Köpte en heldagstur genom Rio, som börjar om några timmar. Bussen hämtar utanför hotellet, och jag behöver inte planera en massa, så det blir bra. Kanske kan lära känna lite nytt folk.
Jag har fått ganska många kommentarer sista dagarna, och nu kommer jag ju inte att hinna svara förrän bortemot midnatt svensk tid, så jag får be om ursäkt i förväg.
Någon har i några dagars tid återkommande ”krävt” att jag ska läsa FNs rapport om Hamas’ behandling av palestinier och skriva om den. Annars är jag inte trovärdig menar han.
Det är så tragikomiskt.
Dels har jag aldrig någonsin försvarat Hamas när det gäller den aspekten. Jag har jämfört dem med Putin vad gäller behandlingen av sitt egna folk. Eller, för att ta en USA-allierad part, med Saudi.
Dels är min vägg inte en upplysningscentral. Jag föredrar ämnen där det finns en kontrovers eller en filosofisk vinkel, som kan få igång en diskussion och få folk att tänka i nya banor. Jag har aldrig sett en enda läsare hävda att Hamas’ inte är korrupta diktatorer. Så det är rätt magstarkt att kräva att jag ska lägga timmar här i Copacabana på att läsa och analysera en rapport ni alla kan läsa själva, om ni vill.
Men framförallt är Hamas på väg bort. Jag kan inte nog upprepa detta – de har gått med på att avveckla sin organisation och att lämna över sina vapen till en fredsbevarande styrka. Den som laggar nu är ju Trump som ju, som jag tidigare skrivit, hijackade den fred många andra ledare samt FN försökte få till, bara för att skapa sitt personliga ”board of peace” där såvitt jag vet inget hänt på sex månader. Det är där bollen ligger.
Rapporten handlar för övrigt bara till en del om Hamas. Även IDF och bosättarterroristernas våld och övergrepp finns med. Det är inte så att den saknar läsvärde – jag har skummat den. Det palestinska folket kläms från alla håll.
Men oavsett hur dåliga Hamas än är är Gazas problem just nu att vårdpersonal, hjälporganisationer och journalister vägras inträde och att Israel i över ett halvår trots eld upphör fortsätter mörda familjer. Infrastrukturen är utslagen, mediciner saknas, folk bor i tält och skjul, barn saknar skolgång och absolut ingen har kunnat räkna befolkningen så att vi ens vet hur många som överlevt.
Lägg till detta tortyren av fångar, ofta barn, och lägg till detta bosättarterroristernas mord och fördrivningar på Västbanken. Och låt oss inte flytta fokus från det faktum att vi i Väst stöttar Israel i detta. Jag har skrivit detta många gånger förut: Våra far- och morföräldrar visste inte vad som hände på andra sidan Östersjön.
Nästan dagligen möts jag av påståendet att palestinierna vill utrota samtliga judar. Många hänvisar till Hamas’ gamla charter från 1988 som beskrev judar som onda och sin kamp mot dem som religiöst betingad. Det var överlag inte en särskilt trevlig text. Så de bytte ut den 2017 mot en som är betydligt mer PK och inte nämner judar annat än i denna mening: ”Hamas affirms that its conflict is with the Zionist project not with the Jews because of their religion.”
De som försvarar Israels agerande i Gaza och på Västbanken menar ofta att Israel inte har något val, med hänvisning till att palestiniernas mål är just denna utrotning. Jag skrev ett svar till en sådan person nyss, som jag delar med mig av här:
Svagheten hos dig och många andra Israelförsvarare är er totala oförmåga att förstå var palestinierna kommer ifrån. Även jag befann mig där för inte länge sedan, eftersom jag aldrig tagit mig tid att gå i deras skor. Sätt åt sidan alla dina åsikter och placera dig i huvudet på en människa som växt upp i Gaza.
Hens föräldrar eller grandparents ägde med 70 procents sannolikhet en gård eller ett hus och mark där Israel idag ligger, där de levde utan större kontakt med omvärlden sedan generationer.
En dag kommer utländska soldater dit med gevär, våldtar din mormor, mördar din morfar och säger till dina familjemedlemmar att ta det lilla de kan bära med sig och gå till Gaza. De som inte går fort nog skjuts.
