Blöjvägning och sunt förnuft

Jag kan inget om äldrevård. Jag vill börja där. Det finns gamla i mitt liv som ligger på hem, men jag har aldrig arbetat i någon verksamhet som ens liknar äldrevård.

Jag hade därför länge tänkt låta bli att skriva detta inlägg, men i en diskussion som aldrig tar slut känner jag att någonstans måste detta sägas: För mig är det alldeles uppenbart att ingen äldrevård sätter i system att väga gamlas blöjor.

Om vi för ett ögonblick antar att Caremas personal och ledning verkligen är psykopater utan medkänsla som enbart är ute efter att tjäna pengar, så är det ändå en omöjlighet att följande moment lönar sig:

  1. Ta av kläder + blöja
  2. Väga blöja
  3. Sätta på den igen
  4. Göra om efter två timmar

Jämfört med:

  1. Ta av kläder + blöja
  2. Sätta på en ny
  3. Göra om efter fyra timmar

Jag vet inte vad en blöja kostar, men rimligtvis kostar personaltiden mer.

Caremas förklaring känns betydligt mer plausibel, dvs det handlar om en metod där blöjor under två dagar vägs för att avgöra graden av inkontinens. Det är bara att applicera tre gram sunt förnuft, så blir det alldeles uppenbart.

Det känns så fånigt att just detta blivit det centrala i en debatt som borde vara så mycket större: Hur vill vi att våra gamla ska ha det? Hur säkerställer vi att även den som inte har anhöriga som tar ansvar har det bra oavsett driftsform?

Eller: Hur säkerställer vi att media och debattörer klarar av att använda ett suntförnuftfilter på vad de hör och läser och inte rapporterar som en skock får?

EK, Exp, AB, SvD, AB

12 thoughts on “Blöjvägning och sunt förnuft

  1. Jag drog exakt samma slutsats när jag först läste rubrikerna. ”Kan det verkligen löna sig att ta av och på blöjor?”
    Den givna lösningen som ajg ser det är att den verkliga kunden (åldringen och/eller dess familj) har nån sorts vårdpeng som de ger till den de vill anlita.
    Det är alltid effektivas om individen får göra valet och inte ett byråkratiskt komplex.

  2. Än mer troligt än Caremas förklaring är detta:

    1 Ta av kläder + blöja
    2 Väga blöja
    3 Ifall blöjan inte är tillräckligt nedkissad, plussa på tid T
    4 Byt blöja
    5 Vänta tid T
    6 Gå till steg 1

    När man har hittat en tid T som gör att blöjan är lönsamt nedkissad är man hemma. Sen är det bara att casha in mer bonus!

      • Du får inte ihop kalkylen att Carema vill byta blöjor mer sällan? Du tror att de planerade att konstant väga blöjor? Självklart väger de blöjorna under en kortare tid för att bestämma hur pass sällan de behöver byta.

        Mindre blöjbyten kräver en mindre personalstyrka.

      • Läs artkeln jag länkade till. De väger dem under två dagar för att bland annat avgöra hur ofta de behöver bytas, men också om det går att hjälpa patienten hålla sig kontinent längre.

        Den kritik diverse journalister och enstaka politiker ägnar sig åt är att varje blöja i vardagen ska tas av, vägas och sedan sättas på igen, och det verkar orimligt.

        Sedan är det inte vårdbolaget som bestämmer personaltätheten, vad jag förstått, utan den aktuella kommunens kontrakt.

  3. Från DN:
    Vårdpersonalen får ansvar för att kartlägga en boendes urinering. Under kartläggningsperioden väger personalen den boendes använda blöja med jämna mellanrum, för att få ett hum om hur många timmar det dröjer innan blöjan nått sin fulla kapacitet och börjat läcka. Med hjälp av kartläggningen väljer man vilken typ av blöja som minimerar antalet blöjbyten för pensionären.

    – Tunna droppskydd för folk som går och skvätter blir till exempel väldigt dyrt eftersom de måste bytas hela tiden. Då är det bättre att sätta på personen en blöja som kan fånga upp en större mängd urin. På det sättet sparar företaget pengar, men den äldre får sitta i en ned­kissad blöja.

