Vi som är femtio år idag växte upp som rasister.
Det är ett faktum. Det är ingen idé att neka.
Världen var rasistisk. Alla var rasister.
Pippi satt i sin soffa och gjorde sneda ögon och sa ”tjing tjong”, Pippis pappa var n*gerkung, och nej, det är inte i sig n-ordet som är problemet, utan bilden av de små hottentottarna i bastkjol som fick representera svarta människor. Tintin, Ture Sventon med flera framställde ickevita människor som antingen goda men smått löjeväckande eller också onda. Ickevita var aldrig bara vanligt folk. De var alltid en sorts lustig variant av människa: indianer i fjädrar, kineser i konhattar, afrikaner i bastkjolar, araber i lustiga små hattar.
Det var stereotypernas era.
Ord som ”zigenarnäste” och ”tattare” användes utan eftertanke, asiater kallades ”gula”, indianer kallades ”röda” och samtidigt fick vi barn påpekat för oss av skolan och media att ”n*grer är precis som vi”. Men klyschor som ”alla är lika mycket värda fast de har en annan färg på huden” funkar förstås på samma sätt som ”Kalle Svensson är inte en tjuv”. Om auktoriteter berättar vad någon INTE är blir man medvetet eller omedvetet misstänksam.
Vi sextiotalister stöptes alla i ungefär samma form, oavsett hur klarsynta våra föräldrar var. Vi växte alla upp i kölvattnet av Europas uppgörelse med andra världskrigets fasor och insikten om att det var inte bara i Tyskland judehatet grott. Det hade funnits överallt, i alla västländer. Världen hade gradvis börjat förstå att rasism var oacceptabelt, men man famlade efter mekanismer för att hantera den nya insikten. Fruktansvärda bilder från Vietnam kablades ut, Martin Luther King höll sitt tal och dödades några år senare men här hemma var det svårt att hitta någon som inte var pursvensk. Ickevit var i princip lika med ickesvensk.
Men 80-talet kom, vi blev vuxna, invandrare och adoptivbarn började komma till Sverige i allt högre utsträckning och vi blev mer medvetna om vårt eget beteende.
Grovt räknat kan vi sedan delas upp i två kategorier:
- Vi som gjort upp med vår uppväxt, tänkt till runt våra inre mekanismer, lyssnat, bottnat och arbetat med de fördomar vi oundvikligen hade. Vi som ansträngt oss för att slå sönder dem en efter en. Vi som öppnat våra ögon och öron, analyserat stereotyper, tagit in och bearbetat, förstått och kommit ut på andra sidan.
- De som tycker det var bättre när man kunde kalla en spade för en spade och som känner sig svikna av alla oss andra, som inte begriper hur mycket bättre det var förr. De sörjer den bortklippta dockan i Disneys julaftonfilm, de är arga över att glassen”Nogger Black” dragits tillbaka och anser Tintin i Kongo måste fortsätta läsas för barn.
Självklart finns en skala däremellan, men det finns ett enkelt lackmustest, och det är huruvida du lyckats sluta säga ”n*gerboll”. Har du inte det, eller om du visserligen slutat, men innerst inne tycker det är fånigt att ordet inte används längre, är du en tvåa, för då har du inte lyssnat och förstått. I alla fall inte tillräckligt.
Vi i Generation X är föräldrar till ”the millennials”. Och de har växt upp i en värld som är avsevärt mindre rasistisk än vår. N-ordet är utrangerat, stereotyper är borttagna från barnböcker och filmer, människor av annat ursprung finns runtomkring dem och pedagogisk personal som förskollärare, lärare och fritidspedagoger arbetar oavbrutet med fördomar på ett djupare och mer medvetet plan än 70-talets svepande ”alla är lika bra”.
Det som skiljer dessa barns uppväxt åt är vi som är deras föräldrar.
Och där finns en skillnad: vår uppväxt var liksom ”snällt” rasistisk. Vi fick sällan lära oss att tycka illa om människor av annat ursprung. Vi fick bara inte lära oss att respektera dem. Vi växte upp med ett ”vi-och-dem”-tänk, men vi avskydde ingen.
Men föräldrar av kategori två har under årens lopp utvecklat en så stor bitterhet mot både människor av annat ursprung och mot samhället som blivit alltför ”politiskt korrekt”, att deras barn växer upp med ett hat vi sextiotalister var nästan helt förskonade från. De får lära sig att se människor av annat ursprung som snyltare, våldtäktsmän, smutsiga, cyniska och ohederliga. De får lära sig att vi etniska svenskar är utsatta för en invasion av ickesvenskar och att vi måste värna oss för att de inte ska ta över vårt land. De får lära sig att de etniska svenskar som inte delar denna uppfattning antingen är ”naiva” eller ”landsförrädare”. De får lära sig att deras jämngamla är fiender.
Men ”det goda hatet” då? Finns inte det? Jo, självklart finns en uppgiven avsky även från dem som växt upp som ickerasister mot tvåornas barn. Deras avståndstagande mot de främlingsfientliga är ofta verbalt skoningslöst och ibland till och med fysiskt våldsamt. Även tolerans rymmer intolerans.
Där är vi nu. Det finns en grupp ”millenials” som är mer öppna, multikulturella, vidsynta och toleranta än någon annan generation någonsin, och så finns den andra gruppen, som hatar ”främlingar” minst lika mycket som nazisterna i 30-talets Tyskland.