Där lever de i flyktingläger, du föds, du växer upp med berättelser om den gård de en gång ägde och som dina förfäder byggt, om olivlundar och apelsinträd, du kan inte ta dig någonstans utanför de fyra kvadratmil Gaza utgör, och med jämna mellanrum gör IDF räder där och skjuter gamla och barn. Du tågar mot muren, obeväpnad med plakat, och IDF skjuter barn och gamla runt dig. De skjuter dig i benen, så de måste amputeras. Med jämna mellanrum bombar Israel hus runt dig. Hela familjer dör. Du har ingen aning om varför.
Familjemedlemmar från andra länder vill hälsa på, men Israel vägrar ge dem tillstånd, bara för att jävlas. Du försöker starta ett företag, men Israel förbjuder import och export, bara för att jävlas. Från muren ser du landet dina mor- och farföräldrar ägde. Där bor nu invandrare. De odlar din familjs mark och skördar oliver från det träd din morfars far planterade.
Palestinierna drivs inte av ett hat mot ”judar”. Det finns massor med judar som besökt Gaza och blivit väldigt väl behandlade. Inte någon har råkat illa ut. Det gäller även de som ser judiska ut, med kippa och lockar, som Neturei Karta.
De hatar dem som mördat, våldtagit och fördrivit dem, som fängslar deras vänner och familjemedlemmar och torterar dem till döds, och naturligtvis avskyr de de människor som lever på deras familjs stulna mark och vill att de försvinner därifrån.
Det går att förstå det hat mot israeler som fick dem att mörda de människor som lever på stulen mark utan att fördenskull säga att morden på kibbutzerna och festivalen var acceptabla, på samma sätt som vi förstår andra urbefolkningars hat mot kolonisatörer – i Nord- och Sydamerika, Afrika med mera. Vi kan ta avstånd från vissa av deras metoder – typ ta skalper av amerikanska bosättare – och samtidigt inse att deras kamp var/är rättmätig.
Palestiniernas hat mot sina förtryckare är fullständigt begripligt. Mördande av civila är det självklart inte.
Du vill att jag ska sluta säga ”folkmord” och ”tortyr”.
Det finns ett kanonbra sätt.
Säg till Israel att släppa in FN och internationella journalister i Gaza! Att sluta stoppa läkare från att åka in för att de tillhör en organisation vars läkare uttryckt sig kritiskt om dem.
Det är det enda jag begär. När de väl räknat alla överlevande och konstaterat att de enda som dog var soldater, förutom några enstaka barn som råkade stå i vägen vid fullt legitima bombningar av sjukhus och skolor eftersom Hamas hade raketbaser på skolgårdarna, och när FNs experter fått utreda krigsbrott i samtal med palestinier och IDF-soldater och konstaterar att nope. Det kanske var ett litet minikrigsbrott här och där, men i stort finns alla 2,2 miljoner Gazabor minus soldaterna kvar i livet – den dagen lovar jag att jag ska be om ursäkt till hela världen för mina folkmordsanklagelser.
Den dag FN eller andra oberoende organisationer får komma in Israels fängelser med läkare och kan prata med och undersöka fångarna, och den dag kropparna till de barn och unga vuxna som bara råkat dö knall och fall av sig själva i fängelserna återbördats till deras familjer och vi kan konstatera att inga spår efter elchocker, slag, hundbett, skador från föremål uppkörda i ändtarmen, brutna revben eller krossande händer finns på vare sig levande eller döda – den dagen kommer jag att be om ursäkt på mina bara knän för tortyr- och våltäktsanklagelserna.
Tänk vad bra det kommer att kännas för dig! Inte bara jag, utan hela Palestinarörelsen kommer att stå där med våra byxor vid knäna och dumstrutar på huvudena! Allt du drömt om i dina evighetslånga poster och tweets kommer att uppfyllas.
Det enda du behöver göra är att rösta på politiker som driver kravet att journalister, FNs utredare och läkare ska släppas in i Gaza och fängelserna och propagera för att det ska ske.
Sedan upphör tortyr- och folkmordsanklagelsera direkt!
Visst. Vi har fortfarande kvar apartheiden på Västbanken, fördrivningen, stölderna, våldtäkterna, skjutna sjumånadersbäbisar och allt den övriga etniska rensningen. Men du slipper åtminstone höra ”folkmord” och ”tortyr” stup i kvarten.
Flera personer har pekat på en rapport från Segerstedtinstitutet om antisemitism som kom ut i dagarna, så jag tänkte kommentera den en gång för alla.
