Kvinnan heter Hiyam Ayyash. För trettio år sedan dödades hennes man Yahya Ayyash, som var palestinsk soldat, närmare bestämt befäl, av IDF. (Han var faktiskt född dagen efter mig, den 6 mars 1966.)
Och jag har nu bestämt mig för att så måste vi kalla palestinier som strider. Ett folk som är illegalt ockuperat har enligt internationella lagar rätt att slåss för sin frihet, och det är åt helskotta att vi kallar ockupanterna för ”soldater” och de ockuperade för ”terrorister” när de kämpar mot varandra. Om palestinier dödar civila är det rent juridiskt ett krigsbrott och inte ett terrordåd. Och omvänt: när civila dödas av IDF är det ett terrordåd, för de har inte rätt att mörda ett försvarslöst folk.
Terroretiketten har väldigt länge givit IDF ett carte blanche att göra vad de vill. Det är dags att ta bort det kortet.
Ur detta följer att Hamas enligt mig inte är en terrororganisation. Jag vet att EU med flera klassat dem så. Jag har tidigare konsekvent kallat dem så. Till och med ”vidrig terrororganisation” har jag sagt, många gånger.
Härmed slutar jag med det. Det är ingen kärleksförklaring. Jag är fortfarande djupt kritisk både till morden på civila israeler och till korruption och förtryck med mera mot sina egna. Men om man drar slutsatsen att de har juridisk rätt att slåss för att befria sitt land måste man också komma fram till att när de bryter mot konventioner ska det kallas krigsbrott och inget annat.
Hiyams illdåd är att hon postade en bild av sin man till hans minne på hans dödsdag.
Brottet är att hon därmed ”hyllar terrorism och uppmanar till våld”. Det fanns ingen sådan uppmaning, förstås, bara en hyllning av en fallen soldat.
Hennes man var en militär ledare som dödade runt hundra illegala bosättare som svar på en massaker på palestinier. Det var ett krigsbrott om de var barn och han dödade dem med flit eller oaktsamhet, precis som IDF begått mängder av krigsbrott i Gaza. Om alla var vuxna var det ett helt legitimt försvar av hans hemland, som de invaderat i strid mot folkrätten.
Samma måttstock.
Männen på bilden är förstås också terrorister. De har rest in i ett land som inte är deras, i syfte att stötta bosättarterroristerna, och nu är de superstolta över att de lyckats övermanna och förnedra en sextioårig änka i hennes hem.
Så igår la jag upp en bild på några judar från Neturei Karta, och flera personer gick bananas på Facebook, trots att jag inte ens nämnde dem. Så jag tänkte passa på att möta några av de påståenden som framfördes. Jag har skrivit om gruppen tidigare, men mest i bisatser.
De är uppskattningsvis 5000 personer, och namnet betyder ”Stadens väktare”, och ”staden” är Jerusalem. De finns i huvudsak i och runt Jerusalem, och i London och New York. Jag har strölyssnat på intervjuer med några av dem av och till. Framförallt rabbinen Elhanan Beck deltar ofta och gärna. Han bor numera i London, men hans familj hör till en gammal palestinsk släkt – han nämner sju generationer. Han pratar ofta och gärna om hur det var när hans mor bodde i Palestina, och hur judar, kristna och muslimer levde i vänskap och respekt.
Neturei Karta är bokstavstroende, och deras tolkning av torahn är att judar som grupp är förbjudna att bilda ett land i Israel/Palestina. De får bo där, men det ska inte vara deras land förrän Messias kommer.
Ur detta följer att de anser att sionisterna begick ett brott mot Gud när Israel grundades.
En grundläggande tankefigur i judendom är ju att de är Guds utvalda folk, och att Gud alltid straffar – och belönar – dem direkt, vilket inte sker med oss ickejudar. Därför har de kommit fram till att förintelsen var ett straff från Gud, och att brottet, eller åtminstone ett av brotten, ifråga var sionismen, som ju då höll på att sprida sig. De grundades faktiskt före kriget – 1938.
Om detta kan man ju tycka vad man vill. Varje religiös människa eller grupp har ju rätt att göra sina egna tolkningar av sina religiösa skrifter så länge de inte skadar andra.
På 60- och 70-talet började de utveckla relationer med palestinska och andra ledare i Mellanöstern. Arafat gav till och med en av dem, Rabbi Moshe Hirsch, en position i hans kabinett.
Jag försvarar inte allt de hittar på, förstås. Alla bokstavstroende oavsett religion trampar fel här och var. Påven också.
Men eftersom deras existens är superfarlig för alla som stöttar den etniska rensningen av palestinier utsätts de till skillnad från andra ultrareligiösa för rätt extremt förtal, och det är de delarna jag vill rådda i här.
Från gårdagens kommentarsfält:
* ”Neturei Kerta är extrema judiska fundamentalister …”
Japp.
* ”… homofober …”
De tolkar torahn som att homosexualitet är synd. Precis som katoliker tolkar bibeln. Däremot har jag inte hittat några exempel på att de inte tycker om homosexuella eller vägrar befatta sig med dem. Så nej.
* ”… och kvinnohatare …”
Naturligtvis hatar de inte kvinnor. Alla religioner som bygger på gamla testamentet lär ut att kvinnor ska lyda sina män. Men det är våldsamt fel att därmed påstå att alla troende kristna, judar och muslimer HATAR kvinnor. Den här sortens tramsigt förtal ser jag normalt bara när det gäller muslimer.
* ”… samt stinker av hederskultur och barnförtryck.”
Jag googlade detta, och det har förekommit ett fall i Jerusalem för snart tjugo år sedan, där en kvinna påstods inte ge sitt barn tillräckligt med mat, och när hon skulle arresteras protesterade övriga. Det är allt. Och detta kletas alltså på hela gruppen.
Neturei Karta lever ungefär som Amish, och det kan man ha synpunkter på om man vill. Men om man är helt ok med Amish och ensidigt attackerar den grupp som vill se ett fritt Palestina har man fallit för hasbara.
* ”… Dessutom stöder de Irans regim och hamas …”
Ledarna har utvecklat vänskapsband med Irans regim och Hamas, det är riktigt, eftersom de har samma mål – en palestinsk enstatslösning, och de anser dessutom att allt bråk i regionen stammar från Israel, och att Hamas och Iran bara försvarar sig.
Det betyder självklart inte att de stödjer allt Hamas och Iran hittar på. Och igen. Låt oss använda samma måttstock. USA är polare med Saudi. De begår precis samma brott mot sin befolkning som Hamas och Iran. Att bara ensidigt fördöma Iran och Hamas, men inte andra diktaturer av samma kaliber, är hyckleri.
* ” …plus de är förintelseförnekare.”
Den här delen är absolut inte sann. Ja, några individer deltog FÖR TJUGO ÅR SEDAN i en konferens, som de borde låtit bli, eftersom där fanns både förintelseförnekare och David Duke. De är väl helt enkelt inte särskilt bra på att välja sina sammanhang – jag kan tänka mig att det blir så när man lever delvis avskärmade. Men jag har lyssnat på talet som hölls, och det handlade inte alls om att FÖRNEKA förintelsen, utan i huvudsak om hur förintelsen missbrukas för att försvara Israels etniska rensning och numera även folkmord på palestinierna.
Att kalla någon för ”förintelseförnekare” för att hen vistas i samma rum som förintelseförnekare är förstås inte bara direkt ohederligt, utan faktiskt förtal, eftersom förintelseförnekelse är ett brott i Sverige.
* De är ”KKKs allierade”
Också detta är förstås förtal. Det finns mig veterligt inga belägg för att någon från gruppen hälsade på David Duke, eller ens visste vem han var, men även om så vore blir inte alla femtusen medlemmar ”allierade” med Ku Klux Klan på grund av ett handslag. Igen. De borde vetat bättre, men vi måste minnas att de lever avskilt från världen, normalt utan TV och annan kommunikation med yttervärlden.
Ingen skulle komma på tanken att hetsa mot amish eller katoliker på det sätt som skedde i mitt kommentarsfält igår, och det visar hur lätt det är att lyfta fram det allra sämsta hos en grupp och sedan överdriva, förvränga och till och med fabricera en allians med Ku Klux Klan.
Neturei Karta liksom alla andra judar världen över som stöttar palestinierna är ett reellt hot, och därför utsatta för ständiga påhopp.
Det finns all anledning att vara kritisk mot kritiken mot dem.
För tio-femton år sedan fanns en hel del personer, i huvudsak till vänster, som felaktigt anklagade dem som ville ”minska invandringen” för att vara rasister.
Visst fanns absolut många rasister bland dem, men ”rasistkortet” är ett så slött argument. Istället för att förstå nyanser och vad personen egentligen är ute efter stänger man bara hela diskussionen med ett ad hominem.
Jag är ju själv väldigt mycket för invandring, men menar att den som kommer hit ska kunna försörja sig själv, och kan man inte det får man flytta hem. Går inte det på grund av krig eller förföljelse ska man få tillfälligt uppehållstillstånd tills man antingen kan försörja sig själv eller det går att flytta hem. Redan den inte särskilt extrema åsikten räckte för att vissa skulle kalla mig rasist.
Det är därför så ytterst ironiskt – och jag har skrivit det förut, men det tål att upprepas – att samma människor som ibland med rätta, ibland inte, rasade över att ”vänstern” drog ”rasistkortet” nu är precis lika svepande i sina antisemitism-anklagelser. Ingen kan på fullaste allvar tro att Sveriges alla Palestina-supportrar hatar judar. Men det är så hemskans lätt att bara stänga diskussionen med det ordet.
Alla svarta och bruna människor kan intyga att hudfärgsrasismen i Sverige är högst levande. Och förakt för andra kulturer, i synnerhet muslimska sådana, blomstrar också – fråga kvinnor i hijab hur de blir behandlade. Det finns verklig rasism i Sverige, och det finns ingen anledning att ducka för att kalla en spade för en spade.
Men bara när det verkligen stämmer.
Man är inte automatiskt rasist för att man är sverigedemokrat.
Man är inte automatiskt antisemit för att man är förbannad över Israels agerande.
Man är däremot rasist om man är fixerad vid att svenskar ska vara blonda och blåögda. Man är rasist – enligt den vedertagna utökade definitionen där hat mot kulturer ingår – om man anser att man inte kan vara både muslim och svensk.
Och man är självklart antisemit om man menar att ”judar” har vissa negativa egenskaper, eller om man håller det judiska folket ansvariga för vad Israel gör.
Jag blev lite paff när jag såg IDF för en gångs skull twittra att de tar avstånd från sitt allmängrisiga beteende, men det handlar förstås om ett angrepp på kristendomen och inget annat, när en soldat krossar Jesus’ huvudi Libanon.
Bakgrunden är att så många – med all rätt – bryr sig om hur de behandlar kristna minoriteter. De håller ju på att utrota de sista kristna byarna på Västbanken, genom mord och fördrivning.
De första kristna. De som följde Jesus.
Påven börjat agera på allvar mot bosättarterrorismen på Västbanken, han har tidigare uttalat sig med emfas om både Gaza, Iran och Libanon och många kristna reagerade när IDF inte gav kristna tillträde till kyrkor under påsken.
Till detta hör Tucker Carlson med flera, som nått miljoner med sina reportage om attacker på kristna.
Och som jag skrivit tidigare: Bra att IDF och bosättarterroristerna äntligen får motstånd, men ytterst deprimerande att det bara är kristna som ska vara fredade.
Nedan IDFs post, översatt. Tänk er att byta ut ordet ”kristen” mot ”muslimsk”.
===
”Efter att en inledande undersökning av ett fotografi som publicerades tidigare idag på en IDF-soldat som skadar en kristen symbol, fastställdes det att fotografiet avbildar en IDF-soldat som opererar i södra Libanon.
IDF ser allvarligt på händelsen och betonar att soldatens uppförande helt strider mot de värderingar som förväntas av dess trupper.
Händelsen utreds av Norra kommandot och hanteras för närvarande genom befälsordningen. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas mot de inblandade i enlighet med resultaten.
Dessutom arbetar IDF för att hjälpa samhället att återställa statyn på sin plats.
IDF arbetar för att avveckla den terroristinfrastruktur som Hizbollah etablerat i södra Libanon och har ingen avsikt att skada civil infrastruktur, inklusive religiösa byggnader eller religiösa symboler.”
Detta visar primärvalet (alltså när partierna väljer ut sin representant) för senatorsvalet i Michigan, som ju är en så kallad swing state, dvs 50/50.
Grovt förenklat kan vi säga att Abdul El-Sayed kallar Gaza ”ett folkmord”, Mallory McMorrow(som blev världsberömd när hon höll ett ilsket tal i Michigans ”statshus” för några år sedan) går inte så långt, men pratar om ”krigsförbrytelser”, och Haley Stevens är AIPACs kandidat.
Palestinafrågan dominerar alltmer.
2022 var demokrater och partilösa (indies) som lutar åt vänster uppdelade så här vad gäller synen på Israel:
Moderata dems: +3
Liberala: -26
Idag, efter bara fyra år:
Moderata dems: -55
Liberala: -74
Jag står ju fast vid att Harris förlorade för att hon – och på den tiden även jag – kraftigt underskattat denna massiva förflyttning. Lyssna gärna på Harry Enten – han är suveränt rolig i sin entusiasm, oavsett vilka siffror han redovisar.
Alla svenska partier och i princip alla så kallade ”västerländer” har ”en tvåstatslösning” som standardsvar på frågan vad man vill åstadkomma i Palestina och Israel. Det är PK och rätt enkelt.
”Vad vill ni?”
”Tvåstatsösning! Häpp!”
”Och hur ska det gå till?”
”Ja alltså Israel har rätt att förvara sig yadayada terrordåd yadayada måste sluta lära sina barn att hata judar yadayada. Men sen.”
Typ.
Nej.
Det finns nu bara två vägar framåt.
Antingen beslutar FN om Israels gränser, kickar ut bosättarterroristerna och skickar dit fredsbevarande trupper eller också behöver det bli en enstatslösning. I båda fallen måste Israel tvingas.
Inte alla israeler. Det finns många underbara individer – jag läser om dem och jag läser vad de skriver och lyssnar på vad de säger – men de är för få.
Men alltid när jag säger att jag egentligen förespråkar en enstatslösning får jag höra att då har ju inte längre judarna ett eget land. Och jag brukar då svara att ”varför behöver de ha det?”, och då blir svaret att de kan inte vara trygga annars.
Well. Låt oss jämföra med ett annat folk.
De finns i några tiotusental i Sverige sedan några hundra år, och de har behållit sina traditioner och i huvudsak gift sig med varandra fram tills nyss, och de har varit och är fortfarande utsatta. Massor av svenskar har en stereotyp, rasistisk syn på dem, och de förföljdes och mördades av nazisterna.
Romer.
Förklara för mig varför den ena folkgruppen behöver ett eget land för att ”vara trygga”, men inte den andra. Och kom inte dragande med att romer har olika religion sinsemellan. Israel har många ateister och de olika religiösa grupperna har inte särskilt stor samsyn – precis som vad gäller romerna. Det finns inget som säger att man måste ha ett eget land för att kunna utöva sin religion.
Vi kan fortsätta. Druser har inget eget land. De har en egen religion och är ett folk med en kulturell särart och en historia av förföljelse. Samma sak med sikher.
Samtidigt som Israel fortsätter mörda och fördriva palestinier och nu även har börjat med libaneser i sitt Greater Israel-projekt trasas alla möjligheter att skapa två länder sönder.
Det är dags att på allvar börja kräva en enstatslösning.
Vill ni ha hela Palestina? Visst! Och då ska varenda palestinier ha medborgarskap och fullständiga rättigheter.
Israel mördade Ali Shoeib, en libanesisk journalist, i mars. Han var en av fyra som mötte samma öde, och journalisterna var, precis som många journalister i Gaza, målet. Det erkänner Israel. Han råkade alltså inte bara strosa förbi när kulor ven.
För att motivera mordet skapade de bilden som visar honom som kombinerad soldat och journalist.
Foreign Press Association påpekar att bilden är AI-genererad, och efterfrågar verkliga bevis. IDF svarar då via Fox News att det inte finns några.
Senare motiverar de mordet med att han ”samarbetade” med Hizbollah och att hans roll var att filma dem och också att berätta var IDF befann sig (?!).
Det är möjligt att det är sant – de har inte framfört några bevis – men du har ändå inte rätt att mörda journalister. Med samma logik skulle de influencers och journalister som IDF har med sig också vara legitima mål. #användsammamåttstock
IDF mördar journalister på två sätt. Antingen låtsas de att de råkade vara i vägen, oopsie-daisy, eller också hävdar de att journalisterna extraknäckte som soldater, i smyg. Och genom att mörda lokala journalister och, i fallet Gaza, porta internationella, går det att fortsätta mörda, våldta, tortera, fördriva. Bevisen dör med offren.
FILE PHOTO: Al Jazeera journalist Anas Al Sharif, who was killed in an Israeli strike on August 10, 2025, stands at a landfill as he reports the news in Gaza City August 13, 2024. REUTERS/Dawoud Abu Alkas/File Photo
”Efter massakern den 7 oktober etablerades ett team kallat ”legitimeringscellen” inom militära underrättelsetjänsten. Underrättelseofficerare sökte information som skulle bidra till att ”legitimera” militärens agerande i Gaza – misslyckade Hamas-uppskjutningar, användning av mänskliga sköldar, utnyttjande av civilbefolkningen, you name it.
Legitimeringscellens huvuduppgift var att hitta Gazanska journalister som kunde framställas i media som undercover-Hamas-agenter. De jagade aktivt journalister och sökte. Hela dagar ägnades åt saken och de hittade inga. Varför leta efter en undercover-journalist? Som jag förstår det ger det media ”legitimering” till det befintliga dödandet av journalister i allmänhet. Det räcker trots allt att framställa ett sjukhus som Hamas högkvarter och förstörelsen av hela hälsovårdssystemet kan framställas på det sättet. En misslyckad skjutning där Hamas träffar civila och sedan, vem vet, kanske alla civila dödsfall är Hamas? Att så tvivel som en metod för att rättfärdiga grymheter. Att identifiera en journalist som en undercover-agent förskönar dödandet av alla andra journalister. Armén dödade fyra journalister i Gaza över natten. Han erkände att målet var Anas al-Sharif.
Under de senaste två åren har al-Sharif utfört ett systematiskt och modigt journalistiskt arbete och rapporterat till hela världen om utrotningen av sitt folk. Detta medan den israeliska pressen i stort sett har normaliserat massmord, svält och utrotning och svikit sitt yrke. Sveket fortsätter nu med rubriker som rapporterar om al-Sharifs död och helt anammar IDF:s talespersons uttalande. Armén presenterade dokument som hävdar att al-Sharif gick med i Hamas 2013 när han var 17 år. En journalist som inte ifrågasätter IDF:s talespersons uttalanden i detta skede, efter otaliga lögner, befordras helt enkelt i sin position. Men även om vi antar att detta är sant spelar det ingen roll. Enligt denna logik är trots allt den absoluta majoriteten av journalister i Israel, om det finns något dokument som visar att de var i armén eller någonsin tjänstgjorde i reserven, legitima mål för eliminering. Hans plats har varit känd i månader.
Varför döda honom nu? På tröskeln till planerna på att inta Gaza stad? Svaret är tydligt. Jag tror att Israel dödade Anas al-Sharif helt enkelt för att han är journalist. Dokumenten var medlet. Av samma anledning som de aktivt sökte upp journalister som kunde framställas som Hamasnik, för att ”legitimera” dödandet av journalister i allmänhet, ungefär 230 journalister har vi dödat i Gaza sedan den 7 oktober. Och av samma anledning som de hindrar internationella medier från att komma in i Gaza: så att de ser mindre av brotten.”
Mitt nya hemland Frankrike debatterar idag en ny lag som ska förbjuda kritik av Israel. I kid you not. Det är redan där liksom här förbjudet att uttrycka hat mot judar, men de som vill införa lagen tycker det ska vara förbjudet att uttrycka hat mot ”sionister”.
Inte heller ska man få säga att man inte vill att Israel ska finnas. Inte heller får man ”minimera” terrordåd. Mmm. Däremot får man förstås tycka att vilket annat land som helst inklusive Frankrike och Palestina ska upphöra att existera.
I Italien har det blivit en diplomatisk skandal på grund av bilden, som visar en bosättarterrorist som hånflinar åt en förtvivlad palestinsk kvinna på Västbanken, som inte får plocka sina oliver på grund av sagda terrorist, samtidigt som han uppenbarligen filmar henne. Artikeln handlar om det ökande vidriga bosättarvåldet och fördrivningen av palestinier.
Varför?
Bilden är ”antisemitisk”.
Igen: I kid you not. En verklig bild på en verklig terrorist är antisemitisk, eftersom han ser så elak ut.
Israels ambassadör i Italien twittrar att den är ”manipulativ”.
En rabbin jämförde med nazistisk propaganda eftersom den ”dehumaniserar judar”.
När jag vid tolv års ålder läst Anne Franks dagbok grät jag och lovade mig själv att alltid stå upp mot judehat så länge jag lever. Det finns en special place in hell för alla dem som använder hennes och sex miljoner andra judars fruktansvärda öden till att förbjuda kritik mot deras avskyvärda folkmord på sina kusiner palestinierna, som inte hade ett dugg med förintelsen att göra.
Så jag fick en kommentar igår som jag vill lyfta fram, för jag har sett flera andra hävda liknande ting:
”Det kommer aldrig bli ordning i den regionen. Alldeles för många som är typ hjärntvättade till evighetshat. Läste just om att redan 1929 så skedde det en meningslös attack som troligen startade på rykten. Hebronmassakern 1929 med 67 dödade och många fler skadade. Efter ett rykte…. Det är snart 100 år sen och långt innan staten Israel uppstod. Det kommer aldrig ordna sig där.”
Just Hebron är ju något Netanyahu med flera tar upp rätt ofta som exempel på det palestinska folkets påstådda blodtörst och nedärvda judehat och swom motiv till varför sionisterna/israelerna varit tvungna att mörda och fördriva dem från deras hemland i snart åttio år.
Det finns förstås ingen ursäkt för massakern i Hebron – särskilt som det handlade om judar som levat där länge, och inte de sionister som flyttat till Palestina i syfte att ta över landet. Däremot är det inte konstigt att de palestinier som kände till Balfour-deklarationen inte var särskilt förtjusta i sionisterna. Grunden till upproren var förstås att landet var ockuperat, och att britterna hade lovat bort det till de i huvudsak nyinvandrade sionisterna.
Att använda Hebron som någon sorts exempel målar en felaktig bild av Palestina, där judar hade levat tryggt under ottomanskt styre, och där många judiska flyktingar från Europa vittnar om hur väl de togs emot av både muslimska och kristna palestinier. Det var alltid de kristna som mördade och fördrev judar – först romarna, sedan korsriddarna. Under muslimskt styre var de i regel skyddade, och levde som jag många gånger påpekat långt bättre än under kristet styre.
28 palestinska familjer gömde över fyrahundra judar under massakern.
Jag ser ofta personer som pekar på arabernas ”härjningar” i Mellanöstern sedan 600-talet som belägg för muslimers extraordinära våldsbenägenhet, och det är så historielöst.
Visst förekom krig där.
Men liksom – ska VI säga, vi europeer! Snacka om att kasta sten.
Det finns knappt ett sekel på många tusen år då inte Europa hade minst ett rejält krig. Särskilt inte första halvan av förra seklet. Och vi tog med våra krig till alla andra kontinenter, inklusive Mellanöstern – både under världskrigen och tidigare via korstågen.
Inget folkslag är så blodtörstigt och våldsamt som vi, påstår jag.
Så att komma här och peka finger åt Mellanöstern, vars samtliga nuvarande konflikter imo är skapade av oss ”västerlänningar”, är verkligen magstarkt.
Bilden visar Hassan Badawi, libanesisk sjukvårdare för Röda korset, mördad av Israel när de bombade hans ambulans.
Igår mördade Israel även 11 palestinier, varav två barn, i Gaza.
För några dagar sedan mördade IDF en palestinsk man på Västbanken. Han är årets trettiotredje palestinska offer bara på Västbanken. Åtminstone åtta av dem har mördats av bosättarterrorister.
Alla dessa civila, samt alla Israel mördar i Iran, är offer för terrordåd. Israels attacker är olagliga, och när ett land eller en organisation mördar civila är det terror.
Vi måste sluta prata om offer för krig. Dessa människor är offer för en etnisk rensning som ytterst handlar om att Israel på ett eller annat sätt vill komma åt deras land.
Jag har ju sagt att jag förmodligen kommer att rösta på C.
Well. Mig veterligt vill inte C införa sanktioner mot denna terrorstat. Rätta mig om jag missat något i min googling. Så nu när jag ändå har bestämt mig för att spela för andra laget kan jag lika gärna gå all in och rösta på MP.
Såvitt jag förstått har de större mod i denna fråga.
Trotz allt 