Många menar att svenska jurygrupper vägrar ge Israel poäng i Eurovision av politiska skäl. Så kan det förstås vara, men det är långt ifrån självklart.
”Vilken är sannolikheten att Israel skulle få noll poäng av juryn och tolv av svenska folket?!”
Pja. 14 av 25, alltså nästan två tredjedelar, av alla låtar fick noll poäng.
”Vilken är sannolikheten att de får noll poäng tre år i rad?!” skriver de upprörda.
Den är 27 procent. 9/25 för 2024, 9/26 för 2025 och 9/25 för 2026.
Så det är inte alls nödvändigtvis så att jurygrupperna är partiska. Ett av fyra länder, give or take, har fått noll poäng tre år i rad av Sveriges jurygrupper.
Och då blir motargumentet att svenska folket ger dem högsta poäng, vilket betyder att låten måste vara bra!
Det, däremot, beror som jag skrev igår på att svenska folket är partiska. Det blir extra komiskt när samma personer som uppmanar sina vänner att rösta tio gånger på Israel sedan tar Israels poäng som garant för att låten förtjänade att vinna. Hur liksom får man ihop det i sitt huvud?
För pro-Israel-rösterna går till Israel, förstås. Anti-Israel-rösterna fördelas på 24 andra länder. Om människor röstar politiskt behövs det alltså 24 anti-Israelröster för att motverka en enda pro-Israelröst. Det politiska röstandet leder därför oundvikligen till en israelisk seger, så länge det når upp i någon sorts volym att tala om.
Och som jag skrev igår: Jag vet inte hur man räddar Eurovision.
Detta är bara trist.
Trotz allt 