Kristendom

  • Sharia vs. svensk lag

    Venndiagram över hur sharia och svensk lag kan överlappa

    Så jag skrev att svensk lag inte utgör något hinder för den som vill leva enligt sharia, och fick sedan ägna dagar åt att förklara att jag aldrig påstått att allt som är tillåtet enligt sharia också är lagligt i svensk lag, utan bara att det är möjligt att leva enligt båda.

    Så för er som fortfarande inte begripit vad jag försökte säga har jag skapat detta venndiagram. Varför spelar det roll? Jo, för att en del av islamiseringsmyten bygger på att muslimer måste leva i ett land där sharia är lag. Islamiseringsmytomanerna blandar helt enkelt ihop sharias krav på individen med de delar som förutsätter statlig rättslig makt för att tillämpas – som till exempel hudud, de föreskrivna straffen för vissa brott.

    Många påpekade att svensk arvsrätt med laglotter och orubbat bo krockar, och det stämmer, men det går att lösa med testamenten. I de sällsynta fall en dotter skulle ärva mindre än sin del enligt svensk lag kan hon, efter förälderns död, absolut begära jämkning, men föräldern ifråga har ju fortfarande levat enligt sharia.

    Så ett sidospår här: Många anser, fullt förståeligt, att sharia är diskriminerande och drar slutsatsen att lagarna betyder att kvinnor är ”mindre värda”. Troende muslimska kvinnor ser det enligt min erfarenhet inte så. Gud via Muhammed stipulerade tydligt att kvinnors pengar – genom arv eller arbete – är helt deras egna. Hur mycket pengar hon än har ska hennes man försörja henne. Så om man tänker sig ett syskonpar som är gifta med ett annat syskonpar och deras respektive föräldrar dör och lämnar efter sig 150 000 var får döttrarna 50 000 och bröderna 100 000. Men sedan ska bröderna dela med sig av sina pengar, vilket resulterar i att döttrarna disponerar över 100 000 och bröderna 50 000. Detta är förstås förenklat. Männen behöver inte ge sina fruar hälften så länge de uppfyller försörjningskravet, så se det mer som ett exempel. Men min poäng är att man kan liksom inte bara lyfta ut en komponent ur sharia och klanka ner på den, utan måste se till hela systemet.

    Ytterligare en komponent i islamiseringsmyten är att peka på hur många muslimer som enligt Pews undersökning från 2013 ville leva i ett land där sharia är lag. Detta ses som ett bevis för att Sveriges muslimer säkert som synden har samma strävan. Argumentet är att eftersom 99 % av de tillfrågade muslimerna i Afghanistan svarade ja betyder det att Sveriges alla afghaner också vill det. Men det är en sak att som god muslim svara ja på en fråga i en opinionsundersökning och en helt annan att driva en aktiv kamp för något.

    Bland det dummaste jag hört senaste dagarna är dock att eftersom det bara fanns tre muslimska länder (fel – det fanns tre imperier, men dussintals länder) för fem-sexhundra år sedan, och det nu minsann finns 53, skulle vara ett tydligt tecken på den livsfarliga islamiseringen. De allra flesta av dagens muslimska länder hade muslimsk majoritetsbefolkning även då, men de var inte självständiga länder. Och visst finns ny muslimsk majoritet, framförallt söder om Sahara och i Sydostasien, men om vi jämför med kristendomen, som sedan dess spridits inte bara i Subsahara och Asien utan även till båda de amerikanska kontinenterna, är det med samma logik kristeniseringen vi ska vara rädda för.

    Andelen muslimer har sedan ~1500 gått från 16 % till en fjärdedel, medan andelen kristna gått från 18 % till en tredjedel, även om kristendomen nu på grund av sekularisering tappat några procentenheter.

    Where is the outrage?!

    Fler artiklar:

    Religion

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Islam är inte problemet

    Någon hävdade precis att problemet med islam är att det är en patriarkalisk religion idag, till skillnad från kristendomen som slutat vara det. Det är förstås bara trams. Det är framför allt regionen, inte religionen, som avgör hur patriarkaliskt ett land är. Alla religioner går att anpassa.

    Så igår skrev jag om hur AI felanvänds. Idag vill jag påpeka hur lätt det är att använda AI rätt. Bara fråga vilket index som bäst mäter ojämställdhet, och be sedan din favvo-AI-chat jämföra Europas två muslimska länder (Kosovo har inga data) med sina grannar, och du får detta. Här finns landpoängen och rankingen i 2025 års rapport.

