Moderaternas Elisabeth Svantesson har skrivit en motion om anhöriginvandring.

Enligt Anders Lindberg vill M ”splittra familjer”. Han och andra reagerar över att moderaterna nu börjar bära sig åt som sverigedemokrater.

Detta är symptomatiskt för hur folk ur precis alla läger så hjärtans gärna vill etikettera och bunta ihop åsikter. Det är ett oskick, oavsett vem som gör det. Varje åsikt måste stå för sig själv. Man kan inte kritiera någon för att den har en åsikt som liknar en annan och mycket värre åsikt, eller för att åsikten även framförs av exempelvis främlingsfientliga.

Min uppfattning

När det gäller anhöriginvandring prioriterar jag så här:

1. Minderåriga barn ska leva med sina föräldrar
2. Sveriges statskassa ska användas sparsamt
3. Människor som är kära ska leva tillsammans

Den förälder som har barn i Sverige, och det barn som har en förälder i Sverige, ska få bo här.

I övrigt bör försörjningskrav gälla, tycker jag. Partners ska vara välkomna, men den som tar hit dem måste försörja dem, eller också måste de kunna försörja sig själva. Visst. De får gå på SFI och i övriga skolor precis som alla andra med uppehållstillstånd, men mat och husrum ska inte vi andra stå för.

Så är det inte idag. Försörjningskravet gäller i praktiken enbart den som har ett korttidsuppehållstillstånd i Sverige, och vill ta hit en partner utan barn. Alla andra är undantagna. Men jag vill stryka Utlänningslagen 5 kapitlet 3c, punkt 2-6. Se längst ner.

Jag respekterar den som inte håller med, utan istället tycker att även den som lever av samhället måste få bli kär och leva med någon från ett annat land. Det handlar ytterst om vad vi vill göra för pengarna vi äger gemensamt. Där har vi alla olika grundsyn.  Finns ingen anledning att störa sig på det, åt någotdera hållet.

Ett undantag vill jag dock göra, och det är för anhöriga till barn som kommit som Sverige som ensamkommande barn och beviljats uppehållstillstånd utan asylskäl för att föräldrarna inte går att få tag på, där föräldrarna sedan plötsligt dyker upp. Vi tog för något femtontal år sedan bort möjligheten att göra så, vilket helt tog bort den så kallade ”ankarbarnsproblematiken”, som var mycket traumatisk för dem som skickades hit, och mycket dyr för Sverige. Idag kan ett ensamkommande barn vara anknytningsperson om och endast om det fått asyl.

Röran runt motionen

Hanif Bali menar att Lindberg har fel, och det stämmer ju när han kategoriskt uttrycker att M vill splittra familjer – för det går inte att utläsa ur motionen. Däremot går det inte att utläsa att de INTE tänker göra det heller. Därför tycker jag det hade varit bättre om Elisabeth Svantesson varit tydligare i sin motion. Just nu står det bara vad som är ”viktigt”:

”Det är viktigt att familjers möjlighet till återföreningar efter separationer orsakade av krig och förföljelse inte försenas i onödan. Särskilt viktigt är detta för barn. Därför undantas också barnfamiljer i dagens system. En stor del av anhöriginvandringen till Sverige består dock inte av barn och föräldrar som återförenas i Sverige.”

Jag har uppfattat att Hanif menar att barn till flyktingar ska undantas. Det är mycket nära min egen uppfattning, men jag tycker det är lättare att säga att barn till den som är svensk eller har beviljats uppehållstillstånd ska undantas, utan att trassla in sig i typen av uppehållstillstånd. Den svenske medborgare som flyttar utomlands och sedan återvänder med barn har i alla fall möjlighet att göra även dem till svenska medborgare, för att kringgå ett försörjningskrav. Arbetskraftsinvandrare har ju redan försörjning. Enda möjligheten jag kan se är den man som har PUT, inte är flykting, saknar försörjning, och som på en resa utomlands skapat ett barn i ett annat land, och nu vill ta hit mamman och barnet.

Migrationsfrågor är så infekterade. Det går inte att peta på en ensam fråga utan att alla parter reflexmässigt intar stridspositioner.

Vi måste sluta med sånt.

Ur Utlänningslagen 5 kapitlet

3 b § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Lag (2010:175).

3 c § Kraven i 3 b § gäller inte om den person som utlänningen åberopar anknytning till är
1. ett barn,
2. medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz,
3. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting,
4. en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av
skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning),
5. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller har förklarats vara alternativt
skyddsbehövande, eller
6. en utlänning som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd för bosättning i
minst fyra år. Lag (2010:175).

3 d § Kraven i 3 b § gäller inte om sökanden är ett barn och den som barnet åberopar anknytning till är barnets förälder. Kraven i 3 b § gäller inte heller om barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet. Lag (2010:175).

3 e § Utöver vad som följer av 3 c och 3 d §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Lag (2010:175).