Maud som Evita

Jag tror Aftonbladet fått helt fnatt, när man antyder att regeringen borde gå in och betala löner åt Saabs anställda.

Jag hoppas verkligen att det löser sig för Saab, men dessa ständiga upprop för extra-special-behandling börjar bli ofantligt tröttsamma.

Tänk för ett ögonblick att man verkligen hade använt våra skatter till dessa utgifter. Nästa vecka är det Ohlssons Däckfirma, Kalles Sillfabrik och Saras Smedja som inte kan fixa sina utbetalningar. Vad händer då? Ska våra gemensamma medel gå till dessa företag också? De kanske också behöver tid att hitta sponsorer? Vem säger att inte Sara kan hitta kineser som vill ha hennes eldgafflar?

Kommer Collin att i artikel efter artikel förklara hur viktig just sillen är för Sverige, och hur alla andra länders regeringar gör mer för sin fisk än Sveriges?

Ska Maud agera som Evita Perón och dela ut skattemedel som välgörenhet till den som skriker högst?

SvD, DN

Politiskt Inkorrekt: Censur för det fria ordets skull

Politiskt Inkorrekt är en site som vill berätta det som ”gammelmedia” inte förtäljer.

Sens moralen är enkel: Vanlig press mörkar minsann, men vi – vi berättar allt, vi.

Jag brukade läsa den, och kommentera. Men en dag var jag bannad.

Jag svär inte, och jag går inte till personangrepp – däremot var iofs påhoppen på mina kommentarer rätt grova.

Det jag gjorde mig skyldig till var att ifrågasätta.

Jo. Det är viktigt med censur så att det fria ordet får stå oemotsagt.

Dresscodes och snyfthistoria

Nästan alla företag har dresscodes.

Det gäller i synnerhet de anställda som har kundnära kontakter. De flesta har olika regler för kvinnor och män – ibland till ena könets fördel, ibland till det andra. Diskriminerande är de dock enbart om de är objektifierande – som t ex djupa urringningar eller korta kjolar.

En 20-åring blev tillsagd först muntligt, sedan skriftligt, att män inte fick bära korta byxor, men vägrade och fick till slut gå. Aftonbladet gör nu en snyfthistoria av detta.

Varför?

Vad är syftet med att hjälteförklara en grabb som nätt och jämnt är vuxen och visar sig inte klara något så enkelt som att följa den regel som säger hur man ska vara klädd på jobbet? Tycker man att fler ska göra likadant?

Är detta tänkt att vara någon sorts upprop?

”Kräver ICA att du ska ha strumpor i sandalerna? Vägra! Säg att du inte har fotsvamp och att den som tycker tår och grönsaker inte hör ihop är småaktig!”

”Kräver restaurangen du jobbar på att du ska ha svarta kläder? Ifrågasätt! Kräv att få gå i lila och blommigt!”

”Kräver banken att du ska plocka ur nosringen innan du sätter dig i kassan? Skrik att de är orättvisa! Klättra upp på kassan iklädd bastkjol!”

Själv tycker jag grabben förtjänar att få sparken – inte så mycket för skjortsen som för att han uppenbarligen helt saknar respekt för ledningen för det företag som faktiskt betalar hans lön. Vi kan ju också konstatera att när han förekommer med namn och bild lär ingen annan anställa honom heller. Bra jobbat, AB!

Visst ska man kunna påverka och förändra, men inte genom att säga ”nej jag skiter i vad du säger och gör som jag vill”!

Identitetsstöld

Någon har anmält mitt personnummer till Svenska Spel. Det kom ett brev hem med ett ”spelkort”. Mitt namn stod i brevet tillsammans med en mailadress som absolut inte är min.

Jag är inte helt med på vitsen, om de nu inte bevakar min brevlåda och försöker knipa kortet. Men även då: hur har de tänkt sig tjäna pengar? Ta krediter i mitt namn? Går det ens?

Obehagligt, hursomhelst.

Lås på brevlådan får det bli.