50 nyanser av grått

En krönika om normaliseringen av SD i media.

Motargument

escherJag länkar till ETC.

En bekant dyker upp och påpekar att tidningen är ”vänsterextrem”, och att jag minsann klagar när hon länkar till Fria Tider och Avpixlat, och nu är jag inte konsekvent, anser hon. Jag får också påpekat hur många offer kommunismen har, och att jag genom att länka till ETC, som ju är vänsterextrema och därmed kommunister och följaktligen även stalinister blir ju också liksom lite småskyldig till massmorden.

Vi hade en längre diskussion om gränsdragningar och principer. Jag kan i och för sig förstå henne. Hon tycker jag glider vänsterut, och är besviken på det.

Egentligen gör jag inte det alls, i alla de frågor som är allmänpolitiska. Däremot glider nationalismen närmare mot mig, och jag blir därför alltmer fokuserad på att hålla den borta. När 80 procent av min politiska kamp riktar sig högerut kan man lätt tro att jag förflyttat mig, men i själva verket…

View original post 541 fler ord

2 thoughts on “50 nyanser av grått

  1. Hej igen Helena.
    Vi har haft liknande utv. Tidigare prenumerade jag på ETC, men måste säga upp när jag fann att v accepterade våld i det politiska arbetet. Däremot anser jag att kapitalismen ( i synnerhet i USA) är roten till mycket ont. Därför bör den motargumenteras , men jag vet inte riktigt hur. Occupy rörelserna var ju lovvärda, men är tyvärr inte uthålliga.
    Kortsiktigt är ju just nu att vi utarmar vår välfärd till förfång för de som har det dåligt i Sverige idag O för våra barn o barnbarn.
    Mvh
    Bertil J agebro

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s