    Alla religioner går att anpassa. Det är regioner, inte religioner, och deras traditioner, historia, ekonomi, grad av självständighet och frihet från förtryck som i huvudsak avgör vilka rättigheter kvinnor har.

    Islam är inte ett större hinder för detta än kristendom.

    Fler artiklar:

    Religion

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Sharia är inte ondska

    Igår delade jag en tweet där Ted Cruz deklarerade att muslimska kandidater i USA vill införa ”sharia” där. Mmm.

    Att ordet ”sharia” skulle vara mer eller mindre synonymt med ondska har blivit något av ett axiom.

    ”Detta är sharialagar” delade någon igår om Irans vedervärdiga avrättningar av män som deltog i protesterna i början av året. När jag och flera med mig påpekade att så inte var fallet fick vi höra ungefär att eftersom Irans lagar bygger på sharia är allt Irans lagar stödjer därmed sharia, lite tillspetsat.

    Så skulle vi aldrig formulera oss om någon annan religion – men de som försvarade påståendet var inte alls svensk rassehöger, utan människor som kallar sig antirasister. Och det vill jag rådda i här.

    Vi låter ju inte andra mordiska, fundamentalistiska regimer hitta på lagar som inte återfinns i deras religiösa skrifter för att sedan använda dessa till att hetsa mot religionen ifråga. Om Ryssland skulle hitta någon sorts långsökt stöd i bibeln för invasionen av Ukraina skulle vi inte säga ”japp, detta är kristendom!”. Och aldrig någonsin skulle vi acceptera att någon som titulerar sig antirasist använder Israels agerande som exempel på judisk lag – i alla fall inte i Sverige.

    Detta görs bara mot muslimer.

    Ursäkten är ofta att sharia är en ”lag” som muslimer ”måste” följa och att det inte finns någon sådan i andra religioner. Nu är det ju semantik, men jag tycker ”ramverk” är ett bättre uttryck – och visst stämmer det att bibeln och toran är flummigare i sina regelverk än sharia, men ”tora” betyder bokstavligt ”lag” eller ”guide”.

    Irans lagstiftning och sharia är förstås ett venndiagram. Det finns lagar som ingår i båda och lagar, som t ex att be fem gånger om dagen, som inte är iransk lag, och så finns avrättningarna av dem som protesterar som förstås saknar faktiskt stöd, även om Irans regim hittat en passage om ”krig mot gud” de tillämpar. Det är inte komplicerat.

    Och det finns förstås delar av sharia när den införs som lag som förtjänar stark kritik – framförallt de stränga straffen – särskilt för sådant som vi idag inte anser vara brott, som hädelse och otrohet. Det är dock värt att minnas att även i kristna länder har detta fram till rätt nyss varit brott som bestraffats hårt, i kristendomens namn – det står exvis rakt ut i Moseböckerna att den som är otrogen ska straffas med döden, och att många muslimska länder inte alls har kvar dessa straff, och av dem som ändå har det är det bara Iran och möjligen Afghanistan som faktiskt formellt fortfarande tillämpar dem.

    Så då är frågan vad det är som gör att ”sharia” är synonymt med ondska för så många, när det för troende muslimer i huvudsak handlar om att be, ge gåvor till fattiga och att göra en pilgrimsresa.

    Är antirasisterna egentligen rasister?

    Inte nödvändigtvis. De bara tänker inte tillräckligt långt, menar jag.

    Det faktum att bara två länder bestraffar otrohet med döden trots att det står så klart i sharia att det är vad som gäller visar att islam som religion är precis lika adaptivt när det gäller att skippa de dåliga lagarna som kristendomen varit – muslimska länder är bara lite senare på bollen.

    Och när vi inser att det går utmärkt att behålla de goda delarna och avskaffa de dåliga behöver vi sluta acceptera det ensidiga hatet mot ordet ”sharia”.

    Det gör ont i troende muslimer, och det är helt onödigt. Om man måste, skriv åtminstone ”Irans tolkning av sharia” istället för bara ”sharia”.

    Fler artiklar:

    Religion

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Muslimernas nazism?

    Jag fortsätter väl min miniserie om varför judehat inte är en historiskt muslimsk företeelse. För muslimhatare i Sverige och världen har aldrig riktigt kunnat acceptera att det om inte största så i alla fall mest kända brottet mot mänskligheten någonsin, dvs Holocaust, utfördes av kristna nationalister.

    Viljan att kleta Hitler på världens muslimer är stor. Och varje gång jag pekar på att muslimer inte alls har ett nedärvt eller religiöst hat mot judar kommer stormuftin i Jerusalem upp. Så låt oss bena lite i hans livsval genom att backa tillbaka till 1930-talet.

