Jag sov vid rodret

Mina senaste inlägg om Hamas obevisade våldtäkter 7 oktober har delats av rätt många arga människor, här och på Twitter. Bilden visar kommentarer under en sådan person, nämligen Channa Bankier. Det är bara ett litet axplock av allt hat.

Mitt skrivande, ända sedan jag började blogga på Aftonbladet för 20 år sedan, har normalt inte haft en agenda. Jag skriver om sånt som intresserar mig, för att upplysa och bli upplyst.

Men jag har en agenda när det gäller Palestina, och det är att påverka till att kräva sanktioner mot Israel, för det är det enda sättet att rädda det palestinska folket på.

Ibland kallas jag ”aktivist”, som någon sorts skällsord. Jag har dock inget emot det, för just i fallet Palestina stämmer det. Jag har haft turen att ha en ganska stor och stabil läsekrets – tack till er alla som läser mig! – och jag använder den tillgången – dvs er – till att verka för en konkret förändring genom ringar på vattnet. Jag blir superglad när jag ser andra använda argument jag tidigare framfört, för då känns det som om jag gör skillnad.

Och jag bryr mig faktiskt inte om alla antisemitismanklagelser (ofta från dem som röstar på Björn ”judar är inte svenskar” Söder) för egen del. Jag blir ledsen för alla de judar som helt oförtjänt kletas ihop med Israel.

Det är min bestämda uppfattning idag att Israel håller på att helt förgöra det palestinska folket genom massmord och intensiv fördrivning. Allt jag konsumerat i form av rapporter, uttalanden, bilder, filmer, intervjuer – och det är verkligen enorma mängder information jag sugit i mig senaste året – tyder på det.

Varför ”försvarar” jag Hamas? 7 oktober var illa nog som det var. Alla dåd mot civila den dagen liksom alla andra har jag konsekvent fördömt. Det är dock viktigt att slå fast att FNs rapport, som säger att våldtäkter, stympningar och sexuell tortyr där den dagen är obevisade, fortfarande gäller, eftersom lögnerna syftar till att dehumanisera inte bara Hamas utan palestinier överlag. De motiverar israeliska soldater till att inte se palestinierna som människor, de är grunden till uttryck som ”there are no innocent Palestinians” och de göder omvärldens ovilja att se palestiniernas perspektiv. Det är precis samma principer som nazisterna och alla andra folkmördare använt i alla tider. Ljug om en folkgrupp tills de framstår som bestar, klä av dem deras mänsklighet, sedan säger ingen emot och soldater mördar dem med glädje. När ett land som begår ett folkmord och dessutom bevisligen tidigare ljugit tar fram en egenproducerad rapport utan utomstående granskare kan vi inte bara köpa den rakt av – särskilt inte när flera andra rapporter som säger emot redan finns. Detta är inte rocket science.

Vi behöver lära av historien. Så länge folk höll på att älta huruvida ANC var terrorister kunde apartheiden i Sydafrika fortsätta. Den upphörde när man la ansvaret där det egentligen hörde hemma och införde sanktioner.

När man ser ett folk på väg att bli utplånat och har, som jag, en möjlighet att använda min röst till att förändra, då har jag en förbannad skyldighet att agera. Tänk om vi europeer hade haft den tillgång till information och möjlighet till spridning av information vi har idag på 30-talet – hur många judar, romer med flera hade vi inte då kunnat rädda? Tänk om offren för Nakba 1948 kunnat visa filmer från förgiftade byar? Tänk om armenierna haft iPhones!

Så länge Israels brott mot mänskligheten är accepterat av stora delar av vårt samhälle kommer inget att ändras, och familjer kommer att fortsätta utplånas. Det finns andra folkmord och etniska rensningar, javisst, men Israels är unikt för att vi tillåter det. Vi stöttar det med vapen och bidrag och politiskt stödröstande i Eurovision och what not.

Så till alla er som är arga: Ni kan kalla mig judehatare tills ni blir blå i ansiktet. Jag har aldrig i hela mitt liv tänkt en judehatande tanke och än mindre formulerat något nedlåtande om det judiska folket. Jag var, som jag skrivit tidigare, närmast besatt som 12-13-åring av förintelsen och kunde knappt sova på nätterna när jag läste Anne Frank och andra böcker. Jag delar inte kommentarerna under Channas inlägg för att få sympati alls, utan för att visa att så här ser det ut idag.

