SLs halva återköp

SLInför skolstart skickar jag min femtonåring till stationen med SL-kortet för att köpa ett ”terminskort”, så att hon skulle kunna åka buss till och från skolan. Jag skulle ha läst på. Det finns en ”skolbiljett” och en ”fritidsbiljett”, men ingen ”terminsbiljett”. Den senare gäller sent på vardagskvällar när femtonåringar normalt sover och på helger, och dottern åker rätt sällan då.

Biljettförsäljaren frågade aldrig vilken hon ville ha, utan sålde en fritidsbiljett till henne. Några dagar senare gick jag in på ”Mitt SL” och upptäckte felet. Jag ringde direkt. Jag fick då ett helt felaktigt svar. ”Jag kan inte göra något härifrån, men det är bara att du går ner till stationen, så fixar de det – det måste vara där du köpt den dock”. Jag frågade hur det skulle gå med de resor hon åkt och fått betala för (via reskassan) och han svarade att det var inga problem. Vi skulle till och med få tillbaka de pengarna. Han sa inget om att det var bråttom. Jag tror till och med att jag frågade.

Så vi var bortresta och några dagar senare gick min man ner för att fixa skiftet. Då visade det sig att SL vägrar återköpa biljetten utan att dra en straffavgift som motsvarar nästan halva utgiften. Ville vi ha mer pengar skulle vi behöva åka till något kontor någonstans, flera mil bort.

Jag blev då rätt irriterad och drog igång en chat med SL, för jag hade ingen lust att ringa en gång till när det blivit så dumt. Så jag har en positiv sak att säga i frågan: Heder åt SL som sitter och chattar med [sura] kunder på Facebook halva nätterna och tidigt på mornarna. Det är god service.

Och jag förstår att det kan bli fel. Men då måste det finnas en vilja att rätta till. Och det gör det absolut inte hos SL. ”Det är kundens uppgift att kontrollera biljetten.” Jag gjorde det några dagar senare. Men då var det redan kört. Det borde de upplysa om.

För SLs rutin är att man först måste återköpa biljetten för halva priset, sedan kan man äska mellanskillnaden, och kanske, kanske inte får man den. De kommer att göra en ”utredning”.

Jag sa att jag vill veta i förväg. ”Om ni inte tänker ge mig hela beloppet tillbaka behåller jag hellre fritidskortet”, förklarade jag. ”Hon åker ju trots allt ibland på kvällar och helger.”

Men det beskedet ger inte SL. Alls. Man måste alltså köpa grisen i säcken och ta förlusten innan man får veta huruvida de står för den eller ej. Jag säger att det kan inte vara lagenligt att agera så mot en kund, och begär att få prata med ansvarig, jurist eller motsvarande. Men si det går inte. Deras rutiner är att låsa in kunden i kundtjänsten, men jag kan lämna mitt telefonnummer, så kanske någon ringer upp. Jag gör det, samt tider när jag är tillgänglig. Två dagar senare frågar jag varför ingen hört av sig, och då får jag veta att de inte ens försökt få tag på någon chef. Jag hade nämligen skrivit ”om ni vill ringa upp mig [istället för att ge mig ett telefonnummer] nås jag på…”, och ordet ”om” betydde att de kunde strunta i det.

Så jag har råd med några hundralappar, men det har långt ifrån alla föräldrar. Och det är inte egentligen pengarna som är poängen. Jag menar att rutinen inte är rimlig. Om SL gör fel (vilket jag förstås inte kan bevisa, men det är ju inte särskilt sannolikt at jag medvetet skickar dottern att köpa en fritidsbiljett när hon inte har en skolbiljett) måste det gå att få besked om huruvida de accepterar detta fel eller inte. Jag ska inte behöva chansa.

Så jag bad att få reda på vart man överklagar. En sorts besvärsenhet eller motsvarande på Landstinget borde ju finnas. Jag frågade flera gånger. Det finns ingen. Man kan inte prata med någon. Man kan inte överklaga.

Man är maktlös.

Enligt deras webbsida ska det gå att prata med en Resenärsombudsman, men enligt kundtjänst får jag inte det utan att först ha fått ett negativt besked.

Jag anser att SLs rutiner bryter mot svensk lag. Men det finns absolut ingen där som jag kan framföra detta till.

Uppdatering: Jag har nu fått besked av SL. Det visade sig att de ljög även om detta. Jag får inte tillbaka några pengar för tiden fram tills jag öppnade chatten. Inte heller får jag prata med någon ”resenärsombudsman”.

Så jag har anmält till Allmänna reklamationsnämnden.

 

2 tankar om “SLs halva återköp

  1. Intressant. Kanske skicka dem ett kravbrev med krav på 100% återbetalning (efter avdrag för gjorda resor) mot återlämnde av kortet, och när SL avböjer det, stäm den i ett förenklat tvistemål . Kostar tid och riskerar mer pengar än vad tvisten gäller, men inga oöverskådliga summor.

    Eller förklara att köpet är ogiltigt då barnet var under 18 år och inte hade förmyndarens tillstånd att köpa ett fritidskort då det inte kan anses självklart att ett barn köper fritidskort men inte skolkort och SL inte försäkrade sig om detta (då kanske en vägran kan drivas som förenklat tvistemål på hela beloppet utan avdrag då SL inte skulle ha lämnat ut kortet ö h t till ditt barn, i vart fall inte utan intyg hemifrån).

    Allt naturligtvis utifrån vad du vill lägga i tid och pengar (om förlust) och i syfte att sedan informera pressen om hur SL agerar (eller i hopp om att SL är mindre intresserad än du av en domstolsprövning med den tidsåtgången…)

    • SL backade till slut. Så jag drog tillbaka min anmälan till ARN. Men jag är fortfarande rätt förbannad på hela förfarandet. Jag har som sagt råd med fyra-femhundra, men många barnfamiljer har det inte, och att säga ”du måste ta förlusten innan du får besked om huruvida vi ersätter dig” kan inte vara lagenligt. Jag tycker media borde skriva om detta, så de ändrar sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s