    Vi som lever idag växte ju alla upp i efterkrigstiden, och har lärt oss om andra världskriget utifrån ett ”hur kunde detta hända”-perspektiv, där judeutrotningen var det centrala. Jag har sett många – inte bara muslimhatare – på fullaste allvar tro att syftet med kriget var att stoppa den. Men i själva verket var judarnas situation både ganska okänd och nästan helt irrelevant för alla politiska och strategiska beslut som fattades under kriget. Vad som hänt i Tyskland och Polen rullades upp åren efter 1945, och allierade styrkor och andra vittnar om chock och förundran när de upptäckte de utmärglade fångarna och gaskamrarna. USA med flera gick alltså inte med för att rädda judar – inte ens för att rädda England och Frankrike, vill jag påstå, utan för att det var rätt beslut för dem rent strategiskt. För när länder valde vilka makter de skulle stödja handlade det om politik. Om vänner och fiender och vad som gynnade deras medborgare.

    Och det var förstås naturligt för ett ockuperat Palestina att stödja ockupationsmaktens fiender i hopp om att bli fria. Vi måste återigen klara av att gå i palestinska skor. Situationen i Palestina i slutet av trettiotalet var rätt komplicerad. Inte nog med att de var ockuperade. Judar hade fullt förståeligt flytt dit från i huvudsak Tyskland och Östeuropa, där de mördades, trakasserades och fördrevs, och den judiska andelen av populationen hade gått från tre procent 1850 till nästan trettio procent vid krigets slut.

    Och det ironiska är ju att de som delar bilder som den i detta inlägget nästan alltid är Sveriges största invandrarhatare.

    För hur reagerade palestinierna på den stora influxen av flyktingar? Precis som vi svenskar. En del med varmt mottagande, där de öppnade sina hem för de flyende, och andra var förbannade och trötta på dem.

    Men den stora skillnaden var att de som var förbannade där hade rätt.

    Se ironin i detta:

    Dagens muslimhatare i Sverige menar att muslimerna vill ta över Sverige och införa sin religion här, och att de ”snart” kommer att vara i majoritet, och då kommer vi svenskar att behöva liksom underkasta oss både dem och deras religion – och det är förstås direkt trams – både matematiskt och politiskt. Men deras palestinska nationalistiska motsvarighet hade läst Balfourdeklarationen och de hade rätt.

    Sionisterna var där för att ta över landet och hade en konkret plan för att mörda och fördriva palestinierna från deras hemland i det syftet – allt det muslimhatarna anklagar muslimer för idag. Jag säger ”sionisterna”, för vi måste komma ihåg att de avskyvärda brott mot mänskligheten sionisterna begick månaderna innan Israel bildades, under den första fasen av Nakba, inte hade stöd bland alla judar – i synnerhet inte de som levat där länge och var integrerade med kristna och muslimska palestinier. Men sionisterna var många och politiskt och vapenmässigt starka och de judar som inte var på deras sida hade inte mycket att sätta emot.

    Så om vi backar till början av kriget hade vi denna situation: Storbritannien ockuperade Palestina, palestinierna ville bli fria, och det fanns dessutom ett hot, som skulle visa sig korrekt, från den enorma mängden nyinvandrade judiska flyktingar – och dessa samarbetade dessutom med ockupationsmakten mot de palestinier som ville bli fria. I Europa, långt från Palestina, fanns en ledare som förklarade krig mot deras ockupationsmakt.

    I det läget valde stormuftin Haj Amin al-Husseini att liera sig med Hitler och till och med bli SS-general. Var han antisemit? Medan han självklart var antisionist – vem hade inte varit det i hans kläder – naturligtvis ville han inte att det skulle bildas ett judiskt land i Palestina – hittar jag inga belägg för något konkret hat mot judar som inte var sionister innan han lierade sig med Hitler. Han hade t ex studerat under en judisk lärare.

    Och här har vi igen dubbelmoralen. Vi svenskar har sedan länge accepterat att tyska soldater som inte var involverade i holocaust normalt inte visste vad som hände i Auschwitz, och ingen lägger heller skulden på det italienska folket för att Mussolini var polare med Hitler, men palestinier ska idag på någon fläck hållas ansvariga för sin sedan länge avlidna stormuftis stöttande av Hitler. Det lyfts fram som bevis för att inte bara palestinier utan även samtliga muslimer står bakom holocaust (!).

