Vi har på längden och tvären diskuterat hijaber här, och jag kan bara konstatera att de som anser att kvinnors rätt att klä sig som de vill aldrig låter sig övertygas om något annat än att nästan alla är tvingade, även om de inte vet om det, och att även om de inte är det måste de ta av den eftersom den är en ”symbol för förtryck”.
Om du flyttar till en kultur där alla kvinnor går barbröstade och de är arga på dig för att du inte gör det – vad är ditt svar då?
– Jag täcker mig för att jag vill.
– Nej, det gör du inte! Du är förtryckt!
– Nej, men på allvar! Jag tycker inte om att visa mina bröst. Det får mig att känna mig obekväm!
– Du gömmer dem bara för att undvika männens lystna blickar! Det är det det handlar om!
– Pja, det kanske också finns med, men vad spelar det för roll? Jag vill inte visa dem. Kan inte jag få bestämma det själv?
– I detta landet är vi frigjorda!
– Men hur kan det vara frihet att jag inte får klä mig som jag själv vill? Jag hindrar ju inte dig från att klä dig som du vill!
– Det finns kvinnor som dör för rätten att visa sina bröst! Du ska vara solidarisk mot dem!
– Men de dör väl inte mindre om jag klär av mig?!
– Åk hem!
Det faktum att de ändå går ut med detta visar två ting: Det är fortfarande ett enormt omoget parti, som nu tydligen kräver att få utgöra halva regeringen. Och de är fortfarande besatta av muslimhat. Det har snarare blivit värre med tiden.
Så låt oss börja med att konstatera det självklara: det är väldigt synd om honom, och jag önskar absolut att det fanns en enkel väg att lösa situationen. Inga om eller men.
Full stop.
Det jag istället vill diskutera är hur reaktionen ser ut — för den kommer till stor del från människor som annars gärna argumenterar för att medborgarskap ska kunna dras in lite hursomhelst. Särskilt när det gäller personer man inte känner sympati för.
När han blev tysk medborgare var han inte 80 år, utan mitt i livet. Och jag var själv i 25–30-årsåldern och minns diskussionerna kring den här typen av fall, där Sverige ännu inte tillät dubbla medborgarskap. Det var till exempel en stor debatt kring Ulf Samuelsson som hade blivit amerikansk medborgare, vilket senare fick konsekvenser för hans möjligheter i landslaget.
Och jag tänkte redan då: är inte det det första man gör — att ta reda på vad som händer med det svenska medborgarskapet?
Eftersom Ucko själv var den som uppgav sitt tyska medborgarskap och därmed skapade dagens situation, kan vi dock utgå från att han faktiskt inte heller visste.
Men här är grejen. Migrationsverket har inte något fritt val när saken väl prövas. De tillämpar den lag som gällde vid tidpunkten — de skriver den inte.
Ingen annan än Ucko har gjort ett aktivt fel här. Ingen är direkt skyldig till att egenhändigt ha bestämt sig för att kasta ut honom av pur elakhet. Beslutet är en konsekvens av hur vårt rättssamhälle fungerar.
“Men då måste regeringen kliva in!”
Regeringen kan inte gå in och överpröva enskilda myndighetsbeslut som fattats enligt gällande lag. Om någon har en konstruktiv väg runt det uppdaterar jag gärna.
Ska riksdagen ändra lagen i efterhand? Det är inte troligt att det finns fler fall, så det låter enormt komplicerat och dyrt.
“Hur kunde Sverige missa detta?”
Hur skulle man ha kunnat veta det? Det finns inget system där man löpande samkör alla europeiska medborgarskap för att upptäcka sådana här situationer.
Till slut kommer alla de känslomässiga argumenten: hans bakgrund, hans familjehistoria, hans arbete, och så vidare. Och allt det är förståeligt. Men juridik funkar inte så att den viktas efter hur sympatisk en persons historia är.
Och det är egentligen där den viktiga lärdomen ligger.
Det som den här händelsen borde påminna oss om är att medborgarskap är en juridisk konstruktion som måste vara konsekvent — även när det leder till resultat som känns orimliga i enskilda fall.
