Du vill att jag ska sluta säga ”folkmord” och ”tortyr”.
Det finns ett kanonbra sätt.
Säg till Israel att släppa in FN och internationella journalister i Gaza! Att sluta stoppa läkare från att åka in för att de tillhör en organisation vars läkare uttryckt sig kritiskt om dem.
Det är det enda jag begär. När de väl räknat alla överlevande och konstaterat att de enda som dog var soldater, förutom några enstaka barn som råkade stå i vägen vid fullt legitima bombningar av sjukhus och skolor eftersom Hamas hade raketbaser på skolgårdarna, och när FNs experter fått utreda krigsbrott i samtal med palestinier och IDF-soldater och konstaterar att nope. Det kanske var ett litet minikrigsbrott här och där, men i stort finns alla 2,2 miljoner Gazabor minus soldaterna kvar i livet – den dagen lovar jag att jag ska be om ursäkt till hela världen för mina folkmordsanklagelser.
Den dag FN eller andra oberoende organisationer får komma in Israels fängelser med läkare och kan prata med och undersöka fångarna, och den dag kropparna till de barn och unga vuxna som bara råkat dö knall och fall av sig själva i fängelserna återbördats till deras familjer och vi kan konstatera att inga spår efter elchocker, slag, hundbett, skador från föremål uppkörda i ändtarmen, brutna revben eller krossande händer finns på vare sig levande eller döda – den dagen kommer jag att be om ursäkt på mina bara knän för tortyr- och våltäktsanklagelserna.
Tänk vad bra det kommer att kännas för dig! Inte bara jag, utan hela Palestinarörelsen kommer att stå där med våra byxor vid knäna och dumstrutar på huvudena! Allt du drömt om i dina evighetslånga poster och tweets kommer att uppfyllas.
Det enda du behöver göra är att rösta på politiker som driver kravet att journalister, FNs utredare och läkare ska släppas in i Gaza och fängelserna och propagera för att det ska ske.
Sedan upphör tortyr- och folkmordsanklagelsera direkt!
Visst. Vi har fortfarande kvar apartheiden på Västbanken, fördrivningen, stölderna, våldtäkterna, skjutna sjumånadersbäbisar och allt den övriga etniska rensningen. Men du slipper åtminstone höra ”folkmord” och ”tortyr” stup i kvarten.
Flera personer har pekat på en rapport från Segerstedtinstitutet om antisemitism som kom ut i dagarna, så jag tänkte kommentera den en gång för alla.
Som ni kanske vet använder jag själv bara ordet ”sionist” när jag antingen pratar om det sionistiska projektet fram till maj 1948 ELLER pratar om kristna sionister, dvs evangelister typ Livets Ord som skänker pengar så att ryska judar som aldrig satt sig fot i området ska kunna flytta till Västbanken och mörda, våldta och fördriva kristna och muslimska palestinier från deras hemland och hem. Ni vet. I sann Jesus-anda – enligt Busch, Måwe med flera.
Utöver dessa kategorier säger jag Israel eller Israels regim eller IDF när jag pratar om folkmordet och krigsbrott med mera.
Men institutet bestämde sig för att det var konstigt (och kanske även kontraproduktivt, vad vet jag) att vi enligt alla mätningar är världens minst antisemitiska land, så de satte sig ut för att kolla vad som händer om man byter ut ”jude” mot ”sionist”. Är folk mer rasistiska då?
Vi tar det igen. En grupp förmodat seriösa forskare bestämmer sig för att svenska rasister använder ordet ”sionist” som kodord för ”judar” när de rasistar sig.
Här ligger det första felet. Oavsett hur man definierar sionist är det absolut inte en synonym för jude. Massor av judar är inte alls sionister och massor av sionister är inte alls judar. Så hela utgångspunkten är djupt ohederlig.