    Muslimska ledare i Nordafrika och Mellanöstern återfanns faktiskt på båda sidorna i kriget. Och precis som europeiska och övriga ledare världen över valde de som sagt alla sida efter hur det gagnade dem politiskt. De som stödde Tyskland gjorde det inte för att Muhammed sagt till dem att mörda judar. Hela den tankefiguren är så fånig att det inte ens borde behöva sägas.

    Nazismen är inte Islams kors att bära utan vårt. Vi kristna, nationalistiska europeer skapade denna lära helt utan muslimers hjälp. Och den började inte med Hitler, utan med tusen år av judehat som genomsyrat vår del av världen, inklusive Sverige.

    Fler artiklar:

    Israel-Palestina · Religion

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Hundratals arga, noll faktafel

    Flera hundra kommentarer fick jag igår under mitt inlägg om dhimmi. Men trots att jag skrev rakt ut att jag självklart inte är expert och att jag är öppen för att korrigera eventuella fel i sak hade inte någon enda av alla arga något konkret att komma med.

    Kritikerna kan delas in i tre grupper:

    De som tycker att jag inte borde skriva eftersom ämnet är irrelevant.

    De som menade att jag hade fel i sak, och sedan hävdade att jag skrivit sådant jag inte skrivit, alternativt inte skrivit sådant jag faktiskt skrivit.

    De som bara tyckte jag hade fel, men aldrig svarade på frågan om vad.

    Så jag förstår oviljan att läsa långa inlägg. Och jag kan själv ibland påpeka faktafel i långa texter utan att lusläsa hela texten, men det förutsätter ju att det finns ett konkret faktafel!

    Det är för mig helt obegripligt att så många är så slöa! Varför lägga tid på att formulera så meningslösa kommentarer? Vad driver dem?

    Nåja. Mina konklusioner från igår står kvar oemotsagda:

    1. Dhimmisystemet var absolut diskriminerande, men Europas system var långt värre. Dels riktade de in sig på judar specifikt, medan dhimmi var lika för alla ickemuslimer, och dels gav de inte skydd till judar, som i många fall var fredlösa. Europas lagar var rasistiska.

    2. Judar var ”fredade” enligt Svenska Akademiens definition, eftersom regenterna i muslimska länder åtagit sig att beskydda dem. Trots detta skedde pogromer, varav tre större, men det ska ses i ljuset av att tidsspannet var trettonhundra år, och vi pratar totalt 20 miljoner judar i hela Nordafrika och Mellanöstern. Många menar att man inte kan säga att de var fredade eftersom de var diskriminerade, men de orden är inte i motsats till varandra.

    3. Antisemitiska troper är ett europeiskt fenomen. Det betyder inte att inte judehat fanns i muslimska länder – så fort en mindre grupp individer i ett land inte beblandar sig med den övriga befolkningen – som romer, samer med flera – uppstår en vi och de-känsla som kan resultera i hat, när minoriteten anses få fördelar. Men det var inte så utstuderat som i Europa, med myter om drickande av bäbisblod med mera.

    Syftet med inlägget var att en gång för alla sätta stopp för påståendet att Islam överlag kräver att muslimer dödar judar, för hade det varit så hade förstås inte stora mängder judar som sagt levat fredade i muslimska länder. Alla religioner har förstås avarter, som ISIS och talibanerna, och det har även historiskt funnits muslimska grupperingar som tvångskonverterat, mördat eller fördrivit judar, men de har varit ynka få, jämfört med de kristna europeiska motsvarigheterna.

    Judehatet i muslimska länder idag, som är verkligt, är inte historiskt. Det stammar ur Israels behandling av palestinierna. Detta är ingen ursäkt, bara ett krasst konstaterande.

    Och det ironiska är ju att de muslimer som hatar judar har samma förvrängda syn som Busch och Måwe – de kan inte skilja på landet Israel och folkgruppen judar.

    Fler artiklar:

    Israel-Palestina · Religion

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Judar var fredade av muslimer

    Judar levde fredade i muslimska länder fram till nittonhundratalet, skrev jag igår, och som vanligt dök det upp folk i kommentarsfälten som ivrigt vill påpeka att så inte alls var fallet.

    Och jag känner att jag förklarat och utvecklat detta så många gånger i just kommentarsfält att det är lika bra att göra det här i en post en gång för alla.

    Varför spelar det roll? Därför att en viktig komponent i dagens västerländska muslimhat är påståendet att muslimer hatar judar på grund av att islam på något sätt skulle kräva det av dem, och det motbevisas av historien.