Medborgarskap ska inte dras in. Den känsla vi alla får när detta händer en äldre, sympatisk människa är den rätta!
Det var den insikten som fick Sverige att börja tillåta dubbla medborgarskap, och den borde styra vår politik idag.
Jag har inget alls emot de nya tuffare reglerna för medborgarskap, även om jag inte gillade att de gäller retroaktivt, men lagt kort måste ligga.
Så nästa gång vi börjar diskutera huruvida Ahmeds medborgarskap ska upphöra att gälla bara för att hans föräldrar ljög i ansökan när han var minderårig — eller folk skriker att muslimers medborgarskap ska dras in för att stoppa den mytiska “islamiseringen” — kom ihåg känslan av indignation Ucko nu väckte, för det är den som är korrekt.
Anledningen till att jag inte kommer att rösta på Moderaterna i år, för första gången någonsin, är ju att jag inte vill se sverigedemokratiska ministrar i regeringen.
Ytterligare en anledning är att jag vill se sanktioner mot Israel. För mig är det den i särsklass viktigaste frågan – vi måste sluta stötta folkmordet.
En tredje anledning som blommat upp är att representanter för både KD och SD, som lär vara i majoritet i en ny regering, nu rakt ut kräver stopp för moskéer i Sverige. Det är för mig lika avskyvärt som att kräva att synagogor försvinner med hänvisning till att judar inte kan integreras om de tillåts utöva sin religion. Vi ska alltså vara lika vedervärdiga som Afghanistan, som inte tillåter kyrkor.
Jag trodde länge att vi svenskar lämnat kvar rasismen i nittonhundratalet, och jag saknar Alf Svenssons KD och Fredrik Reinfeldts M. Jag saknar en tid när det var enkelt och självklart att vara borgerlig. När de enda politiska debatter jag tog var med ”Vänstern”.
Till skillnad från många av er vänstervänner här tycker jag inte illa om Ulf Kristersson. Jag tror han har en rättvisande moralkompass – och jag baserar det på att han avvek från partilinjen när det gällde partnerskap och samkönade äktenskap. Det krävde mod och moral. Jag gillar de flesta i Ms ledning. Samma sak med Sollentunamoderaterna, som är underbara människor.
Men en röst på M och L öppnar dörren för muslimhatande KD och SD, och det i en tid när muslimer redan är enormt utsatta. Jag skäms som svensk över hur dessa rasister formulerar sig. De som vill avskaffa religionsfriheten och trakassera en folkgrupp ska inte representera mitt land.
Jag har inte ändrat mina värderingar. Jag står kvar på samma punkt.
Jag är inte vänster. Jag kan inte längre vara höger.
Jag är en partilös, svävande blobb i den nya rasismens Sverige.
Så Sveriges muslimhatande rassar sprider just nu denna bild, och mina gamla Motargument-takter fick mig att ta itu med den.
Här är felen:
1. Palestina finns inte med i statistiken. Så de kolumnerna är ren lögn.
2. Den här typen av brott begås nästan bara av unga människor. Men genom att ta med alla upp till 79 år, där det uppenbarligen inte finns några somalier alls i de övre åldrarna, vattnar man ur den etniskt danska gruppen. Hade man istället tittat på exvis manliga förövare mellan 20 och 35 hade det sett helt annorlunda ut. Detta är det urvalsfel som påverkar som mest. För varje brottslig purdansk 25-åring sitter drösvis med 40-80-åriga tanter och farbröder och förbättrar statistiken. Det finns exvis färre än tretusen vuxna marockaner i Danmark, och ingen har fyllt 40.
3. Man har cherrypickat bland brotten. Jag gick in och kollade 2025. Här är några exempel: Enbart danskar dömdes för t ex incest (fem) och grooming (tre). Bara en somalier mot 77 danskar dömdes för våldtäkt. Av 36 som dömdes för våldtäkt av barn under 12 var 33 danskar och en från resp. Island, Irak och Myanmar. Detta trots att invandrarna i Danmark är 16,8 procent och trots den fördel danskarna har av att spädas ut av gamlingar.
Att bemöta rasistiskt dravvel är whack-a-mole. Det tar aldrig slut.
