princip samtliga i Pahlavirörelsen hoppas på amerikansk intervention?
Jag berättade igår om hur Tucker Carlson, som jag ju verkligen inte normalt gillar, håller på att förändra unga republikaners syn på Israel och Palestina. Och pro-Israeler både i Israel och USA är med rätta oroliga över detta.
Det intressanta är att han lyckas nå fram genom att nästan helt utesluta muslimska palestinier från diskussionen, utan han fokuserar på de kristna. Och jag har dubbla känslor inför detta. Men vi parkerar dem.
Det är förstås bra att deras historia berättas. Han har gjort tre suveräna intervjuer, inte genom att själv vara suverän, förstås, utan genom de väldigt intressanta intervjuobjekten.
Mother Agapia, grekisk-ortodox nunna (syster till George Stephanopoulos), som verkat i många år på Västbanken, publicerad i höstas. Hon är ju inte själv palestinier, men hon känner dem väl.
Två kristna män av palestinskt ursprung, den ena israelisk medborgare och ärkebiskop, den andra jordansk medborgare som studerat i USA. Gissa vem som känner sig mest välkommen i sitt samhälle.
Nu senast Fares Abraham, präst från Beit Sahour, en by nära Betlehem där herdarna fick budskapet att Jesus var född. 80 procent är kristna där. Han och hans fru har mer eller mindre flytt till USA.
”Om du är en kristen sionist ska du veta att dina åsikter och ibland dina pengar finansierar fördrivning och mord på världens äldsta kristna församling”, sa Tucker. Hårda ord.
Intervjun är skakande, även för mig, trots allt jag läst. Han berättar hur hans barndomsvän blev skjuten i huvudet genom fönstret när han satt och åt middag med sina föräldrar, hur hans mor blev skjuten i ryggen i deras trädgård, han berättar om medveten apartheid, stölder av hem och vatten och andra begränsingar, hur barn inte kan ta sig till skolan, och hur IDF rakt ut säger till honom att ”eftersom du är kristen kan du resa någon annanstans, detta är vårt land”. IDF tog över en familjs hem, och en dag stod en soldat på taket och kastade en stor sten i huvudet på en familjemedlem så att han dog. Bara därför att.
Så jag gillar inte att dra genkortet. Men om man ska dra det, dra det rätt.
Dagens judiska bosättare kommer oftast inte ens från Israel, utan de flyttar direkt dit från helt andra länder, sponsrade av kristna församlingar. Europeiska judar, som exempel, har till 60 procent rötter från Mellanöstern, och 40 procent från Europa, om båda deras föräldrar är judar, vilket inte alltid är fallet med dagens ”right of return”-invandrare, så de som flyttar dit kan mycket väl ha bara något tiotal procent av sina förfäder från området.
De kristna palestinierna är, som jag tidigare berättat, till nästan hundra procent ättlingar till de judar som levde där för tretusen år sedan. DNA-analyser av kroppar har visat det. Det är ju inte konstigt, för de har ju aldrig lämnat området, utan genomlevt kristna såväl som muslimska imperier och styren. Och de har aldrig fått barn med någon muslim, eftersom sådana barn automatiskt blir muslimer, så de är världens mest ”renrasiga” judeättlingar.
Och efter att ha bevarat Jesus första kyrka i tvåtusen år får de nu höra att de inte har rätt att leva där, de mördas, bestjäls, kringskärs, bespottas, hånas, fördrivs av människor som aldrig satt sin fot i deras by,men anser sig ha rätt att bo där på grund av sin ”ras”.
Så varför har jag dubbla känslor?
Jag tycker förstås att det är kanonbra att hans berättelse kommer ut, och om den upplyser amerikansk ung höger om att kristna palestinier är på väg att utrotas från sitt hemland är det en enorm vinst. Det är ju inte sällan deras mammor som luras av sina pastorer att skänka pengar till den så kallade ”återvandringen”.
Samtidigt är hela ”låt oss fokusera på kristna”-strategin i sig osmaklig, eftersom den spelar på en hierarki där kristna är bäst, muslimer sämst och judar i mitten. Och för att nå fram till de som har den inställningen måste man liksom ”tala till rasister på rasisters vis”.
De har helt rätt. Nåja, de har rätt om man byter ut judar mot Israel. Förstås.
För ett antal månader sedan beskrev jag hur amerikanska vänstern splittrats i två delar, där unga var Palestinavänliga och gamla, som Biden och Harris, visserligen var kritiska till styret, men ändå i stort ok med allt Israel hittade på.
Nu håller det skiftet på att slå igenom även på högersidan, och det är även där unga mot gamla. Vi som följer amerikanska poddar har sett intressanta crossovers mellan exvis TYT och Tucker, och alla träffas hos Piers för att skrika på varandra och på den djupt obehaglige IDF-soldat han älskar att bjuda in som motpart.
Det intressanta med detta inlägg, samt ett par intervjuer med pro-israeler av vikt jag sett på sistone är att de faktiskt erkänner att de är rädda av två skäl:
1. Det är förstås inte bra om delar av den kommande kongressen och, på lång sikt, nästa president är en Israelkritiker.
2. Det är också problematiskt om högern faller samman.
Så ”enligt källor”, och jag svär inte på detta, ligger ingen mindre än Trumpalumpa bakom det faktum att Tucker nu är i Jerusalem för att intervjua Mike Huckabee, USAs ambassadör där.
Och Huckabees uppgift var att visa Carlson hur bra Israel är, eftersom de inser vilken makt han har över MAGA. Men Tucker tackade nej och höll bara intervjun på flygplatsen. Huckabee hade vad jag förstått erbjudit honom att träffa en utvald, kristen familj i Israel, men han tackade nej.
Som ni vet som följt mig har jag aldrig haft någon kärlek till denne stolle, med hans Putinkärlek och M&M-woke-besatthet till femtielva andra skäl.
Men han gjorde en fantatiskt intressant intervju med Mother Agapia ortodox nunna på Västbanken, se den gärna, och han ligger helt säkert bakom den enorma förflyttning republikanerna har gjort här.
Så deras fjäskstrategi mejkar logisk sense, absolut, men jag tror inte den kommer att lyckas. Hans senaste tweet är en fullständigt brutal intervju med en kristen palestinier på besök i USA. Se den! Och när du ser den, fundera över vad denna story gör med hans miljoner unga högerlyssnare.
Trotz allt 