    Först och främst: Vad betyder ”fredad”? Att du är skyddad från angrepp – varken mer eller mindre. Och just att de var fredade var nog den främsta anledningen till att 80-90 procent av världens judar levde i muslimska länder år 1000.

    ”Men det skedde massor av pogromer!”

    Gjorde det verkligen det? De flesta – även före Hitler – skedde i kristna länder, av kristna. Framförallt i Ryssland och Ukraina, men även i övriga Europa. I Tyskland fick de t ex bära ansvaret för pesten, vilket ledde till fruktansvärda massmord.

    Jag är ingen expert på judisk/muslimsk historia, förstås, så det jag framför här är till stor del vad jag hittat när jag sökt på nätet. Om jag har fel i sak uppdaterar jag gärna. Jag har tittat på åren 600-1900 och funnit totalt tre pogromer – en i Granada och två i Fez – som dödade totalt fler än hundra judar – några tusen i alla tre fallen. Det har också funnits en handfull andra otäcka händelser med färre döda och några fall av tvångskonverteringar och utvisning.

    Men notera nu att jag tittat på totalt trettonhundra år och på hela Nordafrika och Mellanöstern. Om det bodde i genomsnitt 400 000 judar i muslimska länder under dessa år och vi räknar fyra generationer per sekel betyder det att bortemot tiotusen av över tjugo miljoner totalt dödades i pogromer. En halv promille.

    Låt oss jämföra med Europa. Vi hade religionskrig på religionskrig. Inte nog med att judar mördades och fördrevs – de var inte ens välkomna i Sverige förrän för 250 år sedan – och katoliker och protestanter hade också ihjäl varandra. Att vi europeer ska sitta på höga hästar och åma oss över muslimers bristande tolerans genom historien med den bakgrunden är verkligen magstarkt.

    I Europa fanns hat mot judar, som spreds av kyrkan. Verklig antisemitism, med alla de troper vi känner till idag, fanns inte i Nordafrika och MÖ. Däremot fanns grupper av muslimer som ansåg att judar inte skulle tolereras och som fördrev dem eller tvingade dem till konvertering. Visst. Men de var väldigt sällsynta, jämfört med kristna.

    Men så har vi dhimmi-systemet, som ideligen dras upp som exempel på antisemitism, vilket förstås är trams, eftersom det även gällde kristna. I botten var det ett regelverk för att ge en lägre standard och ställa högre krav på dem som inte var muslimer. I dess strängaste mening fick de inte äga hästar eller vapen och skulle bära vissa kläder, även om det inte tillämpades överallt. De fick betala en särskild skatt, men behövde ju å andra sidan inte betala zakat (allmosor) eller göra militärtjänst, och de garanterades därmed skydd av ledarna. Dhimmi med alla sina brister gjorde att judar och kristna var just ”fredade”, som var vad jag hävdade i inledningen.

    Var särskiljandet snällt? Nope. Förstås inte, med våra mått mätt.

    Men till skillnad från i muslimska länder hade det kristna Europa oftast särskilda lagar för just judar.

    Även i Europa skulle de bära kläder som gjorde att de lätt kändes igen – kon-hatten, t ex, och de fick inte delta i skrån, de fick bara bo på vissa ställen och förödmjukades när de skulle avge vittnesmål, för att ta några exempel.

    Den största skillnaden mellan de två systemen ligger i konceptet med permanent uppehållstillstånd. Den islamiska dhimmi-statusen garanterade en laglig rätt att existera och utöva sin religion på obestämd tid. Landets ledning hade åtagit sig att skydda dem, och även om de misslyckades ibland fanns i alla fall den ambitionen.

    I Europa hade de inga rättigheter. De kunde angripas av en skränande mobb utan att någon ingrep, och de kunde utvisas när andan föll på. De var inte ”fredade”.

    Och framförallt:

    Medan dhimmi fanns till för att upphöja just muslimer till en särställning samtidigt som man skyddade ickemuslimer var syftet med de europeiska motsvarigheterna i huvudsak att jävlas med just judar.

    Dhimmi var för muslimer. Europeisk lag var mot judar.

    Fler artiklar:

    Religion · Israel-Palestina

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Segerstedtinstitutet låtsas att kritik mot Israel är antisemitism

    Flera personer har pekat på en rapport från Segerstedtinstitutet om antisemitism som kom ut i dagarna, så jag tänkte kommentera den en gång för alla.