Som jag skrev för ett tag sedan är inte problemet med SD idag deras nazistiska rötter. Det var länge sedan. Istället är det muslimhatet. Den massiva rasismen mot muslimer, som går ut på att misstänkliggöra, hetsa mot, fundera ut nya lagar i syfte att trakassera, alltid lyfta fram som ett problem. Numera har KD blivit nästan värre.
SD- och KD-politiker undviker oftast att prata om ”muslimer”, eftersom de vet att det är hets mot folkgrupp.
Nyckelordet är istället ”islamisering” – detta gigantiska problem Sverige påstås lida av och som håller på att förstöra landet.
Jag brukar svara med att fråga på vilket sätt islamiseringen av Sverige förstört något för vederbörande på sista tiden. Sista året? Sista tio åren? När?
Efter att ha skrivit om muslimhat i runt femton år vet jag ju vilka svaren blir – några enstaka badhus har kvinnotider (vilket inte bara är för muslimer) och tänk om en man måste bada just då, man vill inte se kvinnor i hijab för det är av någon anledning läskigt, det finns några moskéer i Sverige med böneutrop och om man råkar strosa förbi där under fem minuter på en fredag inom en radie av hundra meter kan man råka höra arabiska, man vill inte se moskéer i Sverige, för de passar inte in i arkitekturen och muslimer är överlag som grupp ute efter att ta över hela Sverige medelst barnafödande.
Nu har det kommit fram att var tredje elev i Malmö var ledig under Eid. Det står inget om huruvida de skolkade eller var sjuka eller hade beviljad ledighet, men för muslimhatarna spelar det ingen roll. Jag gjorde, se bild, ett litet montage av en del av kommentarerna under ett inlägg om detta:
Ledigheten är ett bevis för ”islamifieringen” som någon skrev.
Att ta ledigt för att resa bort eller fira mormor är inga problem, men för eid ska det tydligen leda till utvisning. Och jag är rätt säker på att samma människor hade varit väldigt upprörda om utlandssvenska barn i muslimska länder inte hade beviljats ledigt på julafton på grund av hat mot kristna. Jag är rätt säker på att de inte hade ylat om att svenskar i UAE måste integrera sig i den muslimska kulturen och sluta dela ut julklappar.
Och en sak till: Jag har alltid varit kritisk mot det där med indragna medborgarskap av principiella skäl. För mig är det en pervers diskussion. Lagt kort måste ligga.
Och här ser vi resultatet av att politiker hållit på och tjafsat i fyra år om vilka som ska ha rätt att fortfarande få vara svenskar. Det börjar med att man vill, i strid mot internationell rätt, dra in medborgarskapet för terrorister, och så halkar vi längs ett sluttande plan ner till ”Skolkar man för att fira muslimska högtider så ska hela familjen ut. Rakt av. Riv medborgarskapen och bye bye.”.
Tänk er att det suttit en massa svenskar och velat dra in judisk-svenska familjers medborgarskap för att barnen är lediga på Jom kippur. Eller velat utvisa hinduer som är lediga under Diwali …
Hon är turkiska och muslim, fast inte särskilt troende, och har levat större delen av livet i Sverige, och pratar gärna politik. Hon är mot Israel, kurder och och Erdogan och för Palestina.
Jag frågar vad hon tänker rösta på i höst.
”Vet du! Jag har ändrat mig helt!”
Jag förstår vad som ska komma redan där.
Hon har kommit fram till att hon hade helt fel om Jimmie Åkesson. Han är inte alls rasist, och även om hon inte gillar allt har han väldigt bra idéer. Och han är inte antisemit, han är bara emot Israel.
Jag lyssnar en stund. Sedan upplyser jag henne om att Åkesson var inbjuden av Israel att hålla ett tal och att han är helt på deras sida. Hon blev förvånad. Jag glömde säga att han även sagt att man inte kan vara både muslim och svensk.
Men frågan är intressant, särskilt som Simona Mohamsson sagt att han inte är ”rasist”, för vad det kokar ner till är vilken definition man tillämpar. Hat mot religiösa grupper räknas normalt som rasism – sedan slutet av nittonhundratalet.
