Asyl för tolkar från Afghanistan är egentligen ganska lätt att gå med på.
Utan att vara insatt alls kan jag direkt köpa att de löper en uppenbar fara för sina liv när Sverige lämnar Afghanistan.
Men ändå håller jag inte med denna insändare. Anledningen ligger i definitionen av asyl som skydd åt den som flyr undan en rad definierade förtryck och faror.
Det Billström säger är att vi ska ge skydd åt den som behöver, och vi ska inte ge skydd åt den som inte behöver. Vad den som söker asyl har jobbat med eller gjort för Sverige har ingen relevans. Men han säger också att den som varit tolk rimligtvis kan visa ett sådant skyddsbehov, och då löser det sig liksom av sig självt. Och jag håller med.
För om vi plötsligt definierar om asylbegreppet så att man kan få en gräddfil för att man hjälpt Sverige skapar vi ett märkligt prejudikat för framtiden. Våra lagar och regler måste stå över sådant.
Däremot kan man förstås säga att hela gruppen tolkar har ett skyddsbehov, på samma sätt som vi gjort med syrierna. Men då är det inte för att de hjälpt just Sverige, utan för att det går att visa att hela gruppen undantagslöst riskerar förföljelse. För det är just denna ”de har ställt upp för oss, så nu måste vi betala tillbaka”-inställning som är fel. Det ska inte spela någon roll vilket land de hjälpt. Asyl får inte vara en kärleksförklaring eller ett tack för trogen tjänst.
Så jag tycker egentligen det är ganska lätt. Jag hoppas tolkarna flyttar hit med sina familjer, och jag hoppas de blir lyckliga här, och kan skapa bra liv för sig själva och sina barn.
Och jag tycker det kan uppnås med de regler vi har.
Descendants of the Golgafrinchans 
I likhet med Migrationsministern har du inte förstått vad det handlar om. Det Migrationsministern säger i sin oändliga okunnighet är att tolkarnas arbete för den svenska insatsstyrkan är av noll och intet värde, och ska behandlas som vilka som helst. Att börja resonera om definitionen av asyl i ett läge där Sverige har ansvar för den uppkomna situationen visar att den nuvarande regeringen inte vet vad ansvar innebär. Först utnyttjar man tolkarna, för egen vinning och utsätter dem för livsfara, sen säger man åt dem att de får ställa sig i kö som alla andra.
Det här är en annan diskussion, men Sverige ska inte vara där överhuvudtaget. Vi skulle inte klara en dag om vi inte hade USA att stödja oss mot, det är ett enda stort rövslickande och hyckleri. Och vad det gäller fjanten Billström så räcker det med att Reinfeldt tar honom i örat så kommer han att kalla till presskonferens och förklara att han hade fel. NU måste ni tro på mig. Snälla svenska folk tro på mig, jag hade fel…jag menar rätt…eller hur var det nu…kan ni vänta lite kära journalister? Jag ska bara ringa Reinfeldt och fråga vad jag ska säga, jag fick så ont i örat förra gången jag sa fel. 😀
Civiliserade människor återgäldar tjänster, särskilt om deras tjänster utsätter dem för fara. Om vi haft en riktig Migrationsminister så skulle han hålla med.
Nej, det är faktiskt inte vad Billström säger. Han säger bara att vi inte kan ändra asylreglerna. Och jag håller med. Är man i fara för livet är det ett asylskäl.
Om man hjälper folk som man fått hjälp av så ändrar man inga asylregler, man använder sunt förnuft och beter sig civiliserat. Sen är det en annan sak: Varför ska Sverige bry sig om regler i samband med invandring och asyl i det här speciella fallet, när man inte gör det annars? Jag förstår inte varför det här överhuvudtaget är en fråga för regeringen. Det handlar om några få människor, varför inte sätta dem på ett plan, och sluta tjafsa om petitesser!? (om de vill förstås.) När det gäller asyl och invandring som helhet, så är det en annan femma.
Som alltid när det gäller enskilda händelser eller spörsmål, så föds de ur ett större sammanhang, och för att förstå dessa händelser och frågor så måste man förstå sammanhangen ur vilka de uppstod. De flesta människor reagerar på enskilda händelser, men förstår inte sammanhangen bakom. Har man ett helhetsgrepp över en uppkommen situation, så kan man spåra källan till den uppkomna situationen, och då visar det sig att motstridiga åsikter ofta beror på att den ena parten förstår varför situationen uppstod, men inte den andra. Om man med kunskap om detta ställer frågan; ”Hur vill du att samhället ska vara”, så får man i många fall identiska svar från dem som har olika åsikter. Därför är jag alltid intresserad av varför diametralt olika åsikter finns, när de i många fall har samma bevekelsegrund.
Det är alltså mer psykologi och känslor bakom åsikterna än kunskap om orsakskedjan som leder fram till åsikterna. Med tanke på hur de svenska asylreglerna fungerar (läs inte fungerar) så framstår det här resonemanget från Migrationsministern som idiotiskt, och det beror på att han inte förstår att asylreglerna är fel från början, och att de inte följs av en rad olika anledningar.