    Som ni kanske vet använder jag själv bara ordet ”sionist” när jag antingen pratar om det sionistiska projektet fram till maj 1948 ELLER pratar om kristna sionister, dvs evangelister typ Livets Ord som skänker pengar så att ryska judar som aldrig satt sig fot i området ska kunna flytta till Västbanken och mörda, våldta och fördriva kristna och muslimska palestinier från deras hemland och hem. Ni vet. I sann Jesus-anda – enligt Busch, Måwe med flera.

    Utöver dessa kategorier säger jag Israel eller Israels regim eller IDF när jag pratar om folkmordet och krigsbrott med mera.

    Men institutet bestämde sig för att det var konstigt (och kanske även kontraproduktivt, vad vet jag) att vi enligt alla mätningar är världens minst antisemitiska land, så de satte sig ut för att kolla vad som händer om man byter ut ”jude” mot ”sionist”. Är folk mer rasistiska då?

    Vi tar det igen. En grupp förmodat seriösa forskare bestämmer sig för att svenska rasister använder ordet ”sionist” som kodord för ”judar” när de rasistar sig.

    Här ligger det första felet. Oavsett hur man definierar sionist är det absolut inte en synonym för jude. Massor av judar är inte alls sionister och massor av sionister är inte alls judar. Så hela utgångspunkten är djupt ohederlig.

    Det andra felet är förstås att väldigt många människor har sett Israel/IDF/Israels regim begå de mest avskyvärda brott mot mänskligheten i sionismens namn. Rapporten har med den delen, men mer som en eftertanke.

    För utgångspunkten i rapporten är att om man kan visa att människor är beredda att säga ”ja” om meningar som ”sionister har för stor kontroll över media” – detta är för övrigt deras exempel redan i introduktionen – så har de visat att ”sionist” egentligen betyder ”jude”.

    I kid you not.

    Israel har sin hasbara-apparat, de betalar enorma mängder pengar till propaganda och till att styra upp AI, de har en specifik enhet avsatt för att dehumanisera palestinska journalister, och uppepå det har vi AIPAC, men om du svarar ja på frågan är du judehatare enligt dessa rent ut sagt sopprötter till forskare.

    Här är grejen med antisemitiska troper. De finns absolut. Judar i Europa har lidit massor av alla dessa lögner om barnblodsdrickande med mera som kyrkan hittade på för tusen år sedan. Och det är bara att läsa Shakespeare för att få en blick över hur judar setts under det senaste millenniet.

    Men de är INTE KÄNDA I SVERIGE! Jag kände inte till en enda förrän jag började skriva om rasism. Vi lär oss inte om dem i skolan, vilket kanske är dumt, jag vet inte, för när jag ställde frågan varför tyskarna hatade judarna så fick jag aldrig något svar. Men oavsett ingår inte troperna i normal allmänbildning för den som inte är intresserad av rasism, religion eller historia.

    Antisemitism är rasism.

    Antisionism är en FULLSTÄNDIGT legitim åsikt.

    Du kan ha den ena åsikten, båda eller ingen. Men det är helt befängt att låtsas att den som inte gillar Israels propagandamaskin ska kallas antisemit.

    När jag var studierektor på Karlstads universitet hade vi en fråga om huruvida ljuset var bra i lokalerna i våra kursutvärderingar. Och det var väldigt intressant att se hur studenter som var missnöjda med innehållet eller läraren också konsekvent var missnöjda med ljuset.

    Min poäng är att för alla som kopplar ihop Israels folkmord och terrordåd med ordet ”sionist” spelar det ingen roll vad du frågar:

    ”Hjälper sionister tanter över gatan?” NEJ!

    ”Slår sionister sina fruar?” JA!

    ”Har sionister för stor kontroll över media?” JA!

    Och någonstans i den långa och rätt förvirrade rapporten verkar någon ha tänkt den tanken, men det blir mer en ”visserligen, men”-grej av den. För mig som har viss forskningsbakgrund är det helt obegripligt. Om man kan konstatera att det finns en faktor som kontaminerar hela rapporten eftersom man inte kan beräkna den, nämligen att många är förbannade över Gaza, kan man inte som seriös forskare publicera rapporten och påstå sig ha hittat något meningsfullt.

    Detta är mitt första inlägg. Jag vill bara skriva av mig. Ska kolla upp vilka jepparna är senare, om inte någon av er vet och kan upplysa mig.