Vi har ingen anledning att tro att han är hudfärgsrasist. Däremot är han helt uppenbart muslimhatare, och både han, partiet och många väljare är besatta av att muslimer ska omskolas eller bort.
Jag kan absolut förstå varför den som lämnat islam och blivit ”islamkritiker” röstar på SD, enligt principen ”we hate the same people”.
Men det är rätt obegripligt att den som fortfarande är tillräckligt troende för att kalla sig muslim kan tänka sig det partiet. När Åkesson år 2009 för första gången fick skriva en debattartikel i etablerade svenska medier var fokuset på hur muslimer förstör Sverige.
På den tiden tog vanligt folk avstånd från den sortens rasism.
En rasist dök upp i en av mina twittertrådar. Han var en av flera, faktiskt – de är mycket vanligare i Musks värld än Zucks – även om de finns här är de betydligt färre.
Han var inte arg, snarare förtvivlad:
”Om 20-30 år finns det knappt västerländska kvar. Afrikaner och araber kommer ha sina länder och finnas överallt. Medans vita och västländerna i princip inte existerar.
Jag värnar om mångfald på riktigt. Inte bara att allt ska blandas i en gryta. Då finns inget gammalt kvar.”
Nu är ju detta tidsspann förstås våldsamt överdrivet, men i kommentar efter kommentar är han uppriktigt bekymrad över att blå ögon och vit hudfärg ska försvinna.
Idag har vi ju inte särskilt många vare sig araber eller afrikaner i Sverige egentligen, men på ett par hundra års sikt har han förstås rätt i att blå ögon blir ovanligare, och eftersom skandinaver är typ världens vitaste folk finns det bara en väg att gå. Vi kommer att bli mörkare.
Fram till 1950 var det vi som utvandrade, och sedan 1950 har folk flyttat hit – och tur är ju det, för annars hade vi fortfarande varit sju miljoner. Det var dock länge sedan världen slutade vara en plats där nästan alla människor föds och dör på samma plats. Och visst kan politiker sätta upp hinder för invandring, men i längden kommer det att bli – inte ett folkutbyte, kanske – men en folkuppluckring. Absolut.
Jag hör ju till dem som tycker det är superbra med nytt blod, bokstavligt och bildligt. Invandrare överlag gör oss bättre. #tackförattnivaldesverige
Och när jag läser hur han formulerar sig och hur förtvivlad han är inser jag att det måste vara väldigt jobbigt att vara rasist. Det är lite ”Lyckliga gatan, du finns inte mer”-längtan över hans resonemang, när han frågar varför jag så gärna vill att blå ögon ska försvinna.
Vill och vill. Det är inte upp till mig, förstås.
”De kommer inte att försvinna”, tröstar jag.
Det kommer att bli som i trakter med många vikingaättlingar. Recessiva anlag ligger och puttrar under ytan och plötsligt möts de i en bäbis född 15 april 2326, till sina föräldrars förvåning. Det vet vi, för det har vi sett på Star Trek.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utöver alla uppenbara skäl till att det är bättre att inte vara rasist än att vara det kan vi lägga att vi ickerasister är gladare. Tänk att ligga sömnlös över blåögdhetens framtid.
Under rubriken ”Fritt fram för nazistreklam i T-banan” beskriver Susana Popova i en ledare i SvD hur hon chockades när hon i godan ro klev in i tunnelbanan och där fanns reklam för organisationen Islamic Relief.
Hon konstaterar, vilket är korrekt, att ”I januari stoppade Sida nya bidrag till organisationen.”. Hon fortsätter sedan, vilket är inkorrekt, med ”Vissa personer i Islamic Relief Sverige anses ha kopplingar till våldsbejakande extremism genom Muslimska brödraskapet.”.
