Vi har på längden och tvären diskuterat hijaber här, och jag kan bara konstatera att de som anser att kvinnors rätt att klä sig som de vill aldrig låter sig övertygas om något annat än att nästan alla är tvingade, även om de inte vet om det, och att även om de inte är det måste de ta av den eftersom den är en ”symbol för förtryck”.
Om du flyttar till en kultur där alla kvinnor går barbröstade och de är arga på dig för att du inte gör det – vad är ditt svar då?
– Jag täcker mig för att jag vill.
– Nej, det gör du inte! Du är förtryckt!
– Nej, men på allvar! Jag tycker inte om att visa mina bröst. Det får mig att känna mig obekväm!
– Du gömmer dem bara för att undvika männens lystna blickar! Det är det det handlar om!
– Pja, det kanske också finns med, men vad spelar det för roll? Jag vill inte visa dem. Kan inte jag få bestämma det själv?
– I detta landet är vi frigjorda!
– Men hur kan det vara frihet att jag inte får klä mig som jag själv vill? Jag hindrar ju inte dig från att klä dig som du vill!
– Det finns kvinnor som dör för rätten att visa sina bröst! Du ska vara solidarisk mot dem!
– Men de dör väl inte mindre om jag klär av mig?!
– Åk hem!
Det faktum att de ändå går ut med detta visar två ting: Det är fortfarande ett enormt omoget parti, som nu tydligen kräver att få utgöra halva regeringen. Och de är fortfarande besatta av muslimhat. Det har snarare blivit värre med tiden.
Och där kom det. Beviset för att SD i botten är samma rasister som på 80- och 90-talet, fast de har bytt ut judar och [n-ordet] mot muslimer.
”Vi går till val på att införa ett totalförbud mot hijab och slöja på offentlig plats. Dessa plagg är uttryck för hederskultur, kvinnoförtryck och kontroll.
Vi har tidigare drivit frågan om att förbjuda burka och niqab på offentlig plats. Nu vill vi utöka förbudet till att även omfatta hijab och slöja.
Sverige ska vara ett land där kvinnor och flickor är fria från förtryckande normer och där hederskultur inte har någon plats.”
Det finns inget land i Europa som förbjuder kvinnor att bära sjal. Noll. Detta tänkta regeringsparti vill alltså göra oss till värst i Europa.
Kära moderater, partiet jag tillhört hela mitt liv, hur i helvete hamnade vi här? När slutade vi stå upp för religionsfrihet och något så grundläggande som att vi kvinnor har rätt att klä oss som vi vill?
För tro inte för ett ögonblick att någon enda aktiv sverigedemokrat bryr sig om en enda muslimsk kvinna. Detta handlar enbart om att sabotera för muslimer. Detta är religiöst förtryck och inget annat.
Jag skäms över mitt land och mitt före detta parti.
En stilla undran, dock: Det finns ett litet antal judisk-ortodoxa kvinnor i Sverige som också täcker håret. Ska de också förbjudas tillträde till allmän plats? Är inte det antisemitism?
Det här är dagens KD. I ett och samma inlägg lyckas ATM baka in alla nyanser muslimhat hon kan hitta på. Rasismen sprakar.
Hon börjar med burkor och niqab, som ska bort. Ingen analys som utgår från de mycket få kvinnor det handlar om, några hundra totalt, utan kvinnorna ska straffas för att de inte är svenska nog. Denna fråga som berör så ynka få personer är tydligen den viktigaste vi har i Sverige idag.
Slöjor på barn ska också bort – detta har jag egentligen inget emot så länge det sker med respekt och för barnens skull – men inget i inlägget tyder på att hon bryr sig om dem. Hade hon gjort det hade det inte bara varit svepande formuleringar utan riktiga argument underbyggda med fakta och statistik.
Så ploppar muslimska brödraskapet upp och sedan terrorism och sedan ska muslimer tvingas visa respekt mot judar.
Slutligen ska yttrandefriheten inskränkas så att kritik mot det land som just nu begår fruktansvärda brott mot folkrätten ska hindras.
De sista meningarna är ändå värst: ”vi måste kunna adressera detta utan tvångs- och reflexmässiga inlagor om att antimuslimskt hat minsann är ett problem i samma paritet. Den judiska befolkningen har som en nationellt erkänd minoritet rätt till särskilt skydd.”