Denna generation är förmodligen den mest splittrade någonsin. Så är det i Sverige, och så är det i de flesta västländer.
Och det är vårt fel.
Vi har stöpt våra barn i olika formar, och om tio-tjugo år ska de på något sätt samsas om att leda vårt samhälle. Och då sitter vi där, som maktlösa pensionärer, och undrar vad vi borde gjort annorlunda.
Descendants of the Golgafrinchans 
Stereotyper säger du. Men är det inte skillnad på människor då? Tror du då inte på evolutionsteorin? Homo Sapiens har funnits i mellan 150 000 och 200 000 år. Under minst 50 000 av de åren har åtminstone delar av mänskligheten ej haft kontakt med varandra. vilket innebär utveckling åt olika håll, för olika miljöer. Och även om miljöerna inte varit så radikalt annorlunda såsom de varit så hade vi ändå varit utsatta för genetisk avdrift så att säga, ingenting står still. Och människan är kontinuerlig, inte diskret.
Eller tror du att det inte finns raser? Att alla är likadana? Eller ”genetiska kluster” för att uttrycka mig mer neutralt. Eller ”subspieces” är kanske det korrekta uttrycket idag? Tror du att medicinare använder etnicitetslistor när de ordinerar läkemedel bara för att det roar dem? Är du en sån där religiös fanatiker som menar att evolutionsteorin inte finns?
Dessutom, om inte du hade tagit hit flera miljoner utlänningar, då hade inte rasismen skadat någon. Vi svenskar har inte skadat andra på väldigt länge. Men så fick ni för er att ta hit så annorlunda människor. Människor som formats i delar av världen där konkurrensen om utrymmet varit så mycket hårdare än här. Därför att de har blivit till där alla velat bo. Platser som den fruktbara halvmånen. Människor som tävlat mot andra människogrupper, som skyddats av sina benhårda och stridbara kulturer och sin skoningslöshet. Du tror väl inte att hedersmord finns i andra kulturer för att människorna i de kulturerna föds onda? Eller för att dom skulle vara dumma i huvudet på något sätt? Eller för att de skulle älska sina barn mindre än vad vi gör? Nej, hedersmord är en effekt av att människor har levt i områden där de varit styrda av sina argaste fiender under mycket lång tid. Av att ha utvecklats i regioner där armeerna har marcherat fram och tillbaka, fram och tillbaka, under årtusenden. En effekt av att du har dina fiender inpå husknuten under tusentals år, där det hela tiden pågått ett lågintensivt krig för resurser och utrymme. En gata på femtio år. Ett fält på hundra år. Snarare än som vi svenskar, som skyddats av geografisk avlägsenhet och fattigdom. Förstår du då inte att när du tvingar svenskar att bo granne med stora grupper människor från såna här kulturer så blir det slarvsylta av oss? Vi kan inte konkurrera? Förstår du inte det? Förstår du inte hur grym du är som gör så här mot oss? Förstår du vad som händer med svenska barn i skolor där svenskar inte längre är i majoritet?
Och samtidigt, ni som har haft makt över det här, ni som drivit på för det här. Ni har gömt er i etniskt svenska enklaver. För ni har mer pengar. Så ni är GOOOODA. Men andra betalar priset för er godhet. Är det rättvist? Om ni inte har någon lojalitet till oss andra, hur kan vi ha ett land då? Förstår du inte att allt kommer gå sönder om man inte har lojalitet till varandra. Förstår du inte vad som händer när du för att tillfredsställa din egen fåfänga kastar oss andra åt vargarna med ett hånskratt och en fnysning?
Förstår du då inte att det är fundamentalt för den representativa demokratin att se om de egna? Att gynna de egna på andras bekostnad om det så krävs?
Demokrati betyder folkstyre. Men eftersom det vore opraktiskt att alla medborgare gick till riksdagen varje dag och röstade som de själva tyckte. Så har vi representativ demokrati. Vi skickar en representant. För att den ska se efter våra intressen, medan vi gör andra saker.
En riksdagsledamot som representerar Halland. Skall se efter hallänningarnas intressen. Om ett regemente skall läggas ner, eller en statlig myndighet utlokaliseras. Så är det den halländske riksdagsledamotens polikt att agera för att de här besluten gynnar hallänningarna, de vars intressen han är satt att representera. Hallänningarnas kollektiva egenintresse. En riksdagsledamot från halland som tror på principen om alla människors lika värde gör inte sitt jobb. Nej, inte ens om den trodde på alla medborgares lika värde skulle den göra sitt jobb. För en riksdagsledamot som reprsensterar Halland skall värdera hallänningar högre än icke hallänningar. Det är själva riksdagsledamotens grunduppdrag, den representativa demokratins grundprincip. Representation.
Nuförtiden kallar man det här för ”civic nationalism”, när till exempel Donald Trump driver att USA är till för USAs medborgare. Men egentligen så är det bara den representativa demokratins fundamenta. Något som ni utlänningsälskare har glömt bort. Ni har mer lojalitet till utlänningar än till svenskar. Och ni har i princip upphävt medborgarskapet som koncept.
Om du vill se vad ni har gjort. Ta en terrakottakruka. Och slunga den ner i ett stengolv. Den krukan kan du aldrig sätta tillbaka ihop. Oavsett hur mycket lim du använder. Det är sverige idag. Det är vad ni har gjort.
Great blog I enjoyed readingg