Jag har gjort en liten matematisk övning. Den är inte komplett, och det är möjligt att jag tänkt fel någonstans, i vilket fall jag gärna blir upplyst om detta, men jag tror den stämmer.
Det finns 1,4 miljoner skolbarn i Sverige. Då räknas grundskolor, gymnasier och särskolor.
Enligt denna artikel var vinstuttaget från samtliga aktiebolag som driver friskolor förra året 84 miljoner.
Men då ska sägas att även annat än skolor fanns med, eftersom några av aktiebolagen även bedrev annan verksamhet. Och dessutom vet vi inte hur mycket kapital som tillskjutits, eftersom bara uttag räknas. Många gånger följer vinstuttag investeringar. Dessa 84 miljoner är alltså mycket högt räknat. En sorts max-siffra.
Det betyder att vinstuttaget som allra mest kan tänkas uppgå till 60 kronor per elev och år. Dvs fem kronor per månad.
Nästa gång någon säger att ”vinstuttagen i skolan urholkar kvaliteten” kanske du ska fundera på att skicka med din unge en femma i månaden. För då får vi plötsligt råd med ökad lärartäthet, barn slipper mobbas och alla barns skolresultat kommer att skjuta i höjden.
Nej. Jag är inte på vinstivrarnas sida. Eller motståndarnas. Jag ser både för- och nackdelar med friskolor, och hoppas på en mer nyaserad diskussion.
Däremot är jag på det faktabaserade analyserandets sida. Och därmed för stävjandet av offerjournalistik och medvetet snedvriden propaganda, även kallad blåljugande.
För det är faktiskt just kritiskt tänkande som skolgång handlar om.
Descendants of the Golgafrinchans 
Det här är ett mycket svårt ämne, för det handlar ju om att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt, i en så bra skolmiljö som möjligt, oavsett från vilken social miljö de kommer. Det friskolesystem vi har nu innebär ökad segregering mellan eleverna, och i förlängningen ökad segregering i samhället som helhet. Samtidigt förstår jag mycket väl de föräldrar som sätter sina barn i en friskola.
Föräldrar till barn som går i friskolor är oftast högutbildade, och dessa föräldrar kan alltså ”köpa sig fria” från det övriga samhället. Segregationen ökar och klassamhället består.
Alltid när pengar är inblandade så har någon ett vinstintresse, och detta vinstintresse måste tillgodoses, och oftast sker det på bekostnad av något annat. Så fungerar kapitalismen, och friskolorna bygger ju på att tjäna pengar, annars skulle de inte startas. Jag har absolut ingenting emot kapitalism men skolan ska inte handla om pengar, den ska handla om utbildning, och jag tror inte man kan lösa problemet med elevernas allt sämre betyg med att några ska tjäna pengar. En trend som pågått under åtminstone 15 år, är att eleverna i de svenska skolorna får allt sämre betyg.
Sedan friskolereformen 1992 har många friskolor vuxit fram som samhället inte har full insyn i, många har en religiös inriktning, och det är väl inte såna skolor vi ska ha i Sverige 2013?! I såna skolor lär man barnen motsatsen till kritiskt tänkande, som är så viktigt när de som vuxna ska bli en del av samhällets funktioner.
Sverige sjunker i de internationella mätningarna. 24 procent av de 15-åriga pojkarna i Sverige hade inte funktionell läsförmåga i senaste PISA-undersökningen. På senaste nationella provet hade 19 procent av eleverna inte godkänt i matematik (jämfört med 9 procent 2003). Det innebär att tiotusentals barn har tillbringat nio år i skolan utan att lära sig räkna eller läsa.
Det här är alarmerande siffror som inte går att lösa med vinstdrivande skolor. Jag, liksom du, ser både för – och nackdelar med friskolor, men jag tror att det bästa är att staten tar det fulla ansvaret för hur grundutbildningen ska bedrivas, och vad den ska innehålla. Jag tycker också att läraryrkets status ska höjas, bland annat genom ordentliga löneökningar. Dessutom ska ingen oordning i skolan som inkräktar på elevernas studiero få förekomma, det borde vara en självklarhet, men är det inte.
Avslutningsvis så har det ingen betydelse om dina siffror är riktiga eller inte. Så länge någon vill tjäna pengar på barnen – för det är ju faktiskt det det handlar om – så kommer utbildningen att bli lidande. Fast jag erkänner att det här är svårt, man kan inte bara säga att gör så, så blir det bättre, det är många olika grepp som måste tas. Vad gör man med begåvade elever i en misskött skola? Sätter dem i en friskola och bidrar till segregeringen, eller låter dem gå kvar och hindrar dem från att utveckla sin begåvning?
Jag inledde med att säga att det här är svårt, och jag får väl avsluta likadant.
Friskolor som ämne är lite komplext.
Men påståendet att vinstuttag skulle urholka kvaliteten är det inte. Det påståendet är normalt bara båg.
Jag tror inte det är så att det är rika föräldrar som sätter sina barn i friskolor. De allra flesta föräldrarna sätter barn i den närmaste skolan. Så även jag, och den närmaste skolan råkar vara en friskola.
Sedan finns föräldrar som gillar en viss pedagogik, eller som är flerspråkiga eller av andra skäl tycker det finns skäl att sätta barnen i skola längre bort.
Att det skulle öka segregationen – och jag vet att det är många som påstår det – köper jag inte. Förr var alla tvungen gå i närmaste skolan, men med det fria skolvalet finns möjlighet att titta längre bort. Det ger möjligheter för dem som bor i sämre områden, och har ambitioner.
Jag har läst PISAs siffror, och jag köper dem inte fullt ut. Man jämför inte med samma prov från år till år, utan man jämför mot andra länder, om jag förstått det rätt. Det gör att när andra länder med riktigt kass skolgång blir bättre blir vi sämre, bara för att vi inte längre är så avsevärt mycket bättre än de.
Grejen med att tjäna pengar på kommunal verksamhet är att det gör folk ändå. Städbolagen gör ju vinst, och det gör även de som levererar mat och utrustning. Ändå är det ingen som säger: ”vi producerar vårt toapapper i kommunens lokaler, och sparar därmed pengar som annars skulle gått i Lilla Edets ägares fickor.”
Konkurrens är oftast bra. Men jag tycker inte det funkar fullt ut med friskolor, så därav min reservation. Bättre upphandlingar och insyn är i alla fall nödvändigt.