Ta in den logiken: Hon vill förbjuda eller åtminstone motarbeta oss som lyfter fram muslimhat som lika illa som judehat.
Hon låtsas inte ens längre.
Upplysningsvis: minoritetsstatusen innebär inte att hatet mot din folkgrupp är mer allvarligt än hat mot andra folkgrupper, utan handlar i huvudsak om rätten att prata ditt språk. Ingen skulle komma på tanken att hävda att det är allvarligare med hets mot sverigefinnar än andra folkgrupper. Ska inte en politiker veta det?
Flickor och kvinnor som kanske far illa förtjänar att deras rättigheter diskuteras av människor som bryr sig om dem och inte används som slagträn av dem som vill dem illa, i en seriös diskussion baserad på statistik och interjuer och fakta och inte en besatthet av ”det svenska rummet”.
Sveriges muslimer har exakt samma rättigheter att inte utsättas för hatbrott som Sveriges judar. Det gäller både moraliskt och juridiskt. Att någon försöker rycka av en kippa är precis lika illa som en hijab.
Jag vet inte vad som hänt med KD, men ATM och Ebba Busch är idag Sveriges värsta hycklare och rasister när det gäller människor med makt.
Under en tid skrev Jehoshua nästan dagligen här på min vägg, men det har gått några månader sedan han tog bort mig som vän. Jag pingade honom en gång efter det, för att påminna om att hans utsaga att den lag om dödsstraff för palestinier som låg på bordet aldrig skulle gå igenom, efter att den ändå gjorde det. Det var ett ”vad var det jag sa” moment för mig som jag inte kunde låta passera. Jag är inte större än så. Mmm.
Naturligtvis finns rasism mot judar i Europa. Så även svarta, araber, alla möjliga andra. Och för mig och alla andra konsekventa antirasister är allt lika förkastligt.
När jag först såg rubriken från Bulletin trodde jag att hans mål var att utmåla Palestinarörelsen som judehatande, för det hade varit i linje med hans vanliga formuleringar. Men nej. Palestina nämndes faktiskt inte ens.
”Det finns minst 150 miljoner människor i Europa som tycker illa om judar. Som säkert anats är hatarna ännu fler i de muslimska länderna Så vart ska jag ta vägen? Var är jag säker?”
Öhm. Europa har TVÅ muslimska länder. Albanien och Bosnien. Och, hör och häpna, ingen av dem är med på den lista HAN LÄNKAR TILL. Se bild.
Han drar sedan denna slutsats:
”Eller snarare, eftersom det verkligen är så illa, är emigration enda lösningen. Min familj och släkt har bott i Sverige i snart tvåhundra år, och trivts. Ingen i släkten, såvitt jag vet, har farit illa på grund av sin judiskhet. Vi har arbetat, haft semester, fått barn och firat våra helger i lugn och ro och gör det fortfarande. Numera tack vare massiv polisbevakning.”
Jag vill ingalunda förringa någons upplevelse av förföljelse. Men jag vill påminna om att enligt ADL, vars studie han citerar, har Sverige det tredje lägsta antalet antisemiter i världen. Vinner gör Laos, men de har 4-10 judar totalt i hela landet, så kanske förstod de inte ens frågan. Tvåa kom Filippinerna, som har 100-300 judar, och sedan vi på 4 procent. Det är förstås fyra procent för mycket, jag hävdar inget annat.
Jag vill inte egentligen prata OM folk utan MED dem, men skriver man en artikel måste den kunna ifrågasättas (gäller även mina), och jag kommer att tagga Jehoshua, som jag haft många givande om än griniga (från både min och hans sida, jag påstår inget annat) diskussioner med, i kommentarerna.
Även om varje form av rasism har sin särart vill jag att vi så långt möjligt lyfter hat mot folkgrupper till en generell nivå. Ingen ska behöva känna sig otrygg i religiösa symboler i Sverige. Gäller både kippa och hijab.
”Jag tycker att ni ska studera Koranen och sunna och se hur livet är i muslimska länder, speciellt för kvinnor. För mig är islam en totalitär ideologi precis som kommunism och fascism.”
Jag fick denna kommentar nyss, och jag har fått liknande många, många gånger.
För det första blandar man här ihop skrifter med religiös utövning.
Alla tre abrahamitiska religioner har samma kvinnosyn. Det finns ingen skillnad av betydelse. Kvinnan är underordnad mannen och ska stenas om hon är otrogen, hon ska klä sig blygsamt, där finns månggifte och slaveri.
Det är en sorts märklig tankevurpa att kristna och judar har rätt att välja och vraka bland våra religiösa skrifter, men den rätten saknar muslimer. Och jag har haft ändlösa diskussioner med dem som menar att det beror på islams konstruktion, man har inte rätt att välja bort, och det är förstås nonsens. Hade koranen varit så entydig hade det inte funnits grenar av islam, förstås, men framförallt har alla rätt att skräddarsy sin religion efter sitt huvud.
I Sverige har vi en miljon människor med muslimsk bakgrund, men bara trehundratusen kallar sig muslimer idag. Övriga lär hamna på samma skala som vi etniska svenskar – någonstans mellan semi-sekulär och ateist. Och bland Sveriges troende muslimer finns de som inte ber eller bär hijab och sällan går till moskéer, men firar muslimska högtider och det finns en liten grupp som ber fem gånger om dagen och lever enligt sharia. Vem kan säga till alla dessa att vi som inte är muslimer har rätt att kleta kvinnoförakt på dem, utan andra belägg än deras tro?
Så när det gäller länder finns Gender Inequality Index, och där hamnar 2023 UAE på trettonde plats (!), före nästan alla kristna länder inklusive USA. Även Albanien (35), Bosnien (43), Bahrain (44) och Qatar (52) ligger långt före de flesta länder i Sydamerika och Ostasien och även många europeiska.
Bahrain och Qatar är förstås länder som ligger nära botten av Democracy Index – detta är ingen generell kärleksförklaring till dem – utan bara ett generellt påpekande att det går att kombinera djup egen religiositet oavsett religion med en respekt för andra människors fria val.
I topp ligger Danmark, Norge och Sverige. Vi skandinaver är för närvarande världsbäst, och det ska vi vara stolta över. Det är därför dags att vi slutar sätta likhetstecken mellan islam och kvinnoförakt. Det är en fördummande generalisering och ett hån mot våra medsystrar.
Som jag skrev för ett tag sedan är inte problemet med SD idag deras nazistiska rötter. Det var länge sedan. Istället är det muslimhatet. Den massiva rasismen mot muslimer, som går ut på att misstänkliggöra, hetsa mot, fundera ut nya lagar i syfte att trakassera, alltid lyfta fram som ett problem. Numera har KD blivit nästan värre.
SD- och KD-politiker undviker oftast att prata om ”muslimer”, eftersom de vet att det är hets mot folkgrupp.
Nyckelordet är istället ”islamisering” – detta gigantiska problem Sverige påstås lida av och som håller på att förstöra landet.
Jag brukar svara med att fråga på vilket sätt islamiseringen av Sverige förstört något för vederbörande på sista tiden. Sista året? Sista tio åren? När?
Efter att ha skrivit om muslimhat i runt femton år vet jag ju vilka svaren blir – några enstaka badhus har kvinnotider (vilket inte bara är för muslimer) och tänk om en man måste bada just då, man vill inte se kvinnor i hijab för det är av någon anledning läskigt, det finns några moskéer i Sverige med böneutrop och om man råkar strosa förbi där under fem minuter på en fredag inom en radie av hundra meter kan man råka höra arabiska, man vill inte se moskéer i Sverige, för de passar inte in i arkitekturen och muslimer är överlag som grupp ute efter att ta över hela Sverige medelst barnafödande.
Nu har det kommit fram att var tredje elev i Malmö var ledig under Eid. Det står inget om huruvida de skolkade eller var sjuka eller hade beviljad ledighet, men för muslimhatarna spelar det ingen roll. Jag gjorde, se bild, ett litet montage av en del av kommentarerna under ett inlägg om detta:
Ledigheten är ett bevis för ”islamifieringen” som någon skrev.
Att ta ledigt för att resa bort eller fira mormor är inga problem, men för eid ska det tydligen leda till utvisning. Och jag är rätt säker på att samma människor hade varit väldigt upprörda om utlandssvenska barn i muslimska länder inte hade beviljats ledigt på julafton på grund av hat mot kristna. Jag är rätt säker på att de inte hade ylat om att svenskar i UAE måste integrera sig i den muslimska kulturen och sluta dela ut julklappar.
Och en sak till: Jag har alltid varit kritisk mot det där med indragna medborgarskap av principiella skäl. För mig är det en pervers diskussion. Lagt kort måste ligga.
Och här ser vi resultatet av att politiker hållit på och tjafsat i fyra år om vilka som ska ha rätt att fortfarande få vara svenskar. Det börjar med att man vill, i strid mot internationell rätt, dra in medborgarskapet för terrorister, och så halkar vi längs ett sluttande plan ner till ”Skolkar man för att fira muslimska högtider så ska hela familjen ut. Rakt av. Riv medborgarskapen och bye bye.”.
Tänk er att det suttit en massa svenskar och velat dra in judisk-svenska familjers medborgarskap för att barnen är lediga på Jom kippur. Eller velat utvisa hinduer som är lediga under Diwali …
För tio-femton år sedan fanns en hel del personer, i huvudsak till vänster, som felaktigt anklagade dem som ville ”minska invandringen” för att vara rasister.
Visst fanns absolut många rasister bland dem, men ”rasistkortet” är ett så slött argument. Istället för att förstå nyanser och vad personen egentligen är ute efter stänger man bara hela diskussionen med ett ad hominem.
Jag är ju själv väldigt mycket för invandring, men menar att den som kommer hit ska kunna försörja sig själv, och kan man inte det får man flytta hem. Går inte det på grund av krig eller förföljelse ska man få tillfälligt uppehållstillstånd tills man antingen kan försörja sig själv eller det går att flytta hem. Redan den inte särskilt extrema åsikten räckte för att vissa skulle kalla mig rasist.
Det är därför så ytterst ironiskt – och jag har skrivit det förut, men det tål att upprepas – att samma människor som ibland med rätta, ibland inte, rasade över att ”vänstern” drog ”rasistkortet” nu är precis lika svepande i sina antisemitism-anklagelser. Ingen kan på fullaste allvar tro att Sveriges alla Palestina-supportrar hatar judar. Men det är så hemskans lätt att bara stänga diskussionen med det ordet.
Alla svarta och bruna människor kan intyga att hudfärgsrasismen i Sverige är högst levande. Och förakt för andra kulturer, i synnerhet muslimska sådana, blomstrar också – fråga kvinnor i hijab hur de blir behandlade. Det finns verklig rasism i Sverige, och det finns ingen anledning att ducka för att kalla en spade för en spade.
Men bara när det verkligen stämmer.
Man är inte automatiskt rasist för att man är sverigedemokrat.
Man är inte automatiskt antisemit för att man är förbannad över Israels agerande.
Man är däremot rasist om man är fixerad vid att svenskar ska vara blonda och blåögda. Man är rasist – enligt den vedertagna utökade definitionen där hat mot kulturer ingår – om man anser att man inte kan vara både muslim och svensk.
Och man är självklart antisemit om man menar att ”judar” har vissa negativa egenskaper, eller om man håller det judiska folket ansvariga för vad Israel gör.
De allra flesta av oss inser att varken Hamas eller Iran behandlar sina befolkningar särskilt väl. De är korrupta och fängslar oliktänkande, med mera.
Det är dock en myt att kvinnor behandlas ”sämre än djur”, som många insisterar på. Hamas har aldrig ens haft slöjtvång, och både palestinska och iranska kvinnor är mer högutbildade än i många andra länder, inklusive västländer. Inget land utom möjligen Afghanistan anser att kvinnor ”saknar värde”.
Och där finns återigen så mycket dubbelmoral, när krigen framställs som västerländska sekulära värden mot unket religiöst förtryck.
För ja. Det går att ha hur många synpunkter som helst på deras hantering av befolkningen. Men vilka är Västvärldens partners i Mellanöstern? Saudi, Bahrain, Oman med flera. Om vi bortser från att de tagit bort hijabtvånget (Saudi så sent som i år) är de knappast bättre än Iran vad gäller kvinnosyn och korruption.
Detta ogenomtänkta, olagliga krig har hittills bara mördat kvinnor och i någon mån enat nationen Iran inför ett yttre hot. Inte någon har fått det bättre. Och det har ökat hatet mot Israel och USA och indirekt resten av Västvärlden för kanske generationer.
Orsaken till kriget är imo att psykopaten Netanhyahu vill se ett inbördeskrig och undvika åtal, och fjanten Trump hatar Obama, så han var tvungen riva upp det välfungerande internationella avtalet med Iran för att kunna skapa ett nytt som det stod hans namn på, och någonstans lyckades Netanyahu och några krigshökar övertala honom att han skulle framstå som en hjälte om han bombade landet. Och nu vet han inte hur han ska komma ur detta, och Netanyahu tänker absolut inte sluta kriga.
Så – och jag säger detta med all empati med mina iranska vänner som hoppas på förändring – jag tror absolut att förändring kommer, men inte via bomber. Det faktum att Trump inte lagt två strån i kors för att förbättra för kvinnor i andra länder av förtryck, trots att han faktiskt har en relation med de ländernas ledare, måste väl visa att Grab them by the P-mannen inte drivs av något annat än rå egoism.
Bilden är en screenshot från en film. Jag la först upp den för över tre år sedan, och har av och till använt den som cover-bild. Den visar Astiyazh Haghighi och Amir Mohammad Ahmadi, båda dryga 20 – ett förlovat influencer-par som dansade en kväll och sedan dömdes till tio års fängelse var.
Deras situation är uppenbarligen inte ett smack bättre av detta krig. Men den hade kunnat vara det genom avtal och välriktade sanktioner.
Lindsey Graham, sluddrig som vanligt, har koll på historien.
Om vi alldeles bortser från vilka som utgjorde USA för tvåtusen år sedan är detta med att det varit krig i Mellanöstern i tusentals år något även Trump kör med.
Och föralldel. Det har varit krig av och till – inte minst när korsriddarna härjade där – men absolut inte oavbrutet. Muslimerna skapade nästan undantagslöst fred. Kristna, däremot, mördade, fördrev och tvångskonverterade judarna. Först romarna, sedan korsriddarna. Englands härjningar trasade sönder regionen. USA stoppade den demokratiska processen i Iran och återinförde diktaturen.
Det finns så mycket rasism i de där orden. Vi i Europa har krigat långt mer med varandra under dessa tvåtusen år än muslimska länder någonsin gjort. Ändå sitter det gubbgrisar – och gumgrisar – och pekar finger och låtsas att det bara är muslimer som bråkar. Räkna hur du vill – konflikterna mellan muslimska länder i Mellanöstern är långt långt färre än konflikterna mellan kristna länder här. Och USA har under sitt korta liv lyckats med konststycket att kriga med sig självt.
Jag vet att Iran är en bråkstake idag. Men det finns inget de gör som inte andra också kan beskyllas för.
Tvingar kvinnor att bära hijab? Det gjorde även Saudi fram till helt nyss, och de är The Good Guys.
Mördar, fängslar och torterar oliktänkande och opposition? Saudi också. Minns Jamal Khashoggi.
Finansierar terrorism? USA med flera sponsrar Israels vidriga bosättarterrorism.
Visst kommer folket att kunna resa sig en dag, säger han, men nu ska Saudi och Israel först erkänna varandra, och avsluta ”the Arab-Israeli conflict”.
Av och till får vi se opinionsundersökningar gällande hur många som ”stödjer” sin regim – i Hamas, på Västbanken, i Iran osv.
Och jag känner att många av oss västlänningar, som haft rösträtt hela våra liv, inte riktigt fattar hur folk tänker i en diktatur.
Rent generellt: Man går inte omkring och tänker så mycket på vilka som styr. Dels spelar det ingen roll vad du tycker eftersom du ändå inte får rösta, dels känner du inte till rätt mycket av sånt som du hade kunnat störa dig på om det funnits fri press och dels är du van att inte dela med dig av dina åsikter, för du vet inte vem som skvallrar för regimen.
Det finns förstås i de flesta diktaturer grupper av människor som är super-emot regimerna. Kina, Ryssland, Iran har mängder av dissidenter i sina fängelser. Hamas har av och till under åren avrättat regimkritiker. Och den yngre generationen har tillgång till information den äldre saknar och är mer förändringsbenägen.
Men breda lager har ingen stark åsikt. Så när vi får se opinionsundersökningar gällande hur många som ”stödjer regimen” i en diktatur är det siffror som inte säger så mycket.
Många i Väst ser väldigt svartvitt på både palestinier och iranier. De delas in i två kategorier – de som stöttar landets regim och därmed är raktigenom onda och de som kämpar med näbbar och klor och fara för sitt liv för att störta den och som är raktigenom goda. Det finns inget utrymme för nyanser däremellan.
Jag minns när journalisten Anas Al Sharif blev brutalt mördad. Strax efter cirkulerade bland annat dessa bilder, som sägs visar honom som ung, starstruck journalist som träffar Hamas’ ledare. Nu ser han rätt inklippt ut, med skarpa linjer runt kroppen och i jacka inomhus och dessutom är bilderna spegelvända. Gubben till vänster är till höger på andra bilden.
Men syftet var att förklara honom som en av de onda, som därmed förtjänade att bli mördad. Och jag minns att jag diskuterade med någon som tvärsäkert deklarerade att eftersom EU (!) säger att Hamas är en terrororganisation borde han absolut inte träffa ledningen för Gaza, utan ta avstånd. Och jag tänkte att hur kan det vara så svårt att bara försöka gå några steg i hans skor.
Uppväxt i Gaza, som är ett koncentrationsläger, illegalt blockerat av ett land som stulit mark från 60 procent av Gazas befolkning och som regelbundet mördar hans landsmän – särskilt barn. Fri press finns inte, utan all information han fått under sina på bilden dryga tjugo år i livet har varit censurerad av Hamas. Och då ska han på någon fläck själv konstatera att ”jamen eftersom EU säger att de är terrorister tänker jag inte träffa dem”. Enligt hans vänner blev han dock mer kritisk mot Hamas mot slutet av sitt 29-åriga liv. Och det är ju inte konstigt, eftersom han som journalist fick mer insikt i vad som hände under ytan i Gaza.
Samma sak när det gäller 7 oktober. Det är ett fasligt tjafsande om att palestinierna i Gaza jublade den dagen. Men vi måste förstå att de nyheter som visades där var helt annorlunda mot de vi såg. Och ingen av oss fick en korrekt bild.
I Gaza och många arabisktalande medier från regionen betonades attackerna på baserna och det faktum att Hamas nu tagit fångar som kunde växlas mot de många palestinier som Israel torterar i fängelser, utan att de dömts för brott, och varav många är barn. De döda civila nämndes knappt. Det är inte konstigt att det sågs som en seger bland dem som hade närstående som drabbats av Israels grymma behandling av fångar.
Vi å andra sidan fick en lång rad lögner serverade av Israel de första veckorna, som kraftigt överdrev de dåd palestinierna – varav en del var Hamas, andra privatpersoner – hade begått. Så vår bild var imo mer skev än den palestinierna hade, för den var bara ofullständig och inte en direkt lögn.
Och när vi förflyttar oss till Iran gäller samma sak. ”Frihet för det iranska folket” betyder olika saker för olika personer. Såvitt jag förstått vill väldigt få ha kvar hijabkravet för kvinnor, och de flesta vill se en väg från diktatur till demokrati, men det betyder inte nödvändigtvis att man gillar att USA och Israel dödar alla deras ledare – och än mindre att bomber dödar civila och förstör landets infrastruktur högt och lågt. Deras mest akuta problem är att deras ekonomi är helt sönderslagen av sanktioner, och det löses inte genom döda mullor.
På samma sätt vill många se Reza Pahlavi komma tillbaka och rädda landet, medan andra ser honom som sonen till en grym diktator, och de vill absolut inte kännas vid honom.
Så många menar att det i alla lägen är fel att ”försvara” dem de uppfattar som ”onda”, men faktum är att det finns rätt få onda människor i världen. Vi är produkter av vår livserfarenhet. Och vill vi föra en meningsfull diskussion om vad som är bäst för folken i Mellanöstern måste vi klara att ta på oss palestinska och iranska skor.
Trotz allt 