Om valet var en sport

Varje val handlar ju om mycket viktiga ting. Det handlar om hur samhället ska se ut, vilka lagar och regler vi ska leva efter och annat väsenligt.

Men det skulle ju faktiskt också kunna ses som en tävling. Eller, som nu med de båda laguppställningarna, en match.

Det skulle säkert locka fler soffpotatisar till politiken om referaten blev lite mer spännande.

”Japp, där har vi Ohly som dribblar på vänsterkanten, han passar till Mona, hon missar och så går bollen över till Reinfeldt… han springer, borde passa till Maud som står helt fri, men nej, han skjuter själv på målet…. Maria och Peter i rödgröna tröjor där springer mot mitten, krockar med varandra! Ajajaj! Nu fick Janne Björklund tag på bollen, och han skjuter, han skjuter, nej, den går över målet!!!”

Visst låter det mycket häftigare än dagens trista nyhetsreportage!

Fast ska metaforen hålla fullt ut behövs nog en tävling med fler än två lag. Vad sägs om Tour de Suède på cykel? Eller en rallytävling? Med Jimmie, Gudrun och piraterna som outsiders, som utmanar de etablerade åkarna utan snygga kläder och senaste utrustningen?

Sifo, SCB, Demoskop med flera står ute och försöker klocka samt rapporterar hem… ”Där verkar Reinfeldt faktiskt snäppet före Sahlin, men mätutrustningen är osäker…”

Sedan får man förstås starta supporterklubbar, som blint, vad som än händer, stöttar sin klubb eller åkare, i matchande halsdukar. Helst ska de också supa, slåss och kasta ägg.

Vi behöver också lite fula klubbyten och skriverier om spelare och tränare som uppträder oegentligt.

Tänk, vad annorlunda allt vore då!

Länkar: AB, Expressen, DN, SvD,

Östberg och MacBeth

Jag har alltid känt en stark empati för Annika Östberg. Jag kan inte fullt ut förklara varför – för självklart är det också synd om i synnerhet den mördade polisens barn som fått växa upp utan far.

Det finns andra som drabbats illa av livet fast de är alldeles oskyldiga och som borde ha högre nummer i empatikön. Det är sant och visst.

Hon är ingen ”duvunge”, som Leif GW sa. Ingen vits att omigen älta vad som hände för 20 år sedan, men fälld för mord hade hon aldrig blivit i Sverige.

Kanske kommer min empati ur en insikt om att det kunnat vara min väninna, syster, moster, faster, dotter, som halkat fel och sedan fått betala ett såpass högt pris. Fängelser världenom är fulla av kvinnor som fällts som en konsekvens av att ha fallit för fel män,varit på fel ställe och sedan fattat fel beslut. Säkert finns iofs också en och annan karl som råkat ut för en Lady MacBeth. Droger och vrickade relationer får människor av båda könen att vandra in på murkna stigar. Det måste finnas någon form av förlåtelse i andra änden.

Det finns de som hävdar att Annika var en Lady MacBeth och att den självmördade pojkvännen var offret för hennes ränker. Så kan det också ha varit, men inga belägg finns för det.

Nu ska Annika sommarprata.

Det tycker folk inte om.

Men guess what: radion har en avstängningsknapp.

Jag vill höra.