PS. Du kan ju alltid hävda att det inte är nåt fel på asylreglerna. 😀 Men då föreslår jag att du tar dig en titt på hur samhället ser ut.
Det är inte reglerna för asyl jag inte vill ändra, utan hela den grundläggande principen: att asyl är ett skydd för den som är i fara.
Den som varit tolk åt fransmännen ska därmed inte ha mindre rätt att flytta hit och söka asyl än den som varit tolk åt svenskarna.
För om vi börjar tumma på de grundläggande principerna, nämligen att skyddsbehovet är det enda som styr, hamnar vi i nästa frågeställning: Ska vi ge högutbildade asyl före lågutbildade? Ska vi ge unga asyl före gamla? Kvinnor före män? Kulturellt likasinnade framför kulturellt skilda?
Jag vill inte ha sidoprinciper till vår asylprocess. Men jag vill ändå att de ska få komma hit och stanna, och jag är fortfarande övertygad om att de får det – utan att vi ändrar något alls. De kommer att ha intyg om att de svävar i fara från svensk militär. Har svårt att se att någon kan skicka tillbaka dem då. Så detta är egentligen en ickefråga.
Sedan tycker jag ju att det är bra att vi äntligen är överens om att iaf ge en grupp asyl. 🙂
Tänkte först skriva att det är en ickefråga. Jag vill inte heller ha sidoprinciper för asylprocessen, jag menar att tolkarnas situation kan hanteras utanför den gängse processen, jag tycker att Sverige har ett särskilt moraliskt ansvar där, liksom fransmännen mot sina tolkar.
Om vi ska diskutera de grundläggande principerna så uppstår statsbildningar ur principen att människor som tänker och fungerar på ungefär samma sätt bildar dessa samhällen. Olika kulturer kan inte samexistera, i så fall skulle länder och statsbildningar inte uppstått. Tar vi in ett begränsat antal människor från en annan kultur så kan de assimileras in i värdlandets kultur. Tar vi in för många från en annan kultur, så kan de inte assimileras, och de blir i stället en förtryckt grupp som skapar egna små samhällen. Tar vi in massor från en annan kultur så förstörs det kitt som håller ihop samhället, och till slut blir de styrande helt enkelt tvungna att stifta olika lagar för att tillfredsställa båda kulturerna. Där är Sverige nu, men man fortsätter på samma sinnessjuka sätt, och inbillar sig att man är godheten själv. Ett symptom på denna godhetssjuka är Carl Bildts idiotiska uttalande: ”Sverige är en humanitär stormakt”, det är nästan så man skäms när man hör sånt. Det är också ett bevis på att Sverige inte bryr sig så mycket om flyktingar som far illa, det viktigaste är att inför världen kunna visa upp sin godhet, som inte är något annat än bristande kunskap, och en obeskrivlig enfald. Nästa och sista steget är total samhällsupplösning som kan ta sig många uttryck som våld, total segregation, skatteuppror och ekonomisk kollaps, för att nämna några scenarier. Vem har man hjälpt då? Jo, de med pengar och andra resurser.
Tänk ”Reva” så får du en uppfattning om hur illa det här landet sköts. Landets ledare säger att det är viktigt att de som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. En annan minister säger att man inte ska jaga de ”papperslösa”, det är samma sak som att säga att lagarna inte ska följas. Polisfria zoner finns, där polisen inte får gå in och leta efter de som bryter mot svensk lag osv. Sju partier tillsammans med TV, Radio och press kallar folk som oroar sig för framtiden för ”rasister” och tror att det så småningom ska lugna ner sig och fungera, men mer än en kultur under samma flagga kan aldrig fungera. Assimilation är det enda som kan fungera, men det är alldeles för sent för Sveriges del. Hur positivt man än tänker så finns det faktorer man inte kan tänka, eller lagstifta bort.
(jag tycker det är bättre att vi hjälper dem som är i behov av hjälp, i stället för att försöka visa världen hur ”goda” vi är)
Idag räcker det att komma till Sverige, och i likhet med 90 % av alla asylsökande, göra sig av med sina ID-handlingar samt säga att man är syrier. Då är man garanterad PUT. Efter tre år kommer ditt svenska medborgarskap på posten. Med ett så oerhört slappt förfarande, så kan man mycket väl ge de afghanska tolkarna asyl. Det är nämligen slapphet som är signumet för hela den svenska asylprocessen.
Nej. Det räcker inte med att bara slänga passet. Det behövs avsevärt mer än så. De allra flesta asylsökande får faktiskt avslag. Kom ihåg det.
Sedan håller jag med om att de ska beviljas asyl. Det jag inte håller med om är att vi behöver en ny lag för det. De har asylskäl enligt de normer vi har idag, och det ska räcka.
Under 2013 fick 49 % asyl. Men av de som fått avslag vägrar ca 50 % att lämna landet. En del kan utvisas. Många andra blir illegalt kvar i landet och får, när lämplig tidsrymd förflutit, uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Det är riktigt att det var 49 % förra året, men det beror på det tillfälliga beslutet att bevilja asyl till alla syrier. I normalfallet är inte andelen på långa vägar så hög.
Rättelse. Menar inte att 90 % av alla asylsökande uppger sig vara syrier.