    Personalen ska med hjälp av kartläggningen lära sig när den enskilda pensionärens blöja är ”full” och behöver bytas, för att minimera antalet ”onödiga” blöjbyten.

    – Vad är onödiga blöjbyten för typ av uttryck? Säg någon som vill gå runt med kiss i blöjan? säger en i vårdpersonalen.

    De anställda vid flera av Caremas äldreboenden är i uppror.

    – Det är hemskt för de äldre men också för oss som måste tillbringa hela morgnarna med att väga pensionärernas använda blöjor. Det är inte värdigt.

    • Jag har läst både vad du kopierade och innehållet i länken i mitt inlägg ovan, och jag ser inget märkligt med detta. Självklart är det bra att veta om en patient ska ha ett droppskydd eller en rejäl blöja. Och nu vet ingen om det är ett antal av Caremas anställda som klagar, eller den enda människa som förde fram detta, men jag tycker verkligen detta har fått helt bisarra proportioner.

      Självklart måste den som har blöjor kunna klara sig en kortare tid utan blöjbyten – på samma sätt som jag inte bytt blöjor på mina ungar mitt under promenaden eller biblioteksbesöket.

      Och eftersom gamla rimligtvis har helt olika förutsättningar verkar det seriöst och rimligt med en metod för att kunna räkna ut vilken hjälp individen ska ha.

      Det är helt möjligt så att detta vid något tillfälle dragits för långt, men att jämställa med vanvård är verkligen begreppsinflation.

      Här ur Caremas länk:
      ”Målet är att varje person ska vara kontinent så länge det är möjligt och att toalettbesök inte ersätts av inkontinenshjälpmedel. Personen ska ha möjlighet att gå på toaletten dygnet runt, själv eller med hjälp, stöd och toalettassistans.

      Kvalitetssäkring av inkontinenshjälpmedel innebär att varje enskild person får individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel som baseras på personens kroppsform, rörlighet och individuella behov och önskemål. Utprovningen av hjälpmedlen ska ske genom vägning av inkontinensskydden under två dygn.”

  4. God morgon och God Jul Svava!

    Vore intressant att få höra om den senaste tidens skriverier om riskkapitalbolag, förändrat din syn på desamma. Har man kommit upp i medelåldern, är det mer regel än undantag att man har ideologiska låsningar. Men du kanske tillhör undantagen? 🙂

    • Mja, min syn på blöjvägning har inte ändrats.

      Det där ”spelet” tycker jag var om möjligt ännu fånigare än vågdebatten, för lägger man ihop vad som sagts i olika tidningar gäller detta:
      1. det är inget ”spel”, utan diskussionskort som används vid planeringsdagar för att komma fram till hur man ska förhålla sig till jobbet för att göra det bättre. Alla företag har liknande övningar, och framför allt har de även samma företeelser i kommunal vård (jag läste det från en kommentar från en kommunalanställd)
      2. Om man läser de kort som fotograferats för AB ser man lätt att 70-80% handlade om att brukaren, dvs de gamla, ska ha det så bra som möjligt. Resten handlade om besparingar och om att göra vinst. Det är ett fullständigt normalt förhållande även det – där jag jobbar ska vi främst göra kunderna nöjda, men självklart också hålla koll på cash flow, annars går vi ju inte runt.

      Jag tycker man ska fokusera på två delar:
      1. Den verkliga vanvården, var den än uppträder. Den måste upptäckas och stävjas så fort som möjligt. Bättre upphandlingar, fler kontroller, mekanismer för anonym anmälan osv.
      2. Jag gillar inte heller att vinster oskattade försvinner utomlands i form av räntor, men ser det mer som ett generellt problem, och ser fram emot den utredning Borg beställt som ska visa på bästa sätt att stävja detta en gång för alla.

      God Juldagsmorgon på dig också – hoppas du får en lugn och skön dag!

  5. Pingback: Konsumbutikens fikarast | Svava Valkyrie's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s