Men jag tror det är sista skriet.

För vill man stoppa kritik mot ett annat land genom lagstiftning, vilket för övrigt även KD varit inne på, är det ett bevis för att argumenten tagit slut.

Det kommer en dag när alla varit emot det som händer idag. När omvärlden kommer att ställa samma fråga som efter alla andra folkmord: Hur kunde världen låta detta hända?

Mitt svar kommer att vara att jag länge sov vid rodret, och det är min skam att bära, men när jag väl vaknat gjorde jag allt som stod i min makt för att kämpa emot.

I once was lost, but now am found, was blind, but now I see.


Följ diskussionen på Facebook:

”Befria Palestina” = du hatar judar

Få kändisar har gjort mig så besviken som Jerry Seinfeld. Jag har sett alla avsnitt. Många flera gånger om. Han var aldrig min ultimata favorit, men som många andra uppskattade jag humorn massor. Hans insats som skådis var lite B, men det gjorde inte så mycket eftersom de andra var suveräna.

Den avancerade humorn måste förstås komma ur en hög intelligens, har jag alltid tänkt – både IQ och EQ. Du behöver en avancerad förståelse för hur människor resonerar kombinerat med suverän logisk förmåga för att skapa skämt som lever kvar i generationer. Ungefär.

”’Befria Palestina’ är, för mig, bara … du är fri att säga att du inte gillar judar. Säg bara att du inte gillar judar. Genom att säga ’Fritt Palestina’ erkänner du inte vad du egentligen tycker. Så det är faktiskt – jämfört med Ku Klux Klan tycker jag faktiskt att Klanen är lite bättre här, eftersom de kan komma rakt ut och säga: ’Vi gillar inte svarta, vi gillar inte judar.’ Okej, det är ärligt.”⁠

Det finns många fler citat. Alla pekar åt samma håll.

Betänk all den hjärnkapacitet han besitter, och han saknar helt fullständigt förmåga att förstå varför människor kan bry sig om en hel folkgrupp som förföljts och fördrivits i snart åttio år. Han hade kunnat argumentera för att Palestina-rörelsen är felinformerad eller skev eller femtielva andra mer eller mindre konstruktiva poänger som alla hade varit bättre än bara ”ni hatar judar”.

Och när jag ser tillbaka på serien inser jag hur få de var – de skådespelare som inte antingen var vita (judar eller andra) eller ickevita men stereotyper, som Babu Bhatt. Jag har inget egentligen emot stereotyper i humorserier så länge de beskrivs med värme, som Raj och Howard i Big Bang Theory, och det är nog därför jag inte reagerat förrän nu, när jag minns de gamla avsnitten i det perspektiv hans nya uttalanden ger.

Så om vi lägger ihop det faktum att ickevita för Seinfeld sällan kan bara vara människor utan istället en sorts parodi med det faktum att han helt saknar förmåga att empatisera med palestinier trots allt de varit med om står det klart att denna man är arketypen av en rasist.

Vi var bara för naiva för att se det.


Följ diskussionen på Facebook:

Rasistkortet tillbaka

För tio-femton år sedan fanns en hel del personer, i huvudsak till vänster, som felaktigt anklagade dem som ville ”minska invandringen” för att vara rasister.

Visst fanns absolut många rasister bland dem, men ”rasistkortet” är ett så slött argument. Istället för att förstå nyanser och vad personen egentligen är ute efter stänger man bara hela diskussionen med ett ad hominem.

Jag är ju själv väldigt mycket för invandring, men menar att den som kommer hit ska kunna försörja sig själv, och kan man inte det får man flytta hem. Går inte det på grund av krig eller förföljelse ska man få tillfälligt uppehållstillstånd tills man antingen kan försörja sig själv eller det går att flytta hem. Redan den inte särskilt extrema åsikten räckte för att vissa skulle kalla mig rasist.

