Igår kväll åt jag 24 ostron. När de kostar 80 kr dussinet kunde jag inte låta bli. Jag skulle kunna leva på ostron. Efter 34 år som ”vegetarian som efter sjutton år bestämt sig för att musslor och ostron inte har någon hjärna och därmed inte någon själ” kan jag konstatera att umamin och proteinet i den lilla skärva av djurvärlden jag äter är en fantastisk upplevelse.
Kommer jag att äta kött när produktionen inte längre innebär dödande? Jag vet inte. Tanken att efter alla år stoppa en biff i munnen är både lockande och otäck på samma gång.
Idag ska jag försöka bada i havet. När jag var liten gick min syster och jag i simskola i 15-gradigt vatten, men ju äldre jag blir desto krukigare, så vi får se hur det går. Har fortfarande bara doppat knäna i poolen jag har här, för den är för kall, men det är ju höst här, så Atlanten borde vara någorlunda varm efter sommaren, tänker jag.
Imorgon åker jag till Caminho da Costa da Lagoa ao Canto dos Araçás för lite hiking. Därefter vet jag inte. Det finns lagunhiking här på ön Santa Catarina också, men det är en bit dit, och jag är inte säker på om det är mödan värt.
Citronträdet växer på tomten här. Tänker knycka en idag.
Trotz allt 