Som ni kanske vet använder jag själv bara ordet ”sionist” när jag antingen pratar om det sionistiska projektet fram till maj 1948 ELLER pratar om kristna sionister, dvs evangelister typ Livets Ord som skänker pengar så att ryska judar som aldrig satt sig fot i området ska kunna flytta till Västbanken och mörda, våldta och fördriva kristna och muslimska palestinier från deras hemland och hem. Ni vet. I sann Jesus-anda – enligt Busch, Måwe med flera.
Utöver dessa kategorier säger jag Israel eller Israels regim eller IDF när jag pratar om folkmordet och krigsbrott med mera.
Men institutet bestämde sig för att det var konstigt (och kanske även kontraproduktivt, vad vet jag) att vi enligt alla mätningar är världens minst antisemitiska land, så de satte sig ut för att kolla vad som händer om man byter ut ”jude” mot ”sionist”. Är folk mer rasistiska då?
Vi tar det igen. En grupp förmodat seriösa forskare bestämmer sig för att svenska rasister använder ordet ”sionist” som kodord för ”judar” när de rasistar sig.
Här ligger det första felet. Oavsett hur man definierar sionist är det absolut inte en synonym för jude. Massor av judar är inte alls sionister och massor av sionister är inte alls judar. Så hela utgångspunkten är djupt ohederlig.
Det andra felet är förstås att väldigt många människor har sett Israel/IDF/Israels regim begå de mest avskyvärda brott mot mänskligheten i sionismens namn. Rapporten har med den delen, men mer som en eftertanke.
För utgångspunkten i rapporten är att om man kan visa att människor är beredda att säga ”ja” om meningar som ”sionister har för stor kontroll över media” – detta är för övrigt deras exempel redan i introduktionen – så har de visat att ”sionist” egentligen betyder ”jude”.
I kid you not.
Israel har sin hasbara-apparat, de betalar enorma mängder pengar till propaganda och till att styra upp AI, de har en specifik enhet avsatt för att dehumanisera palestinska journalister, och uppepå det har vi AIPAC, men om du svarar ja på frågan är du judehatare enligt dessa rent ut sagt sopprötter till forskare.
Här är grejen med antisemitiska troper. De finns absolut. Judar i Europa har lidit massor av alla dessa lögner om barnblodsdrickande med mera som kyrkan hittade på för tusen år sedan. Och det är bara att läsa Shakespeare för att få en blick över hur judar setts under det senaste millenniet.
Men de är INTE KÄNDA I SVERIGE! Jag kände inte till en enda förrän jag började skriva om rasism. Vi lär oss inte om dem i skolan, vilket kanske är dumt, jag vet inte, för när jag ställde frågan varför tyskarna hatade judarna så fick jag aldrig något svar. Men oavsett ingår inte troperna i normal allmänbildning för den som inte är intresserad av rasism, religion eller historia.
Antisemitism är rasism.
Antisionism är en FULLSTÄNDIGT legitim åsikt.
Du kan ha den ena åsikten, båda eller ingen. Men det är helt befängt att låtsas att den som inte gillar Israels propagandamaskin ska kallas antisemit.
När jag var studierektor på Karlstads universitet hade vi en fråga om huruvida ljuset var bra i lokalerna i våra kursutvärderingar. Och det var väldigt intressant att se hur studenter som var missnöjda med innehållet eller läraren också konsekvent var missnöjda med ljuset.
Min poäng är att för alla som kopplar ihop Israels folkmord och terrordåd med ordet ”sionist” spelar det ingen roll vad du frågar:
”Hjälper sionister tanter över gatan?” NEJ!
”Slår sionister sina fruar?” JA!
”Har sionister för stor kontroll över media?” JA!
Och någonstans i den långa och rätt förvirrade rapporten verkar någon ha tänkt den tanken, men det blir mer en ”visserligen, men”-grej av den. För mig som har viss forskningsbakgrund är det helt obegripligt. Om man kan konstatera att det finns en faktor som kontaminerar hela rapporten eftersom man inte kan beräkna den, nämligen att många är förbannade över Gaza, kan man inte som seriös forskare publicera rapporten och påstå sig ha hittat något meningsfullt.
Detta är mitt första inlägg. Jag vill bara skriva av mig. Ska kolla upp vilka jepparna är senare, om inte någon av er vet och kan upplysa mig.
Nedanstående text är hämtad från ungefär mitten av rapporten, och de verkar inte ens inse att detta stycke helt underkänner allt de kommit fram till. Jag har tagit bort referenserna för att öka läsbarnheten, men det finns länk i blogginlägget 👇
”Att antisemitiska föreställningar är mer legitima när de uttrycks via en antisionistisk retorik ligger väl i linje med vad som visats i tidigare litteratur, men såvitt vi känner till, är vår studie den enda som har undersökt frågan med hjälp av denna typ av experimentell design, som enligt vår mening producerar ett vederhäftigt och generaliserbart resultat. Vår studie bidrar också till en möjlig förklaring av det samband mellan antisemitiska attityder och antiisraeliska attityder som har identifierats i tidigare forskning.
Resultaten indikerar att semantisk inramning kan utgöra en möjlig mekanism som bidrar till att binda samman dessa fenomen. Eftersom den samtida antisemitismen är notoriskt svår att avkoda, bör vi dock vara försiktiga med att beteckna någon som antisemit på basis av enskilda uttalanden eller attityder gentemot ”sionister.” Det är troligt att många som svarar instämmande på påståendena i enkätexperimentet kopplade till ”sionister” gör det utan kännedom om att påståendena har antisemitiska rötter. Det är också troligt att flera respondenter är upprörda och frustrerade över kriget i Gaza, vilket i vissa diskurser kopplas till negativa definitioner av ”sionism” och ”sionister.” När dessa individer ombeds att svara på påståenden kopplade till ”sionister”, är det möjligt att de svarar instämmande med dessa definitioner i åtanke. På det sättet är den samtida antisemitismen strukturell i den mening att dess myter och föreställningar kan delas mellan människor i kommunikativa handlingar utan intention eller medvetenhet om påståendenas rötter.”
Israels och Israelvänners censur klättrar allt högre, och i motvind. Vi har nått en sorts brytpunkt när alltmer desperata Israelapologeter vidtar åtgärder de tidigare undvikit.
Först var det Francesca Albanese, FNs utredare av brott mot mänskligheten och expert på Israel-Palestina. Hon har absolut varit superkritisk, och man skulle kunna säga ”partisk”, på samma sätt som jag önskar att världen varit ”partiska” under andra brott mot mänskligheten, men hon har inte gjort något annat än sitt jobb, och ändå har Israel övertalat USA (gissar jag, fast det är möjligt att de kom på det själva) att sanktionera henne. Det är en åtgärd som annar bara används mot grova brottslingar som ryska oligarker, inte mot en italienska som i egenskap av sitt jobb säger sådant de inte gillar. Nu har hon inga konkreta tillgångar i USA, men de har ändå ställt till det ordentligt för henne och använder henne för att skrämma andra till tystnad.
Sedan har vi flotilla-folket, som kidnappas på internationellt vatten i strid med all foklkrätt, och även de som annars är böjda att hålla med Israel har svårt att motivera hur detta kan vara ok.
Så har vi Zohran Mamdani, NYs borgmästare, som är väldigt populär långt utanför de egna leden, och som för första gången på 60 år inte vill gå i en parad som hyllar landet Israel. Inte det judiska folket, utan landet. Och varför skulle han det?
Först och främst är det inte normalt att borgmästare årligen hyllar ett helt annat land som inte har med det egna att göra. Så redan där blir det konstigt.
Sedan har vi ju den bagatellen att Israel i mångas ögon inklusive mina just nu begår krigsbrott, terrordåd, apartheid och framförallt folkmord, och att då tåga med Israel skulle vara att ta ställning för allt detta och mot palestinierna. Ungefär som att tåga med Ryssland.
Men vad gör då Israel? De läser situationen helt fel och drar antisemitkortet fullt ut utan att fatta att de redan i en majoritet av New Yorkers’ ögon överspelat det fullständigt, och de är så klantiga att de skickar dit en delegation ledd av Knessets talesman Amir Ohana, som många gånger sagt att palestinier inte har någon rätt till ett eget land, och propagerar för deras utplåning från Västbanken och Gaza. Alldeles bortsett från det vidriga i detta är det ju också kontraproduktivt. Knappt någon som inte är die-hard pro-Israel är längre på landets sida i New York.
Jerusalem Post: ”Mamdanis val att behandla judisk nationell identitet som skamlig är bara ytterligare ett mönster: En borgmästare som inte står tillsammans med sina judiska väljare på deras stoltaste offentliga dag, eftersom det skulle knyta honom till Israels existens att stå där, har tydligt sagt till dem vad han tycker om dem.”
Tror de verkligen de orden går hem i de New Yorkska stugorna, där en tredjedel av de judiska väljarna röstade på Mamdani, väl medvetna om var han stod?
Så slutligen kom en artikel i Haaretz.com, Israels äldsta tidning, idag, som berättar hur deras högsta domstol haft förhandling gällande israeliska myndigheters rätt att bojkotta dem. Inte annonsera, inte låta sig intervjuas, inte prenumerera med mera, på grund av att tidningen kritiserar styret och ”tar fiendens sida”. USA under Vietnamkriget, Tyskland på 30-talet, Ryssland idag – Israel går längs väl bevandrad stig.
De skulle ha bara suttit still i båten. Inte slängt sig med en massa genocida uttalanden, inte ljugit om 7 oktober, inte ha köpt en armé av influencers så hade de inte varit där de är idag, utan kunde ha folkmördat i godan ro nästan helt under radarn. Ju mer de drunknar i sina egna lögner och desinformation, desto mer sprattlar de och desto fortare drunknar de.
Israel har nu bara en väg framåt, och det är att göra som Tyskland post WW2: total avbön, sluta med all självömkan, ta ansvar, sluta yla om att utrota palestinierna från deras hemland och visa att de verkligen vill ha fred. Då först kan omvärlden förlåta och börja en väg mot helande och fred för alla from the river to the sea.
Bilden är från Norrstrandskyrkan i Karlstad 2008. Näst yngsta dotter, fem år gammal, till höger.
I Dar Abu Faza’a Ka’abna i Palestina fanns tretton urgamla herdebyar. Nu finns bara en kvar. Bosättarterroristerna har fördrivit tolv. De flesta av dessa byar lovade att de skulle stå emot och stanna kvar, men fick till slut ge upp, när våldet och morden blev för mycket.
Så jag vill bara påminna om att det visserligen är Israel som är ytterst ansvariga för denna synnerligen vidriga terrorism mot ett urfolk, som är ättlingar till de första kristna, men vi i Väst är det också. Många kristna samfund skänker pengar till dessa terrorister.
Livets ord hör dit. Deras ursäkt är att de inte öronmärker pengarna till bosättarna, bara till att migrera ryska judar till Israel, men eftersom många av dessa, kanske en majoritet, bosätter sig på Västbanken blir resultatet detsamma.
Ebba Busch har visserligen formellt gått ur Livets Ord, men aldrig mig veterligt tagit avstånd. I mina ögon gör det henne till terrorsupporter.
Det går fort nu. Snart finns inga kvar av herdarna i din julkrubba. Tacka Ebba för det.
Den mest korkade, och imo dessvärre vanligaste, förklaringen bland svenska proisraeler är att det beror på någon sorts vägran från Hamas att lämna ifrån sig vapnen. Det stämmer rent sakligt inte, och ingen med verklig insikt hävdar heller detta, utan det är en ren myt.
Hamas är Gazas styre. Busschaufförer, sjukvårdspersonal, polis med mera. Och om de lämnar ifrån sig alla vapnen kan inte Gazas infrastruktur upprätthållas. Det finns en massa rövarband beväpnade av Israel – de som stal mattransporterna – som då skulle vara de enda som är beväpnade. Överenskommelsen från i höstas säger också att detta ska göras under ordnade förhållanden. Det viktiga nu är att de sedan det blev fred inte längre attackerar Israel. Det omvända gäller som bekant dock inte. Israel mördar fortfarande barn och vuxna i Gaza på löpande band.
Så när kommer den riktiga freden? Detta är min personliga förklaring till varför den dröjer. Ifrågasätt gärna om ni tycker jag missat något.
Det började med Alfred Nobels testamente, och fortsatte med att glada norrmän en gång gav fredspriset till Barack Obama, och detta i sin tur triggade en superduperavund hos Trump, som av någon anledning ju är besatt av den mannen.
Förra gången han var president tjatade han bara lite lagom om att han borde få fredspriset, men denna gång har det varit en mani, som vi alla sett. Han har ju som han många gånger berättat räddat miljoner människor undan säker död genom att skapa fred i åtta konflikter mellan länder vars namn han inte kommer ihåg eller i vissa fall inte ens kan uttala. Vi minns alla det blodiga kriget mellan Aberbajdjan och Albanien. Men Gaza och Ukraina skulle bli hans fjäder i hatten. 24 timmar skulle de ta att lösa. Så han har verkligen fokuserat på att skicka de livslånga krigsförhandlingsexperterna Kushner och Witkoff, eller Knoll och Tott, som jag kallar dem (se bild), till världens alla förhandlingshörn.
Och båda två är förstås livslånga Israelvänner. Till Kushners försvar kan sägas att han dock gosar rätt bra även med arabledare – särskilt de som betalar honom två miljarder dollar. Så han sitter inte HELT i knät på Netanyahu. Men han har uppenbarligen inget intresse av att hjälpa palestinierna.
Under de två år kriget i Gaza rasade fanns många som ville skapa fred. FN, arabledarna, flera europeiska ledare som Macron, EU ochh Kanada och det fanns bra initiativ mellan tidigare israeliska premiärministern Ehud Olmert och tidigare palestinska utrikesministern Nasser al Kidwa, som var ett bra ramverk för långvarig fred, där arabländerna skulle ansvara för båda folkens säkerhet.
Men, och det är nu detta övergår från fakta till åsikter från min sida, allt detta stoppades av Trump, och enda rimliga anledningen till att han valde att istället för att samarbeta med existerande krafter och bidra är förstås … fredspriset. Han ville inte dela någon ära. Han skulle ha hela själv.
Sedan har vi en massa sidoskäl också, förstås, han skulle göra en riviera i Gaza – vi minns Knolls powerpoint – och yadayada, men det är ett faktum att det var centralt för honom att hans ”Peace Board”, som han ska fortsätta leda så länge han lever, var det som skapade freden, och därför satte han alla käppar i alla hjul han kunde för övriga krafter som förstås hade haft mycket bättre chans att lyckas.
Och sedan tappade han intresset helt, för nu skulle venezuelanska fiskebåtar bombas och regimen tas över, och dessutom skulle han ha Grönland och Kanada och Panama och så skulle Iran krossas och nästa grej är Kuba. Och Knoll och Tott hade inga problem med detta, förstås.
Så det är därför Israel kan fortsätta mörda civila och stoppa hjälporganisationer och läkare och journalister från att ta sig till Gaza och krossa palestinska bostäder än mer, så att kropparna under garanterat aldrig kan hittas och dessutom som bonus mörda och fördriva palestinier från Västbanken och tortera läkare till döds genom våldtäkter utan att någon gör något.
Jag vill bara igen påpeka att ingenting i rapporten ”Silenced no more” är bevisat.
Och nej, jag har inte läst den.
Tove Lifvendal, som jag förr var Facebookvän med – hon har nu tagit bort mig – är en av många välmenande svenskar som bara helt enkelt inte kan tänka sig att Israel ljuger. Allt de framför ska vi tro på, precis som vi tror på Norge och Kanada. Och då blir det förstås obegripligt för henne att inte världen tar denna rapport på allvar. Jag var pinsamt länge likadan. Jag ändrade mig, som ni vet som följt mig ett tag, när jag insåg vidden av de många lögner Israels regim producerar. När jag begrep att Hasbara inte är ett skällsord utan en strategi.
Det jag vet är att om inga belägg fanns i början av 2024, när FN gjorde en omfattande utredning och inte fick tillgång till vare sig bildbevis eller obduktionsprotokoll eller förstahandsvittnen lär de inte plötsligt bara ha dykt upp nu. Och jag påminner om att det inte finns någon kvinna som säger sig ha blivit våldtagen, och ingen kropp uppvisade bevis för våldtäkter.
Det jag vet är att Hamas tagit ansvar för allt annat som hände den dagen, men mycket bestämt nekar till att ha beordrat våldtäkter. Vad skulle de ha för motiv till att beordra dem och sedan blåneka? Så funkar inte terror.
Det jag också vet är också som sagt att för Israels hasbara-apparat som bevisligen ljög då och har ljugit sedan många år är just anklagelserna om stympningar och våldtäkter centrala – de bidrar till dehumaniseringen av palestinier. Rapporten förväntar sig att vi ska tro en ljugande nation på dess ord utan andra bevis.
Det som också är värt att påpeka är att Israel i dagarna fått sen men välförtjänt och omfattande kritik för deras många synnerligen bevisade systematiska våldtäkter mot palestinska kvinnor i Gaza och på Västbanken och palestinska män i fängelser, och att rapporten kom ut samtidigt som den kritiken.
Kvinnan heter Hiyam Ayyash. För trettio år sedan dödades hennes man Yahya Ayyash, som var palestinsk soldat, närmare bestämt befäl, av IDF. (Han var faktiskt född dagen efter mig, den 6 mars 1966.)
Och jag har nu bestämt mig för att så måste vi kalla palestinier som strider. Ett folk som är illegalt ockuperat har enligt internationella lagar rätt att slåss för sin frihet, och det är åt helskotta att vi kallar ockupanterna för ”soldater” och de ockuperade för ”terrorister” när de kämpar mot varandra. Om palestinier dödar civila är det rent juridiskt ett krigsbrott och inte ett terrordåd. Och omvänt: när civila dödas av IDF är det ett terrordåd, för de har inte rätt att mörda ett försvarslöst folk.
Terroretiketten har väldigt länge givit IDF ett carte blanche att göra vad de vill. Det är dags att ta bort det kortet.
Ur detta följer att Hamas enligt mig inte är en terrororganisation. Jag vet att EU med flera klassat dem så. Jag har tidigare konsekvent kallat dem så. Till och med ”vidrig terrororganisation” har jag sagt, många gånger.
Härmed slutar jag med det. Det är ingen kärleksförklaring. Jag är fortfarande djupt kritisk både till morden på civila israeler och till korruption och förtryck med mera mot sina egna. Men om man drar slutsatsen att de har juridisk rätt att slåss för att befria sitt land måste man också komma fram till att när de bryter mot konventioner ska det kallas krigsbrott och inget annat.
Hiyams illdåd är att hon postade en bild av sin man till hans minne på hans dödsdag.
Brottet är att hon därmed ”hyllar terrorism och uppmanar till våld”. Det fanns ingen sådan uppmaning, förstås, bara en hyllning av en fallen soldat.
Hennes man var en militär ledare som dödade runt hundra illegala bosättare som svar på en massaker på palestinier. Det var ett krigsbrott om de var barn och han dödade dem med flit eller oaktsamhet, precis som IDF begått mängder av krigsbrott i Gaza. Om alla var vuxna var det ett helt legitimt försvar av hans hemland, som de invaderat i strid mot folkrätten.
Samma måttstock.
Männen på bilden är förstås också terrorister. De har rest in i ett land som inte är deras, i syfte att stötta bosättarterroristerna, och nu är de superstolta över att de lyckats övermanna och förnedra en sextioårig änka i hennes hem.
Jag blev lite paff när jag såg IDF för en gångs skull twittra att de tar avstånd från sitt allmängrisiga beteende, men det handlar förstås om ett angrepp på kristendomen och inget annat, när en soldat krossar Jesus’ huvudi Libanon.
Bakgrunden är att så många – med all rätt – bryr sig om hur de behandlar kristna minoriteter. De håller ju på att utrota de sista kristna byarna på Västbanken, genom mord och fördrivning.
De första kristna. De som följde Jesus.
Påven börjat agera på allvar mot bosättarterrorismen på Västbanken, han har tidigare uttalat sig med emfas om både Gaza, Iran och Libanon och många kristna reagerade när IDF inte gav kristna tillträde till kyrkor under påsken.
Till detta hör Tucker Carlson med flera, som nått miljoner med sina reportage om attacker på kristna.
Och som jag skrivit tidigare: Bra att IDF och bosättarterroristerna äntligen får motstånd, men ytterst deprimerande att det bara är kristna som ska vara fredade.
Nedan IDFs post, översatt. Tänk er att byta ut ordet ”kristen” mot ”muslimsk”.
===
”Efter att en inledande undersökning av ett fotografi som publicerades tidigare idag på en IDF-soldat som skadar en kristen symbol, fastställdes det att fotografiet avbildar en IDF-soldat som opererar i södra Libanon.
IDF ser allvarligt på händelsen och betonar att soldatens uppförande helt strider mot de värderingar som förväntas av dess trupper.
Händelsen utreds av Norra kommandot och hanteras för närvarande genom befälsordningen. Lämpliga åtgärder kommer att vidtas mot de inblandade i enlighet med resultaten.
Dessutom arbetar IDF för att hjälpa samhället att återställa statyn på sin plats.
IDF arbetar för att avveckla den terroristinfrastruktur som Hizbollah etablerat i södra Libanon och har ingen avsikt att skada civil infrastruktur, inklusive religiösa byggnader eller religiösa symboler.”
Trotz allt 