Det är därför så ytterst ironiskt – och jag har skrivit det förut, men det tål att upprepas – att samma människor som ibland med rätta, ibland inte, rasade över att ”vänstern” drog ”rasistkortet” nu är precis lika svepande i sina antisemitism-anklagelser. Ingen kan på fullaste allvar tro att Sveriges alla Palestina-supportrar hatar judar. Men det är så hemskans lätt att bara stänga diskussionen med det ordet.

Alla svarta och bruna människor kan intyga att hudfärgsrasismen i Sverige är högst levande. Och förakt för andra kulturer, i synnerhet muslimska sådana, blomstrar också – fråga kvinnor i hijab hur de blir behandlade. Det finns verklig rasism i Sverige, och det finns ingen anledning att ducka för att kalla en spade för en spade.

Men bara när det verkligen stämmer.

Man är inte automatiskt rasist för att man är sverigedemokrat.

Man är inte automatiskt antisemit för att man är förbannad över Israels agerande.

Man är däremot rasist om man är fixerad vid att svenskar ska vara blonda och blåögda. Man är rasist – enligt den vedertagna utökade definitionen där hat mot kulturer ingår – om man anser att man inte kan vara både muslim och svensk.

Och man är självklart antisemit om man menar att ”judar” har vissa negativa egenskaper, eller om man håller det judiska folket ansvariga för vad Israel gör.


Följ diskussionen på Facebook:

Att kalla SD för nyssnazister

Jag kom inte på ordet ”nyssnazister”, men det är fyndigt, och jag använder det ibland. Rent generellt är jag dock inte så mycket för att använda glåpord om någon, och jag känner människor som sympatiserar med SD och som jag inte vill såra i onödan. Det är partiet, inte väljarna, jag tycker illa om. Så jag väljer mina tillfällen.

Och jag får två sorters reaktioner när jag använder det. En del tycker det är onödigt och elakt, medan andra tycker det är fegt. ”Varför kan du inte säga att de är nazister idag?”

För mig är en viktig princip att vi är vad vi definierar oss som och omvänt tills annat bevisats. Dvs om jag säger att jag är kommunist är jag det såvida jag inte förespråkar företagande, och om jag säger att jag INTE är det gäller det såvida jag inte förespråkar att staten ska äga produktionsmedlen.

SD var nazister på nittonhundratalet eftersom de sa att de var det.

”Men tycker du inte att deras politik är nazistisk?”

Nej. Nazismen är en väldigt specifik lära kopplad till hat mot judar. Vi ska inte utöka den definitionen genom att slentrianmässigt kalla all rasism för nazism.

Det är precis som med ”antisemitism”, som nu kletas på kritik mot Israel, och ”terrorism”, som nu används för exvis knarkhandel. Laddade termer missbrukas.

SD har inte hatat judar på rätt länge. De står dessutom bakom Israels folkmord och apartheid i Palestina, och Åkesson var nyligen där, inbjuden som talare av Netanyahu.

Jag kan inte idag heller säga att SD är hudfärgsrasister enligt den traditionella definitionen. Många av deras supportrar är det absolut, men partiprogram och retorik från företrädare speglar inte den synen. Däremot är de absolut rasister enligt den utökade definitionen där även hat mot religiösa och kulturella folkgrupper räknas, på grund av deras massiva muslimhat.

Men sa jag inte att jag var emot utökning av definitioner?

Den utökningen gjordes för länge sedan, och är rätt vedertagen idag. Men jag hade egentligen föredragit om det funnits ett annat ord för fördomar mot utövare av religioner.

Så sammanfattningsvis: Mitt problem med SD är inte egentligen att de var nazister på 1900-talet, utan att de är muslimhatare idag. Men det faktum att dagens ledning gick med i ett parti som var nazistiskt eller åtminstone nyss hade varit det, och som ville förbjuda blandäktenskap och utomeuropeiska adoptioner, visar att det enda man gjort idag är att förflytta hatet mot judar och svarta till världens muslimer.

Läs mina gamla blogginlägg om Sverigedemokraterna och nazism!


Följ diskussionen på Facebook:

Newsom säger ”apartheid”

”Israel är en apartheidstat”, sa Kaliforniens guvernör – och helt säkert blivande presidentkandidat – Newsom i en intervju nyligen (se nedan).

Så sent som i januari sa han sig vara “crystal clear in my love for Israel, and my condemnation of Bibi, and there’s a distinction”, så detta var ett jättekliv bort från det uttalandet.

Det är mindre intressant huruvida det stämmer och mer ATT han sa det, eftersom han är taktisk och vet vart vindarna blåser. Hittills har dem-toppar av den centriska stammen avstått så långt de kunnat att kritisera Israel, och detta avsteg visar ett enormt politiskt skifte.

Inte ens Sanders, som ju är av judiskt ursprung och någorlunda säker mot antisemitismanklagelser, går så långt, utan stannar vid att det är Netanyahu och inte landet Israel som är problemet.

Så vad har fått honom att våga sig på något så extremt?

Jag tror två delar.

Dels kan han läsa opinionsundersökningarna. Palestina har nyss gått om Israel vad gäller sympatier, och när det gäller demokratiska väljare, som han ju måste förbi för att knipa nomineringen om två år, känner bara sjutton procent sympatier för Israel.

Den andra delen är att han sett att det kan gå bra för politiker som törs prata ur skägget – inte minst Mamdani visar det. Trots stark kritik mot Israel röstade en tredjedel av New Yorks judiska väljare på honom.

Jag står ju fast vid vad jag tidigare skrivit – det var Kamalas velande i frågan, kombinerat med Bidens svek mot palestinierna, som kostade henne valet och orsakade del 2 av trumpkatastrofregimen.

Och AIPAC-pengar har redan blivit ett lackmustest. I den populära podden ”I’ve had it” (nedan) svarade en annan trolig presidentkandidat, Cory Booker, för fem månader sedan med en word salad som sen blev viral på frågan om varför han tog bidrag från dem.

Så räkna med att kandidater på båda sidor staketet kommer att grillas inför midterms om ett drygt halvår, vad gäller såväl Palestina som Iran (om kriget pågår då).

#IsraelGazaKrig2023


Följ diskussionen på Facebook:

Anti-Defamation League, ADL, har länge stått för ”urdefinitionen” av antisemitism. Eftersom jag skrivit om rasism i så många år har jag ofta hänvisat till dem. Citerat dem. Lärt mig av dem.

Men sedan en tid tillbaka har jag gjort helt slut med dem.

De grundades så tidigt som 1913, alltså före första världskriget, och har länge haft som mål att stå upp mot all rasism.

Och visst har de alltid varit pro-Israel, och pigga på att ta med kritik av landet Israel i antisemitism-definitionen, men de har tidigare stannat vid att man fick kritisera Israel så länge man inte ansåg att staten Israel skulle upphöra att existera. Just den delen har alltid skavt för mig, för eftersom antisemitism är en sorts rasism anser jag att dess definition ska vara helt ren från politiska åsikter. Men jag tyckte de hade bra material i övrigt, så jag lät det passera.

Men 2022 deklarerade CEO Jonathan Greenblatt för första gången rakt ut att antisionism är antisemitism, och det är vad som styr deras arbete idag.

Och efter 7 oktober 2023 har de knölat in mycket mer antisionism i antisemitism-definitionen, för att kunna attackera Palestinarörelsen. ”From the river to the sea”, t ex.

Jag har ju skrivit om rasism och främlingsfientlighet sedan 2009, och det gör mig konsekvent förbannad när rasismkort dras för att tysta fullt legitima diskussioner. Jag har haft samma åsikt när många framförallt till vänster kallat alla ändringar i migrationslagstiftningen för rasistiska, och jag menar att många av de retoriska överdrifterna runt 2010 var anledningen till att folk slutade ta verklig rasism på allvar. Om vi är överens om att rasism inklusive antisemitism är allvarliga företeelser ska vi inte tunna ut begreppen genom att kleta dem på fullt legitima åsikter bara för att vi inte delar dem.

När Zohran Mamdani fick frågan om huruvida han ”recognizes Israel as a Jewish state” under sin valkampanj för att bli borgmästare i New York svarade han:

I’ve said time and again that I recognize Israel’s right to exist, but I would not recognize any state’s right to exist with a system of hierarchy on the basis of race or religion.

Det är precis vad jag också alltid svarar. Ingen religiös eller etnisk grupp borde vara garanterad ett eget land.

Under förra borgmästaren Eric Adams hade ADL lyckats klämma in en antisemitismdefinition i stadens styrdokument, som förbjöd kritik av Israel, vilket förstås Mamdani inte förlängde när han tillträdde.

Detta, kombinerat med att han kallat kriget i Gaza för folkmord, har fått Greenblatt att anklaga honom för antisemitism, och installera en ”Mamdani monitor”, vilket gjort den tredjedel av NYs judar som röstade på honom rasande.

Jag vet inte om ADLs förfall, som jag vill kalla det, beror på Greenblatt som individ eller om det är hela rörelsen, men här är en lista över vad han åstadkommit:

  • utvidgning av antisemitismbegreppet till att omfatta kritik av Israel
  • uttryckt hat mot palestinier
  • uppblåst statistik av antisemitiska incidenter – 360 procent – genom att ta med propalestinska protester
  • polare med högerextrema som Musk, medan han hetsar mot svarta och homosexuella
  • jämförelse av palestinasjalar med svastikor

Det tog många år att bygga upp ett medvetande i USA och världen om det judiska folkets lidande, och att förklara hur tusenåriga stereotyper skapat hat och utanförskap.

Det är plågsamt att se detta arbete korrumperas och missbrukas för att hindra engagerade människor att ta ställning mot etnisk rensning och folkmord.


Följ diskussionen på Facebook:

Flaggklädd

Medier världen över har tagit upp historien om de tre israeliska kvinnorna, varav en förintelseöverlevare, som tillsammans med en spanjorska besökte Reina Sofia för att titta på Guernica. De hade ”judiska symboler” på sig, och antisemiter kallade dem därför ”barnamördare”, och då bad vakterna dem att lämna lokalen istället för att försvara dem.

De var alltså tvungna lämna museet grund av deras ”judiska identiet”.

Det låter ju fruktansvärt. Så jag rotade lite.

En av dem var insvept i en fullskalig israelisk flagga.

Och de fick visst stanna kvar, men de var tvungna sluta gå omkring med flaggan. Om det kan man tycka vad man vill – förmodligen såg museichefen det som en sorts politisk manifestation – men det är förstås trams att kalla en fullskalig israelisk flagga för ”judisk symbol”. Ja, det finns en judisk symbol på flaggan, men det är ju inte den som upprör.

Det är ju uppenbart att syftet med besöket inte var att se Guernica, utan att provocera fram just den reaktion de fick.

Och det är fine. Men stå då för det.

Varje gång medier skriker ”antisemitism” åt Israelkritik förstörs empatin med verklig antisemitism. Den som faktiskt sitter ihop med den judiska identiteten.


Följ diskussionen på Facebook:

Haterskorna Måwe och Busch

Jag har aldrig röstat på Kristdemokraterna, men flera mig närstående har gjort det. Ibland för att de tyckte de var bäst, ibland i form av stödröstning. Känner även många kristdemokrater. Underbara människor. Och jag gillade Alf Svensson massor. Höll inte alls alltid med honom, men han var en sorts ”hedersman”, som gubben Noak. Empatisk och engagerad.

Inte heller är jag längre formellt kristen. Jag tror på Gud, men jag tror inte att Jesus var hans son. Jag tror inte heller att Gud är en han, utan snarare en hen. Mmm. Min religion är numera min egen.

Men jag var upp i trettioårsåldern en väldigt troende kristen, och jag uppskattar religiösa av alla sorter för deras omtänksamhet och vilja att leva ett rättrådigt liv.

Det är bakgrunden.

In kliver Måwe och Busch.

Haterskorna.

Deras mål är uppenbarligen att trakassera och sabotera för Sveriges muslimer. Deras rasism mot denna folkgrupp är gränslös. Hätsk. Hånfull. Deras politiska makt ska användas till att så långt möjligt förstöra för varenda en. Ingen pretens av att försöka hitta gemensamma nämnare mellan de abrahamitiska religionerna och bygga på dem.

De skriker ”antisemitism” åt alla som värnar om det palestinska folket, och de vill lagstadga om att det ska vara förbjudet att kritisera Israel – ett land som illegalt ockuperar ett annat sedan årtionden, med apartheid på Västbanken och som, även om man inte vill kalla det folkmord, åtminstone begått vidriga krigsbrott, och som sätter barn i fängelse utan dom och torterar dem.

Jag var faktiskt ett par gånger själv nära att stödrösta på KD.

Nu står partiet för en rasism som nästan överträffar SDs.

Jag är inte vänster. Jag är i allt väsentligt mittfåremoderat.

Men jag börjar känna mig som Never-Trumpers. Oerhört besviken och desillusionerad.

Hur kunde detta hända med den höger jag alltid tillhört? Hur kunde den tas över av människor med så vidrig moralisk kompass?

Facebook

När judars rätt till trygghet upphör

Tove Lifvendahl, vars ledare jag brukar uppskatta, skriver idag att polisen måste ändra sig när det gäller demonstrationerna för Gaza.

Hon är förstås mer påläst än Måwe, vars tweet jag kommenterade för en vecka sedan, där denna fick det att låta som om Palestinademonstrationerna liksom med flit var förlagda så att de trakasserar synagogsbesökare i Stockholm. Tove konstaterar istället att arrangörerna inte hade något inflytande över rutten, utan att polisen helt bestämt detta.

Case closed, tycker jag. Om de inte valt vägen finns naturligtvis heller inte något antisemitiskt motiv. Ingen vilja att störa eller förstöra för judar när de utövar sin religion.

Men nej. Under rubriken ”Nu måste polisen tänka om” listar hon varför denna rutt är oacceptabel.

Dels menar hon att det kommer att störa judar på sabbaten. Men de gudstjänsterna äger rum på förmiddagen, och tågen kommer att passera vid tretiden på eftermiddagarna på Hamngatan, två kvarter, alltså trehundra meter, från synagogan. Och nu vet jag inte hur långsamt de går, men det kan inte handla om många minuter de är där. Det är alltså inte så att en eventuell eftermiddagsbesökare måste tränga sig förbi demonstranterna för att ta sig till synagogan. Men tydligen menar Tove att blotta risken att de råkar se dem när de är på väg dit är oacceptabel.

Hon fortsätter med att konstatera att ”Palestinademonstrationer i Sverige liksom i hela västvärlden regelbundet används till såväl öppna terrorhyllningar som antisemitiska uttryck”.

Är det sant?

Det beror på hur man ser på det.

Det har förekommit
– enstaka Hamasflaggor, även om arrangörerna säger nej
– ”from the river to the sea” – slagord som även Netanyahu använder sig av
– uttryck för hat mot Israel, såsom ”krossa sionismen” och ”småbarnsslaktare”

Inget av detta är förstås judehat.

Det finns vittnesmål om att judehat någon enstaka gång skanderats på arabiska, vilket förstås skulle falla i den kategorin, men såvitt jag vet är dessa obekräftade.

Och jag vill förstås inte att någon människa ska känna sig illa till mods på grund av sin religion eller sitt ursprung, men det är en sådan absurd obalans mellan vad man förväntas bli skyddad från.

Hur känner sig palestinier när de ser Israels flagga? Har de rätt att slippa se symbolen för det land som illegalt ockuperat deras i årtionden?

Hur känner sig muslimer när de blir spottade på för att de bär hijab?

Och ja, det finns en hotbild mot synagogor, och det finns också en enligt SÄPO större hotbild mot moskéer, men de nämns aldrig. Istället sitter mängder av pyshatande svenskar och hetsar mot deras existens utan någon krönika i SvD. Jag har aldrig sett någon enda individ ifrågasätta varför vi har synagogor i Sverige, men hatet mot moskéer drivs av politiker som sitter i regeringen tillsammans med det parti jag röstade på. För övrigt samma parti som vill lagstadga om förbud mot kritik mot landet Israel.

Vår palestinska och muslimska befolkning måste ha exakt samma rättigheter och skyldigheter som vår judiska. Varken mer eller mindre. Hur är det inte självklart?

Till slut vill jag påminna om Alexandra Esser, se bild. Hon och en grupp andra svenska judar demonstrerade utanför Judiskt kulturcenter där föreningen bjudit in en IDF-soldat och misstänkt krigsförbrytare, och de utsattes för massor av hat.

Flera ministrar från det parti jag röstade på anklagade dem för att vilja ”skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige vars familjer i generationer blivit förföljda”, de kallades antisemiter och ”odjur”.

Vilket visar att när du som jude står upp för det palestinska folket upphör din rätt att leva tryggt och avskärmad från hat i detta land.

Facebook

Måwes stenkastning

Jag läste detta och tyckte det var lite konstigt att de förlägger en demonstration ”ett stenkast” från Stockholms synagoga.

I själva verket är det en marsch från Odenplan till Raoul Wallenbergs torg, och ja, den passerar Hamngatan som är två kvarter från synagogan – det blir liksom så när synagogan ligger precis mitt i Stockholm – så en väldigt bra stenkastare kan teoretiskt nå dit. Men det verkar inte alls finnas någon avsikt att trakassera synagogsbesökare. Sabbatgudstjänsten är på morgonen och tåget startar först 1330.

À propos kasta sten …

Det är klart att man inte kan protestera mot folkmord och apartheid utan att kallas ”hatisk”, för det är uppenbarligen fenomen som förtjänar att hatas.

Men Sverige har åtskilliga judar som också avskyr Israels dåd, och som går i tågen. Hennes tankefigur att judar i Sverige generellt inte ska klara av att beskåda kritiken mot ett helt annat land bara för att dessa delar religion med majoriteten av det landets folk är helt absurd. Som om svenskar boende i Frankrike skulle bli ledsna över kritik mot exvis UK bara för att de också är protestanter.

Jag har många gånger frågat dem som hävdar att demonstrationstågen är antisemitiska om de kan ge exempel på hur. Och det kokar alltid ner till att någon någonstans skrikit något om judar på arabiska, men ingen vet vem, så hur kan man polisanmäla?

ADL, som jag menar har blivit en parodi på sig själva på sistone med bland annat sitt Mamdani-hat (vi tar det en annan gång), säger så här:

Antisemitism i Sverige utgör en paradox: medan offentliga uttryck för hat i allmänhet är tabu och ADL-studier ofta rankar Sverige bland de minst antisemitiska länderna vad gäller attityder (cirka 4-5 % av befolkningen), finns det en betydande, kraftigt ökande realitet av incidenter. Efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 ökade rapporterade antisemitiska hatbrott i Sverige med över 450 %.

Och det går ju tillbaka till vad jag skrev i mitt förra inlägg och vad ATM skriver. Muslimhatare stör sig på Palestinatågen och anmäler allt de inte gillar. Flaggor, Israelkritik, påstådda rop på arabiska. Och eftersom BRÅ loggar polisanmälningar och inte domar blir det förstås en explosion, men ingen vet om den är verklig eller ej. Notera nu att jag inte säger att det inte finns en ökning. Jag säger att ökningen är ”obevisad”. (Igen.)

Notera också att jag inte läst polisanmälningarna, men jag har läst uttalanden från dem som säger sig ha polisanmält, vilket gör att jag tror mig veta att många är okynnesanmälningar.

Om Sverige har 4-5 procent verkliga judehatare, och jag tror den siffran stämmer, och kanske hälften av dem är nassar och andra hälften typ Palestinasupportrar är det förstås möjligt att någon av dessa två procentenheter ropat något antisemitiskt i ett tåg – jag säger inget annat. Men jag tror inte att antalet antisemiter i Sverige ökat de senaste två åren.

Och paradoxen är att medan muslimer som grupp lider av underrapportering av hatbrott lider indirekt judar som grupp av överrapportering, för när människor som jag och många andra antirasister som normalt automatiskt vill tro offer för rasism läser om hur folk kallar Palestinas flagga för antisemitisk blir det till slut ett rop på varg.

When antisemitism is everywhere, it is nowhere.

Samma sak med hyperboliska uttalanden som ”enbart spillror återstår av det judiska liv som en gång fanns i Sverige”, när antalet judar i Sverige i stort sett stått still sedan ökningen vid holocaust.

Så till er som tycker ATM har rätt:

Varje dag mördas barn i Gaza av en armé som uppvisar en grymhet vi sällan skådat i modern tid, och som har stöd av Sverige och EU.

Hur är rätt sätt att protestera mot det?

#IsraelGazaKrig2023


Följ diskussionen på Facebook: