Barnbarn och barnbarnsbarn till tyska judar söker tyskt medborgarskap, vilket de har rätt till.
Och det är bra. Människor vars familj fördrivits från sitt hemland ska självklart ha rätt att återvända när de vill, även om det gått 80 år, och de ska kunna bli medborgare i det land som idag finns där de levde och återfå den egendom som stulits från dem.
Så under mitt inlägg om Ilan Pappé igår dök de vanliga anklagelserna upp:
1. Han är ”vänster”.
2. Han är en ”aktivist”.
3. Han ”sågas av den akademiska världen”.
Det är en av AIs många baksidor – alla kan fråga ”vad finns det för kritik mot” och sedan låtsas vara pålästa i frågan.
Så eftersom jag behövt besvara dessa anklagelser av och till under det senaste året kommer här min egen icke AI-genererade analys av vad som stämmer och inte. Spara gärna mitt blogginlägg nedan till nästa gång någon hävdar att Pappé är ”motbevisad”.
1. Han är absolut ”vänster”. Men det har inte med hans böcker och forskning att göra. Ingenstans har jag sett honom propagera för att staten ska äga produktionsmedlen. Och, fun fact, det var även de tidiga sionisterna. Vad är en kibbutz om inte ett kollektiv?
2. Det är klart att han är en aktivist – vad han helst vill är, precis som jag, att se en stat med alla israeler och palestinier i, med lika rättigheter för alla. Men det faktum att du har en politisk vilja förtar inte resultaten av hans forskning.
Det går förstås att anklaga honom för att drivas av en agenda, om man vill. Men det är ett faktum att den agendan är en konsekvens av hans forskning och inte ett motiv för den. Återkommer till det.
3. Sågas han av ”den akademiska världen”? Nope. Bara av enstaka israeliska akademiker som absolut också har en agenda.
Anklagelserna kokar ner till bevisbörda. Den som påstår att han förvränger och slarvar med källor behöver visa detta, och det har ingen lyckats med. Hans källor är vedertagna och nästan alltid israeliska – formella dokument och välkända uttalanden.
Samma sak med detta att han är ”sågad”. Jag har inte sett någon oberoende historiker ”såga” honom.
Bara Benny Morris. Och här är deras gemensamma historia:
Enligt gammal brittisk lag, som även gällde i Israel, avklassificeras hemligstämplade dokument efter 30 år, så 1978 släpptes allt som gällde 1948. Pappé, Morris och en handfull ytterligare unga historiker, som senare blivit kallade ”the new historians”, gick igenom dem – Pappé som ett led av hans doktorsavhandling – och det var då det gick upp för dem precis hur utstuderad och grym israelernas plan för att fördriva palestinierna så fort britterna drog sig tillbaka var. Det är det jag menar med att Pappés forskning var upphov till hans aktivism och inte tvärtom. Fram tills dess beskriver han sig själv som relativt patriotisk. Han hade gjort militärtjänst och stridit vid The Golan Heights.
”The new historians” var bland annat Ilan Pappé, Benny Morris och Avi Shlaim, och de var länge faktiskt rätt överens om Israels många övergrepp och brott mot mänskligheten i samband med statens skapande.
Men runt 2002 ändrade sig Morris delvis, och backade från tidigare åsikter, och det var då schismen mellan honom och övriga startade.
Så vi behöver hålla isär fakta och slutsatser. Ingen har mig veterligt ifrågasatt några av de fakta The new historians grävt fram. Det går ju liksom inte. Vad Morris däremot ifrågasätter är de slutsatser de, inklusive han själv, dragit. Och grovt förenklat kan man säga så här:
Den tidigare slutsatsen, som även varit hans, var att Israels mål var etnisk rensning av så mång palestinier som möjligt, men 20 år senare ändrade han sig till att de 750 000 mördade och fördrivna palestinierna in själva verket i huvudsak hade valt att fly själva, som en konsekvens av det så kallade ”inbördeskriget”.
Men sedan ändrade han sig igen. Två år senare hävdade han i en intervju, se längre ner, att det visst var etnisk resning, men att den var motiverad eftersom ”araberna” hade så mycket land och judarna liksom förtjänade att få ta över Palestina.
Det ska sägas att är den ende som fortfarande lever i Israel. Övriga har mer eller mindre frivilligt lämnat landet eftersom det inte går att verka där som kritiker av Israels historia.
Morris nekar alltså inte till israeliska massakrar och våldtäkter med mera. Hans slutsats är visserligen till viss del att en del av fördrivningarna i själva verket var ”frivillig” flykt, men den punkt han verkligen ändrat sig på är huruvida den etniska rensningen var motiverad.
Ni läste rätt.
Han håller med om att israelerna etniskt rensade palestinierna, men anser numera att det var rätt gjort.
Den tydligaste och mest kända intervjun med honom gällande detta gjordes av Haaretz.com 2004:
När etnisk rensning är rättfärdigad
Benny Morris, i årtionden har du forskat om sionismens mörka sida. Du är expert på grymheterna 1948. Rättfärdigar du i slutändan allt detta? Är du en förespråkare för överföringen 1948?
”Det finns inget rättfärdigande för våldtäktshandlingar. Det finns inget rättfärdigande för massakrer. Det är krigsförbrytelser. Men under vissa omständigheter är utvisning inte ett krigsförbrytelse. Jag tror inte att utvisningarna 1948 var krigsförbrytelser. Man kan inte göra en omelett utan att krossa ägg. Man måste smutsa ner händerna.”
Vi talar om dödandet av tusentals människor, förstörelsen av ett helt samhälle.
”Ett samhälle som syftar till att döda dig tvingar dig att förstöra det. När valet står mellan att förstöra eller att bli förstörd är det bättre att förstöra.”
Det är något kyligt med det tysta sättet du säger det på.
”Om du förväntade dig att jag skulle brista ut i gråt, beklagar jag att göra dig besviken. Det kommer jag inte att göra.”
Så när befälhavarna för Operation Dani står där och observerar den långa och fruktansvärda kolonnen av de 50 000 människor som förvisats från Lod och vandrar österut, står du där med dem? Rättfärdigar du dem?
”Jag förstår dem definitivt. Jag förstår deras motiv. Jag tror inte att de kände några samvetskval, och i deras ställe skulle jag inte ha känt några samvetskval. Utan den handlingen skulle de inte ha vunnit kriget och staten skulle inte ha uppstått.”
Du fördömer dem inte moraliskt?
”Nej.”
De utförde etnisk rensning.
”Det finns omständigheter i historien som rättfärdigar etnisk rensning. Jag vet att denna term är helt negativ i 2000-talets diskurs, men när valet står mellan etnisk rensning och folkmord – förintelsen av ditt folk – föredrar jag etnisk rensning.”
Och det var situationen 1948?
”Det var situationen. Det var vad sionismen stod inför. En judisk stat skulle inte ha uppstått utan att 700 000 palestinier hade fördrivits med rötterna. Därför var det nödvändigt att rycka upp dem med rötterna. Det fanns inget annat val än att fördriva den befolkningen. Det var nödvändigt att rena inlandet, gränsområdena och huvudvägarna. Det var nödvändigt att rena byarna från vilka våra konvojer och bosättningar besköts.”
Uttrycket ”att rena” är hemskt.
”Jag vet att det inte låter trevligt, men det är den termen de använde då. Jag anammade den från alla dokument från 1948 som jag är fördjupad i.”
Det du säger är svårt att lyssna på och svårt att smälta. Du låter hårdhjärtad.
”Jag känner sympati för det palestinska folket, som verkligen genomgick en svår tragedi. Jag känner sympati för flyktingarna själva. Men om önskan att etablera en judisk stat här är legitim, fanns det inget annat val. Det var omöjligt att lämna en stor femtekolonn kvar i landet. Från det ögonblick då Yishuv [den judiska gemenskapen i Palestina före 1948] attackerades av palestinierna och därefter av arabstaterna, fanns det inget annat val än att utvisa den palestinska befolkningen. Att rycka upp den med rötterna under krigets gång.
Kom ihåg en annan sak: det arabiska folket fick en stor del av planeten. Inte tack vare sina färdigheter eller sina stora dygder, utan för att det erövrade och mördade och tvingade dem det erövrade att konvertera under många generationer. Men i slutändan har araberna 22 stater. Det judiska folket hade inte ens en stat. Det fanns ingen anledning i världen till varför det inte skulle ha en stat.” Därför, ur min synvinkel, övervann behovet av att etablera denna stat på denna plats den orättvisa som utsattes palestinierna för genom att rycka upp dem med rötterna.”
Och moraliskt sett, har du inga problem med den gärningen?
”Det stämmer. Inte ens den stora amerikanska demokratin kunde ha skapats utan förintelsen av indianerna. Det finns fall där det övergripande, slutgiltiga goda rättfärdigar hårda och grymma handlingar som begås under historiens gång.”
Och i vårt fall rättfärdigar det effektivt en befolkningsförflyttning.
”Det är vad som framträder.”
Och du tar det med ro? Krigsförbrytelser? Massakrer? De brinnande fälten och de ödelagda byarna i Nakba?
”Man måste sätta saker i proportion. Det här är små krigsförbrytelser. Sammantaget, om vi tar alla massakrer och alla avrättningar 1948, kommer vi till cirka 800 som dödades. I jämförelse med massakrerna som utfördes i Bosnien är det bara nonsens. I jämförelse med massakrerna som ryssarna utförde mot tyskarna vid Stalingrad är det hönsfoder. När man tar hänsyn till att det var ett blodigt inbördeskrig här och att vi förlorade hela 1 procent av befolkningen, märker man att vi uppförde oss mycket bra.
Kom fram till Porto Alegre kvart i åtta imorse, och jag sov riktigt bra på bussen. Väcktes med kaffe, gick till hotellet och lämnade bagaget, åt lite frukost där, och har nu tagit en rask långpromenad runt Gamla stan. Hittade denna mysiga restaurang, så nu har jag Wi-Fi en stund.
Och jag har bytt språk på Duolingo till portugisiska, för det är verkligen supersvårt att kommunicera med infödingarna här. Inte ens min knackiga spanska begriper de.
ABC för säljare betyder Always Be Closing.
ABC för oss backpackers i denna tidsålder, till skillnad från när jag tågluffade på 80-talet:
Always Be Charging.
Varje stickkontakt är en livlina. Somna aldrig utan att ladda.
Jag ser hur patetiskt det låter när jag läser mina egna ord.
Bilden visar en trumpen Trump när han tvingar Netanyahu ringa Qatar och framföra sin ursäkt. Notera att han har telefonen i knät.
Som Haaretz uttryckte det: Han ser ut som en pappa vars son krossat grannens fönster. Han har dessutom lovat att om någon attackerar Qatar igen kommer USA att försvara dem.
Jag var rätt sur på det där planet de gav honom, men inte längre. Om han gör rätt saker av fel skäl är det absolut värt det.
För den där förnedrande ursäkten diskuteras inte så mycket i Väst, men den har verkligen retat upp Netanyahus redan svaga regering. Och om nu Netanyahus förhoppning om att Hamas inte skulle acceptera fredsavtalet dessutom går upp i rök är han körd.
Så den bräckliga vägen mot en palestinsk stat ser ut så här:
1. Fredsavtal innan den tionde oktober.
2. FN får fullt tillträde, arabländerna bygger upp Gaza. FN utreder krigsbrott – både av Hamas och IDF. Och USA slutar med sitt förbonkade veto varje gång Israel ställs till svars.
3. Sanktioner mot Israel, som inte slutar förrän all ockupation upphört. Ingen Eurovision och ingen fotboll. Finns ingen anledning att behandla dem annorlunda än Sydafrika under apartheidregimen.
4. Nyval i Israel, och förhoppningsvis kommer israelerna då att välja ledare som sätter stopp för all ockupation.
5. Fred för alla.
Helst skulle jag vilja lägga till att palestinierna ersätts för vad Israel stulit från dem sedan 1947, men det tror jag inte kommer att ske.
I sida efter sida beskriver Ilan Pappé hur utstuderad och systematisk den etniska rensningen av palestinierna, eller snarare ”de smutsiga araberna”, var. Sionisterna började redan på 20-talet träna sina soldater. De samarbetade med den brittiska ockupationsmakten när de skulle bestraffa uppstudsiga byar. De hade långt i förväg skapat en plan över palestinska byar och en strategi för hur befolkningen en dag snabbt skulle kunna antingen mördas eller fördrivas från sina hem.
Från början var planen att de skulle få ta över hela Mandatory Palestine, trots att de bara ägde 5,8 procent, och då gällde det att snabba på med rensningen.
Det som slår mig är hur dessa fruktansvärda planer togs fram parallellt med nazisternas. Samtidigt som Hitler planerade för att göra sig av med alla judar från Tyskland satt sionister i Palestina och smidde samma planer för palestinierna. Och visst. Hitler valde mord framför fördrivning, medan sionisterna föredrog fördrivning framför mord fram till folkmordet i Gaza, men de underliggande resonemangen var desamma. Man ville ha ett land fritt från den folkgrupp man föraktade.
Det som också slår mig är likheten mellan judarna i Europa och palestinierna. De visste att Hitler respektive sionisterna planerade att göra sig av med dem. Det fanns väldokumenterat i Mein Kampf respektive Balfour-deklarationen samt diverse andra dokument och uttalanden. Och ändå hoppades så många att det skulle liksom lösa sig med tiden.
Den stora skillnaden är förstås att medan tyska judar aldrig hade kunnat kämpa emot nazisterna på grund av hur få de var utan borde ha flytt i god tid var ju palestinierna i majoritet. Hade de bara organiserat sig i tid och varit beredda när britterna lämnade borde de på grund av sin folkmängd ha kunnat försvara sig och fördrivit sionisterna i tid. Den folkgrupp som så många kletar terrorstämpel på var snarare naiva som lamm som leds till slakt.
Många menar att svenska jurygrupper vägrar ge Israel poäng i Eurovision av politiska skäl. Så kan det förstås vara, men det är långt ifrån självklart.
”Vilken är sannolikheten att Israel skulle få noll poäng av juryn och tolv av svenska folket?!”
Pja. 14 av 25, alltså nästan två tredjedelar, av alla låtar fick noll poäng.
”Vilken är sannolikheten att de får noll poäng tre år i rad?!” skriver de upprörda.
Den är 27 procent. 9/25 för 2024, 9/26 för 2025 och 9/25 för 2026.
Så det är inte alls nödvändigtvis så att jurygrupperna är partiska. Ett av fyra länder, give or take, har fått noll poäng tre år i rad av Sveriges jurygrupper.
Och då blir motargumentet att svenska folket ger dem högsta poäng, vilket betyder att låten måste vara bra!
Det, däremot, beror som jag skrev igår på att svenska folket är partiska. Det blir extra komiskt när samma personer som uppmanar sina vänner att rösta tio gånger på Israel sedan tar Israels poäng som garant för att låten förtjänade att vinna. Hur liksom får man ihop det i sitt huvud?
För pro-Israel-rösterna går till Israel, förstås. Anti-Israel-rösterna fördelas på 24 andra länder. Om människor röstar politiskt behövs det alltså 24 anti-Israelröster för att motverka en enda pro-Israelröst. Det politiska röstandet leder därför oundvikligen till en israelisk seger, så länge det når upp i någon sorts volym att tala om.
Och som jag skrev igår: Jag vet inte hur man räddar Eurovision.
Detta är bara trist.
Få kändisar har gjort mig så besviken som Jerry Seinfeld. Jag har sett alla avsnitt. Många flera gånger om. Han var aldrig min ultimata favorit, men som många andra uppskattade jag humorn massor. Hans insats som skådis var lite B, men det gjorde inte så mycket eftersom de andra var suveräna.
Den avancerade humorn måste förstås komma ur en hög intelligens, har jag alltid tänkt – både IQ och EQ. Du behöver en avancerad förståelse för hur människor resonerar kombinerat med suverän logisk förmåga för att skapa skämt som lever kvar i generationer. Ungefär.
”’Befria Palestina’ är, för mig, bara … du är fri att säga att du inte gillar judar. Säg bara att du inte gillar judar. Genom att säga ’Fritt Palestina’ erkänner du inte vad du egentligen tycker. Så det är faktiskt – jämfört med Ku Klux Klan tycker jag faktiskt att Klanen är lite bättre här, eftersom de kan komma rakt ut och säga: ’Vi gillar inte svarta, vi gillar inte judar.’ Okej, det är ärligt.”
Det finns många fler citat. Alla pekar åt samma håll.
Betänk all den hjärnkapacitet han besitter, och han saknar helt fullständigt förmåga att förstå varför människor kan bry sig om en hel folkgrupp som förföljts och fördrivits i snart åttio år. Han hade kunnat argumentera för att Palestina-rörelsen är felinformerad eller skev eller femtielva andra mer eller mindre konstruktiva poänger som alla hade varit bättre än bara ”ni hatar judar”.
Och när jag ser tillbaka på serien inser jag hur få de var – de skådespelare som inte antingen var vita (judar eller andra) eller ickevita men stereotyper, som Babu Bhatt. Jag har inget egentligen emot stereotyper i humorserier så länge de beskrivs med värme, som Raj och Howard i Big Bang Theory, och det är nog därför jag inte reagerat förrän nu, när jag minns de gamla avsnitten i det perspektiv hans nya uttalanden ger.
Så om vi lägger ihop det faktum att ickevita för Seinfeld sällan kan bara vara människor utan istället en sorts parodi med det faktum att han helt saknar förmåga att empatisera med palestinier trots allt de varit med om står det klart att denna man är arketypen av en rasist.
Vi var bara för naiva för att se det.
Jag har inte kollat på mello på över 20 år.
Jag bara konstaterar att när jag ser post på post i sociala medier där människor uppmanar varandra att rösta tio gånger på Israel finns absolut ingen enda mening med tävlingen kvar. Och det gäller förstås helt oaktat vad jag anser om Israel.
När det slutar handla om bäst låt är det över.
Återgå till enbart jurys eller lägg ner.
För övrigt anser jag förstås inte att länder som begår brott mot folkrätten ska delta. Gäller både Ryssland och Israel. Men det är en helt annan fråga.
För om Israel faktiskt hade vunnit hade det tvingat Europas alla deltagare att välja mellan att resa till Jerusalem som gäster i ett land som genomför ett folkmord, som fängslar och torterar barn, som våldtar, mördar och fördriver ett helt folk från deras hemland ELLER att stå upp för mänskliga rättigheter och avstå. Och då hade tävlingen självdött.
250 bosättarterrorister utan ett uns skam i kroppen flyttar till Palestina. Totalt är de 1 200 som är på väg dit.
”Det är våra förfäders land!” säger dessa människor som alldeles uppenbarligen är indier, medan de fördriver kristna och muslimska palestinier vars förfäder levat där oavbrutet i tusentals år från deras hem. Det är möjligt att vissa av deras förfäder levde där för flera tusen år sedan. Vad i helvete har det med något att göra?! Jag är 0,3 procent mizrahi – det ger inte mig rätt att fördriva irakier från Bagdad. Än mindre att fördriva palestinier för att några av mina förfäder bodde där för tretusen år sedan.
Jag vet att jag tjatar.
Det är bara så fruktansvärt obegripligt att vi går med på detta.
Israel är en terrornation som begår kontinuerliga brott mot folkrätten och de måste ut ur Eurovision och sanktioneras omedelbart! Hur är det inte självklart?!
Ett av de mest bisarra argument jag får emellanåt är att palestinierna inte kan vara områdets urbefolkning eftersom det inte fanns muslimer förrän på sexhundratalet.
Jag undrar hur det ser ut i dessa människors huvuden.
Tror de att muslimer bara liksom uppstod från ingenstans? Ploppade upp ur marken utan förfäder?
Jag hade ett långt ”gräl” med Grok, Twitters AI-bot, häromdan. Själv skulle jag aldrig använda Grok, förstås, men någon annan drog in … öh … ”hen” (?) i diskussionen. För er som inte vet kan man alltså i ett svar till någon lägga till @grok, som om det var en människa, och be ”hen” besvara något. Man gör det förstås på egen risk, för svaret kanske inte blir vad man vill. Vill man vara säker på svaret kan man dock chatta med Grok i förväg.
Och Grok presenterade det ena efter det andra proisraeliska argumentet, och till slut skrev jag ”show me your source”. Källan var en israelisk organisation. Det började nu kännas som om jag diskuterade med en mansplainande kristen sionist, för när jag svarade att källan var ”biased” fick jag till svar att det inte gjorde något, eftersom källans källor, som FN med flera, inte var det.
Jag förklarade då förstås att en ”biased” källa kan cherrypicka argument från ickepartiska källor, men Grok bedyrade att så inte var fallet.
Man får ju aldrig sista ordet mot en bot, så där någonstans slutade jag.
Så idag snubblade jag över detta poddavsnitt hos Ha’aretz:
”Making Israel’s Case to ChatGPT and Grok: Hasbara Meets AI in Multi-million Dollar PR Push”
Rekommenderas varmt i sin helhet till er som är intresserade av IT och webbstrategier.
För er som inte vet är ”hasbara” hebreiska för ”förklaring”, och syftar på israelisk diplomati och propaganda – ett nätverk av organisationer vars uppgift är att försvara och förklara allt Israel hittar på till omvärlden så att agerandet ska framstå som legitimt. Det är alltså inget skällsord som typ ”taqiyya”, vilket många helt felaktigt tror betyder att muslimer kan ljuga hur de vill för en ickemuslim, utan en reell israelisk funktion.
Och hasbara har nu fokus på att säkerställa att när AI får frågor om Israel och Palestina svarar de i enlighet med Israels version.
Jag trodde ju att Elon tweekat Grok, och så kan det förstås vara, men mer troligt är att Israels hasbara-gänget lurar Grok.
Trotz allt 