”Anses”, ”kopplingar till” och ”våldsbejakande” är nyckelord här. Sida kom aldrig så långt som till ”anser”. De bara ”misstänker”. Och ”kopplingarna” ifråga handlar om anhöriga. Det är det enda vi vet. Islamic Relief, som har högt anseende världen över och hyllades av King Charles nyligen, har inte ens fått reda på vilka personer det skulle vara. Som jag skrivit många gånger är ”kopplingar till” ett flumbegrepp som kan betyda ”pappas mosters kusin” och ”våldsbejakande” ord som i princip enbart används för att kleta terrorism på muslimer. Du kan hylla vilket krig som helst och vara hur mycket stridstupp du vill så länge du inte står på muslimers sida, för då är du ”våldsbejakande”.
Israels bosättarterrorister och IDF mördar, fördriver och terroriserar oskyldiga kristna och muslimska familjer på Västbanken varje dag, och dessa terrordåd finansieras direkt och indirekt av kristna grupper i Västvärlden, men av någon anledning skulle Sida aldrig komma på tanken att undersöka om en kristen hjälporganisation har ”kopplingar till” – läs ”en moster till en medarbetare” – som stöttar israelisk terrorism – läs ”skänker pengar till Israels terrordåd på Västbanken”.
Eftersom Sida vägrar berätta vad de grundat sin slutsats på kan ingen avgöra huruvida den är saklig. Vad vi dock vet är att de hänvisar till ”försiktighetsprincipen”, vilket förstås betyder att de saknar bevis, men tar det säkra för det osäkra.
Det är alltså på denna grund Susana Popova anser att Islamic Relief ska förbjudas annonsering.
Så hur motiverar hon att hon drar upp nazister? Jo, för att Trafikförvaltningen deklarerar att de inte gör egna bedömningar av enskilda organisationer, och Popova menar att därför kan nazister annonsera. Pja, om de håller sig inom lagen för Hets mot folkgrupp kan de förstås det. Hur är detta nytt? Myndigheter i Sverige ska självklart inte sortera bort sådant som inte är olagligt. Företag kan göra det, men inte enheter som drivs av skattemedel. Den principen är själva urdefinitionen av yttrandefrihet.
Hon delar inlägget i sociala medier med kommentaren ”islamistflirt”, utan att öht precisera var ”islamismen” kommer in. Mmm.
Vad jag läser är en solkar dog whistle till Sveriges muslimhatare:
”Jag gick in i tunnelbanan och såg ordet ‘islam’ och tyckte det var läskigt, så i sann Karen-stil ringde jag ‘the manager’ och krävde en förklaring och när han sa att han inte tänker ta bort skylten skrev jag en arg ledare, och i sann Godwins-lag-anda såg jag till att ta med nazister i den.”
Vad jag begär, återigen, varken mer eller mindre, är att vi använder samma måttstock. Muslimer och muslimska organisationer ska granskas lika kritiskt som kristna eller religiöst obundna. Allt annat är rasism.
Man kan inte googla ”which are the issues with ___” om någon hjälporganisation utan att AI plockar fram en lång lista. Men för att kräva censur av en svensk myndighet måste självklart någon form av belägg för olaglighet finnas.
Zakat är en av de fem pelarna i islam – kravet att skänka en del av sin förmögenhet till de fattiga. Islamic Relief grundades för att hjälpa muslimer välja rätt ändamål för zakat, men har sedan utvecklats. De är numera helt neutrala i sitt val av mottagare, som kan ha vilken religion som helst. Eftersom de flesta av deras givare är muslimer betyder det i praktiken att de fördelar muslimska pengar till ickemuslimer.
Hur kan man som svensk ickemuslim störa sig på det?
Daniel Sonesson, partiledare Medborgerlig Samling, har postat ett tweet, inom citationstecken nedan, och jag översätter det åt er:
”Antingen står du på det iranska folkets sida eller så står du på den brutala, mordiska och terrorstödjande sharia-diktaturens sida. Folket har lidit av förtryck och diktatur sedan den islamiska revolutionen 1979. Den andra sidan avfyrar skarp ammunition in i sitt eget folk. De avrättar sitt eget folk framför sina egna barn och familjer.”
=> Alla som inte tycker kriget var en smart idé hatar det iranska folket och älskar mullorna.
Vi måste lära av Iran. Vi får aldrig låta de radikala islamisterna få grepp om vår demokrati och skapa sitt förtryckarsamhälle mitt i Sverige och i Europa. Dessa terroristvänner, supporters och finansiärer av Hezbollah [sic], Hamas och av rörelser mitt i våra länder, är vårt främsta demokratihot.
=> Risken att vår treprocentiga muslimska befolkning tar över Sverige och inrättar mullor som ledare och avskaffar demokratin är lika stor som den var när mullorna tog över i Iran. Där de definitivt avskaffade en demokrati. Mmm.
”Kommer jag in i riksdagen så kommer jag göra allt jag kan för att Sverige en gång för alla ska förbjuda alla dessa rörelser och deras förgreningar att få sprida sin propaganda, rekrytera och radikalisera människor mitt i våra länder och vända dem emot oss alla – finansierat av våra naiva och förlegade bidrags- och skattesystem.
Det kräver mod. Det kräver Medborgerlig Samling i riksdagen.”
=> Snälla, rösta på mig så att jag kan avskaffa yttrandefriheten och religionsfriheten.
Om vandel som etikettering tycker jag inte. Först och främst är det ett utdaterat ord. För tankarna till en tid när människor delades in i klasser, arbetare skulle vara ödmjuka, kvinnor lydiga, barn tysta.
Jag tänker på Sofia i boken Vävarnas barn. Hon hade inte begått något brott alls. Men hon umgicks med en ”idiot” som slog ihjäl en karl, och hon var uppstudsig mot kvinnan hennes urfattiga familj delade rum med. Så hon dömdes till tukthus, med flera år av svält och lidande.
Igen. Inget brott. Bristande vandel.
Jag har egentligen inget emot att vi utvisar fler som dömts till fängelse. Jag har länge tyckt ribban var för generös. Och jag har faktiskt även länge förespråkat att vi ska sluta ge PUT till den som invandrat som vuxen och aldrig jobbat. Asylskäl brukar ticka ut efter en tid, och det går att flytta hem igen.
Obehaget när det gäller ”vandel” ligger inte i att jag anser att den som en gång bosatt sig här aldrig ska kunna få ett stopp.
I listan över vad som ska ligga till grund för utvisningar i framtiden finns vissa delar som är enkla. Bidragsfusk är ju ett brott, arbeta svart är ett brott och ljuga för att få uppehållstillstånd är helt ok skäl för utvisning, om omständigheterna är allvarliga. Detta kallar jag inte ”vandel” utan ”laglydighet”.
Sedan kommer ”inte följa myndighetsbeslut” och jag vet inte vad de menar med det. Inte klippa häcken utan låta den växa över trottoaren?
Vidare får man inte ha skulder. Men är det inte korkat att utvisa den som har skulder? Hur får gäldenärerna då pengarna tillbaka? I mitt huvud kan människor – särskilt de som inte kommit in ordentligt i samhället – lätt hamna i en skuldfälla, och det gör dem inte till dåliga människor.
Slutligen kommer det där med ”kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer”, och jag är allergisk till tre av orden i det uttrycket.
Först har vi ”kopplingar till”. Det kan betyda vad som helst. Och i dagens muslimhatklimat går det att kleta till i princip vem som helst från Mellanöstern, om man bara vill. Det finns alltid någon morbror som jobbar för IRGC eller what not.
Nästa ord är ”våldsbejakande”. Det är ett ord som ENBART används om muslimer. Alla andra folkgrupper får heja på både folkmordet i Gaza, fördrivningen och morden på Västbanken och Trumps idiotiska krig mot Iran utan att vara det minsta våldsbejakande. Men är du muslim och anser att palestinier och iranier har rätt att försvara sig … well.
Slutligen ”extremistiska”. Jag är gammal nog att minnas när partiet Sverigedemokraterna konsekvent benämndes ”högerextrema och främlingsfientliga Sverigedemokraterna”. Mmm. Den enes extremism är den andres samvete. Eller brist på.
Att åsikter eller ”kopplingar” ska ligga till grund för utvisning går helt i strid med alla de värderingar vi byggt vårt samhälle på de senaste femtio åren.
Och är är mina cent. Att vara en person som inte har vett att värna yttrandefriheten är att ha en väldigt taskig vandel.
Trotz allt 