    Nedanstående text är hämtad från ungefär mitten av rapporten, och de verkar inte ens inse att detta stycke helt underkänner allt de kommit fram till. Jag har tagit bort referenserna för att öka läsbarheten, men det finns länk i blogginlägget 👇

    Segerstedtinstitutet låtsas att kritik mot Israel är antisemitism

    ===

    ”Att antisemitiska föreställningar är mer legitima när de uttrycks via en antisionistisk retorik ligger väl i linje med vad som visats i tidigare litteratur, men såvitt vi känner till, är vår studie den enda som har undersökt frågan med hjälp av denna typ av experimentell design, som enligt vår mening producerar ett vederhäftigt och generaliserbart resultat. Vår studie bidrar också till en möjlig förklaring av det samband mellan antisemitiska attityder och antiisraeliska attityder som har identifierats i tidigare forskning.

    Resultaten indikerar att semantisk inramning kan utgöra en möjlig mekanism som bidrar till att binda samman dessa fenomen. Eftersom den samtida antisemitismen är notoriskt svår att avkoda, bör vi dock vara försiktiga med att beteckna någon som antisemit på basis av enskilda uttalanden eller attityder gentemot ”sionister.” Det är troligt att många som svarar instämmande på påståendena i enkätexperimentet kopplade till ”sionister” gör det utan kännedom om att påståendena har antisemitiska rötter. Det är också troligt att flera respondenter är upprörda och frustrerade över kriget i Gaza, vilket i vissa diskurser kopplas till negativa definitioner av ”sionism” och ”sionister.” När dessa individer ombeds att svara på påståenden kopplade till ”sionister”, är det möjligt att de svarar instämmande med dessa definitioner i åtanke. På det sättet är den samtida antisemitismen strukturell i den mening att dess myter och föreställningar kan delas mellan människor i kommunikativa handlingar utan intention eller medvetenhet om påståendenas rötter.”

    Fler artiklar:

    Israel-Palestina

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Ebbas ansvar för herdarnas fördrivning

    Bilden är från Norrstrandskyrkan i Karlstad 2008. Näst yngsta dotter, fem år gammal, till höger.

    I Dar Abu Faza’a Ka’abna i Palestina fanns tretton urgamla herdebyar. Nu finns bara en kvar. Bosättarterroristerna har fördrivit tolv. De flesta av dessa byar lovade att de skulle stå emot och stanna kvar, men fick till slut ge upp, när våldet och morden blev för mycket.

    Så jag vill bara påminna om att det visserligen är Israel som är ytterst ansvariga för denna synnerligen vidriga terrorism mot ett urfolk, som är ättlingar till de första kristna, men vi i Väst är det också. Många kristna samfund skänker pengar till dessa terrorister.

    Livets ord hör dit. Deras ursäkt är att de inte öronmärker pengarna till bosättarna, bara till att migrera ryska judar till Israel, men eftersom många av dessa, kanske en majoritet, bosätter sig på Västbanken blir resultatet detsamma.

    Ebba Busch har visserligen formellt gått ur Livets Ord, men aldrig mig veterligt tagit avstånd. I mina ögon gör det henne till terrorsupporter.

    Det går fort nu. Snart finns inga kvar av herdarna i din julkrubba. Tacka Ebba för det.

    Fler artiklar:

    Israel-Palestina

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Tucker-rekommendation igen

    Jag hade aldrig haft på mitt bingokort för 2026 att jag upprepade gånger skulle rekommendera Tucker Carlson, men han har gjort det igen – satt ihop en oerhört bra show om Gaza, där han intervjuar den brittiske läkaren Nick Maynard som jag skrev en del om förra året.

    Det mesta Maynard sa har jag ju hört förut, men det är ändå isande obehagligt hur han beskriver hur hans kollega torterats till döds genom upprepade våldtäkter, hur kvinnor mördas mha droner, pojkarna som blev skjutna i testiklarna och hur sjukhus bombas gång på gång på gång. Och han är inte ensam om dessa berättelser. Alla som varit där berättar samma sak. Och omvänt gäller. Ingen som varit där säger emot. Alla västlänningar som jobbat på sjukhus under kriget säger också att de inte var förbjudna att gå någonstans, det fanns inga låsta dörrar och de har aldrig sett vare sig vapen eller någon ledningscentral eller soldater.

    Men till skillnad från förra året kan han nu även berätta om den totala oviljan från etablerade medier, i synnerhet BBC, att rapportera om vad han sett. Journalister tar emot hans och andras vittnesmål och övriga bevis, men trots att de verkligen kämpar för att få ut informationen läggs locket på högre upp.

    Innan intervjun börjar går Tucker igenom hur stödet för etnisk rensning och till och med folkmord uttrycks av ledande amerikaner – politiker och medier – som Lindsey Graham och Mark Levin.

    Så egentligen kan man säga att temat inte bara är ”detta händer, här är vidden av Israels terror och sadism mot palestinier” utan även ”så här stoppas alla bevis från att nå allmänheten”.

    Israel vägrar låta honom och övrig sjukvårdspersonal som uttalat sig kritiskt komma tillbaka till Gaza. De har nu också bestämt att alla organisationer som har haft någon anställd som kritiserat dem också är förbjudna från att åka in där. Så det lär inte bli många kvar.

    På frågan hur många som dött i Gaza svarar Maynard så här:

    76 000 vet vi om. Förmodligen finns ytterligare femtio procent under rubblet. Så drygt 100 000 har dött från trauma. Men till det kommer förstås de som dör för att de inte får vård för cancer och andra dödliga sjukdomar, och så de som dog av svält och de är förmodligen ytterligare 180 000. Så de verkliga siffrorna av ”excess deaths” är minst en kvarts miljon och kanske mer än en halv. Av 2,2 miljoner före kriget.

    En reflektion här är att inte någon enda gång nämns muslimer eller kristna. De pratar bara om palestinier. Det är en utveckling – Tucker har ju tidigare haft enormt fokus på kristna palestinier och bara nämnt muslimer i förbifarten. Jag vet inte om det är en tillfällighet på grund av ämnet eller om det skett ett faktiskt skifte.

    För 1½ år sedan, invaderade IDF Nasser Hospital och slängde ut alla läkare. Sex förtidigt födda bäbisar låg i kuvöser, vilket läkarna påpekade för IDF. När de drog därifrån 2-3 veckor senare låg bäbisarna kvar i kuvöserna och ruttnade.

    Det är plågsamt, men se ändå klippet:

    Fler artiklar:

    Israel-Palestina

    Följ diskussionen på Facebook:

  • Kvinnoförakt i islam?

    ”Jag tycker att ni ska studera Koranen och sunna och se hur livet är i muslimska länder, speciellt för kvinnor. För mig är islam en totalitär ideologi precis som kommunism och fascism.”

    Jag fick denna kommentar nyss, och jag har fått liknande många, många gånger.

    För det första blandar man här ihop skrifter med religiös utövning.

    Alla tre abrahamitiska religioner har samma kvinnosyn. Det finns ingen skillnad av betydelse. Kvinnan är underordnad mannen och ska stenas om hon är otrogen, hon ska klä sig blygsamt, där finns månggifte och slaveri.

    Det är en sorts märklig tankevurpa att kristna och judar har rätt att välja och vraka bland våra religiösa skrifter, men den rätten saknar muslimer. Och jag har haft ändlösa diskussioner med dem som menar att det beror på islams konstruktion, man har inte rätt att välja bort, och det är förstås nonsens. Hade koranen varit så entydig hade det inte funnits grenar av islam, förstås, men framförallt har alla rätt att skräddarsy sin religion efter sitt huvud.

    I Sverige har vi en miljon människor med muslimsk bakgrund, men bara trehundratusen kallar sig muslimer idag. Övriga lär hamna på samma skala som vi etniska svenskar – någonstans mellan semi-sekulär och ateist. Och bland Sveriges troende muslimer finns de som inte ber eller bär hijab och sällan går till moskéer, men firar muslimska högtider och det finns en liten grupp som ber fem gånger om dagen och lever enligt sharia. Vem kan säga till alla dessa att vi som inte är muslimer har rätt att kleta kvinnoförakt på dem, utan andra belägg än deras tro?

    Så när det gäller länder finns Gender Inequality Index, och där hamnar 2023 UAE på trettonde plats (!), före nästan alla kristna länder inklusive USA. Även Albanien (35), Bosnien (43), Bahrain (44) och Qatar (52) ligger långt före de flesta länder i Sydamerika och Ostasien och även många europeiska.

    Bahrain och Qatar är förstås länder som ligger nära botten av Democracy Index – detta är ingen generell kärleksförklaring till dem – utan bara ett generellt påpekande att det går att kombinera djup egen religiositet oavsett religion med en respekt för andra människors fria val.

    I topp ligger Danmark, Norge och Sverige. Vi skandinaver är för närvarande världsbäst, och det ska vi vara stolta över. Det är därför dags att vi slutar sätta likhetstecken mellan islam och kvinnoförakt. Det är en fördummande generalisering och ett hån mot våra medsystrar.

    Bilden är från ett hyllande av emeratiska kvinnors bidrag.

    Fler artiklar:

    Religion

    Följ diskussionen på Facebook: