Jag efterlyste att Alliansen skulle prata mer om att de faktiskt byggt ut välfärden, eftersom många verkar ha helt missat detta, och tror att sjukhus och skolor plundrats för att dela ut skattelättnader. Som tur är läser Alliansen Svavas blogg. *host*
Det har nu äntligen framkommit att 67 miljarder mer än 2006 satsas på vården. Jag gissar att den siffran innehåller inflation och kanske även ökade skatteintäkter som inte direkt kommer från statskassan, men det är inte det viktiga. Att fler jobbar i vården, och jag hoppas man räknar procentuellt så att man tagit hänsyn till befolkningsökningen, innebär kanske inte ett stopp för alla anklagelser om skattelättnader på välfärdens bekostnad, för det går alltid att ropa på mer, men det blir ändå inte samma promenadseger för oppositionen.
De rödgröna blev i alla fall tagna på sängen av denna siffra. Jag gissar att partiekonomiernas Excel-böcker kommer att växa åtskilligt när den ska kontrolleras framöver.
Men jag skulle vilja flytta hela debattens fokus.
På nittiotalet, under och efter Den Stora Krisen, var det ett budskap som hamrades in gång på gång: Jobben måste komma i den Privata Sektorn. Den Offentliga Sektorn måste krympas. Eller Ofantliga Sektorn.
Jag tror inte jag i svensk debatt hört ”offentliga sektorn” som begrepp på åratal. Kanske inte på hela tvåtusentalet. En förklaring kan förstås vara att offentliga sektorn numera inte bara består av offentliganställda, utan till stor del av människor som jobbar i privata vårdföretag och i friskolor. Därför skulle det bli trubbigt att återuppliva detta begrepp.
Men även om begreppet är utdaterat är inte principen det.
Vi behöver ha en balans mellan de som arbetar för det gemensamma och de som arbetar i näringslivet. Vi har en sektor där vi tar hand om varandra, och en sektor där vi tjänar pengar genom tjänster, handel och export. Detta är de allra flesta överens om ska fortsätta. Det som skiljer är inte hur många miljarder vi vill öronmärka till vad vid respektive budgetproposition, utan hur vi tycker denna balans ska se ut.
Det är svårt att förklara pedagogiskt varför det är bättre att arbetslösa lagar restaurangmat och städar våra hem än att de sköter gamla. Men det går genom att ta ett helhetsgrepp.
Vid varje halvårsbudget diskuteras enbart det budgetutrymme som finns för tillfället, och det är lätt att få intrycket att inga andra pengar spenderas någonstans. ”Regeringen lägger en miljard på ditt, men inget på datt”, kan det heta, fast ditt kanske har en budget på totalt tjugo miljarder och datt på tvåhundra miljarder. Pengar som inte ändras räknas inte.
Diskussionen om vad vi lägger skattepengar på är oerhört viktig, och den behöver lyftas till att prata faktiska siffror – och det gäller i synnerhet nu, när valårets främsta tema verkar vara skattesänkningar versus mer pengar till vården och skola.
Hur mycket får skolan kosta? Hur mycket får vården kosta? Om vi ökar deras respektive budgetar med ett visst antal procent – blir då verksamheten lika många procent bättre? Eller är det annat som behövs än pengar? Effektivitet kanske? Bättre styrmedel?
Jag tror alla vi som någonsin haft ett ekonomiskt ansvar för ett företag eller en organisation skulle reagera om ledningen sa att ”du ska lägga mer pengar på marknadsföring / IT / städning av lokaler” istället för ”jag vill att du åstadkommer detta – kom tillbaka och tala om vad det kostar”.
Det borde vara samma sak med välfärden.
”Vi vill ha en extra lärare i varje skolsal och det kostar X miljarder, som vi tycker statskassan ska betala” är betydligt tydligare än ”skolan ska ha mer pengar”.
”Idag jobbar var åttonde / tionde / tolfte / fjortonde person i vården, och vi tycker det istället ska vara så här stor andel.”
Jag är faktiskt lite nyfiken på både V och S. Hur tycker de samhället ska se ut? När det funnits budgetutrymme har Alliansen sänkt skatten – vilket gjort att vi klättrat några pinnhål ner från världens högsta skattetryck. Man har resonerat så att våra inkomster främst tillhör oss som arbetat ihop dem, och att när det blir ”pengar över” ska man ta ut mindre. På så sätt blir näringslivet, som ju är den bubbla som försörjer det gemensamma, starkare, och klarar att leverera mer.
Det tycker uppenbarligen inte V och S. Hur skulle de istället vilja ha det? Ska vi ha ett Sovjet där alla jobbar åt Staten? Var går gränsen för hur många som kan få sin lön ur statskassan?
För det är ett faktum att hade man inte sänkt skatterna med långt över hundra miljarder sedan 2006 hade vi kunnat utrota all arbetslöshet. Vi hade kunnat gjort som i Kina och gamla Sovjet, och haft rulltrappsväktare och bussvärdinnor, och vips hade hela Sverige haft jobb.
Sakta men säkert hade var fjärde, var tredje, varannan eller nästan alla svenskar arbetat i det som en gång var Den Offentliga Sektorn.
Är det det samhället vi ska ha?
Det behöver vi prata om, för det är där de verkliga skillnaderna mellan partierna finns.
Descendants of the Golgafrinchans 
Gissa och hoppas kan man alltid göra, och visst läser alliansen din blogg eftersom de inte med ett ord nämnde kostnaden för den exempellösa omflyttningen av folk från Nordafrika och mellanöstern till Sverige. Kostnaden för denna omflyttning av folk slår igenom på de flesta av samhällets områden, så när vi talar om utbyggnad av välfärden i form av kronor och ören så måste vi också specificera vad pengarna används till och varför.
Ditt resonemang hade passat alldeles utmärkt för ett antal decennier sen, men 2013 blir det ett pseudoresonemang. Jag kan inte finna något hållbart skäl till att man ska dölja den jättelika kostnad och påverkan på samhället som invandringen innebär, den är ju kärnan i den omvandling av Sverige som sker och har skett, och att då inte väga in denna kostnad för samhället gör resonemanget ihåligt.
När det gäller miljön så kunde var och en konstatera att Annie Lööf inte har en aning om vad hon talar om, även om hon babblade mycket. Det är patetiskt att höra hennes barnsliga pladder om vindkraften som alternativ energikälla, det visar att hon inte förstår hur obetydligt ett vindkraftverk i själva verket är som energialstrare. Ett verk kan förse några hushåll med el, men värdet av den miljöförstörelse verket utgör är större än vinsten. Vi kan förstöra miljön genom att bygga hela skogar av vindkraftverk, men det blir i alla fall bara en obetydlig del av vad industrin kräver.
Tjafset om skatter är det som gör att man överhuvudtaget kan se någon skillnad mellan partierna inom 7-klöverns politik, men det blir ju ganska ointressant om de konsekvent vägrar att definiera vad skatteintäkterna används till. Välfärd betyder ju inte bara bättre vård, eller några hundringar mer i plånboken varje månad osv. Det betyder ju också trygghet för medborgarna att kunna vistas ute i samhället utan att riskera att bli våldtagen, misshandlad, eller rentav skjuten. Den tryggheten har regeringen och socialdemokraterna tillsammans med de övriga partierna, utom SD sålt ut för att kunna känna sig ”goda”. De varvar uttalanden om att det är synd om ”flyktingarna” med att de behövs för en framtida välfärd, det är rent skitsnack.
Romson…vad sa hon? Vad vill hon, mer än att ha öppna gränser? Det verkar som hon har betalt per varje uttalat ord, desto fler ord hon bajsar ur sig, desto mer tjänar hon?
Jag håller med Löfven om att betala sänkta skatter med lånade pengar är dålig politik, men SD:s förslag om att sänka skatten för de sämst ställda med omfördelning av utgifterna är bra politik.
Invandringsfrågan, den i särklass största parametern i dagens ekonomiska politik berördes inte, men det var ju inte partiledarnas fel, utan agendagruppens, och det är ju det som är den verkliga agendan i dagens svenska samhälle, att inte beröra det som ligger till grund för alla partiers budgetar. Man kan inte forma en budget utan att ta med massinvandringen i beräkningarna, men ändå framställs den inte i diskussionerna. Den ska – enligt god svensk sed – sopas under mattan, icke nämnas om ingen ställer en direkt fråga vad den kostar, och det är då politikernas skicklighet i att prata utan att säga nånting märks som tydligast.
Sänkt skatt – Höjd skatt = Skitsnack.
Nu säger du ”invandring”.
Jag är inte säker på om du menar ”flyktingar”, eller om du menar all invandring.
Jag kan direkt och med bestämdhet säga att hade vi haft noll invandring hade Sverige inte fungerat alls. Våra universitet och storföretag flödar över av ickesvenskar, liksom svenskar flyttar till alla möjliga olika länder och forskar och jobbar, och kommer hem med nya idéer. Det flödet är en livsnerv i vårt samhälle, och har så varit sedan prästerna kom hit runt år 1000 och lärde oss hur man gör i Europa, och sedan vi själva skickade våra söner till Europas huvudstäder för att lära sig vett och etikett. Människor kan inte förväntas leva hela sina liv i samma land de är födda i. Vi måste kunna röra oss över jordklotet. Och när vi rör oss utvecklas vi och lär oss och växer.
Sedan stämmer det att det kostar pengar med arbetslösa framförallt flyktingar. Men dessa pengars inverkan är så små i det stora hela.
Åttahundratrettio miljarder. Så stor är statskassan. Till den kommer kommunala och landstingskassor. Det är oerhört stora summor.
Klicka för att komma åt 1fd3af32.pdf