Det andra felet är förstås att väldigt många människor har sett Israel/IDF/Israels regim begå de mest avskyvärda brott mot mänskligheten i sionismens namn. Rapporten har med den delen, men mer som en eftertanke.
För utgångspunkten i rapporten är att om man kan visa att människor är beredda att säga ”ja” om meningar som ”sionister har för stor kontroll över media” – detta är för övrigt deras exempel redan i introduktionen – så har de visat att ”sionist” egentligen betyder ”jude”.
I kid you not.
Israel har sin hasbara-apparat, de betalar enorma mängder pengar till propaganda och till att styra upp AI, de har en specifik enhet avsatt för att dehumanisera palestinska journalister, och uppepå det har vi AIPAC, men om du svarar ja på frågan är du judehatare enligt dessa rent ut sagt sopprötter till forskare.
Här är grejen med antisemitiska troper. De finns absolut. Judar i Europa har lidit massor av alla dessa lögner om barnblodsdrickande med mera som kyrkan hittade på för tusen år sedan. Och det är bara att läsa Shakespeare för att få en blick över hur judar setts under det senaste millenniet.
Men de är INTE KÄNDA I SVERIGE! Jag kände inte till en enda förrän jag började skriva om rasism. Vi lär oss inte om dem i skolan, vilket kanske är dumt, jag vet inte, för när jag ställde frågan varför tyskarna hatade judarna så fick jag aldrig något svar. Men oavsett ingår inte troperna i normal allmänbildning för den som inte är intresserad av rasism, religion eller historia.
Antisemitism är rasism.
Antisionism är en FULLSTÄNDIGT legitim åsikt.
Du kan ha den ena åsikten, båda eller ingen. Men det är helt befängt att låtsas att den som inte gillar Israels propagandamaskin ska kallas antisemit.
När jag var studierektor på Karlstads universitet hade vi en fråga om huruvida ljuset var bra i lokalerna i våra kursutvärderingar. Och det var väldigt intressant att se hur studenter som var missnöjda med innehållet eller läraren också konsekvent var missnöjda med ljuset.
Min poäng är att för alla som kopplar ihop Israels folkmord och terrordåd med ordet ”sionist” spelar det ingen roll vad du frågar:
”Hjälper sionister tanter över gatan?” NEJ!
”Slår sionister sina fruar?” JA!
”Har sionister för stor kontroll över media?” JA!
Och någonstans i den långa och rätt förvirrade rapporten verkar någon ha tänkt den tanken, men det blir mer en ”visserligen, men”-grej av den. För mig som har viss forskningsbakgrund är det helt obegripligt. Om man kan konstatera att det finns en faktor som kontaminerar hela rapporten eftersom man inte kan beräkna den, nämligen att många är förbannade över Gaza, kan man inte som seriös forskare publicera rapporten och påstå sig ha hittat något meningsfullt.
Detta är mitt första inlägg. Jag vill bara skriva av mig. Ska kolla upp vilka jepparna är senare, om inte någon av er vet och kan upplysa mig.
Nedanstående text är hämtad från ungefär mitten av rapporten, och de verkar inte ens inse att detta stycke helt underkänner allt de kommit fram till. Jag har tagit bort referenserna för att öka läsbarnheten, men det finns länk i blogginlägget 👇
”Att antisemitiska föreställningar är mer legitima när de uttrycks via en antisionistisk retorik ligger väl i linje med vad som visats i tidigare litteratur, men såvitt vi känner till, är vår studie den enda som har undersökt frågan med hjälp av denna typ av experimentell design, som enligt vår mening producerar ett vederhäftigt och generaliserbart resultat. Vår studie bidrar också till en möjlig förklaring av det samband mellan antisemitiska attityder och antiisraeliska attityder som har identifierats i tidigare forskning.
Resultaten indikerar att semantisk inramning kan utgöra en möjlig mekanism som bidrar till att binda samman dessa fenomen. Eftersom den samtida antisemitismen är notoriskt svår att avkoda, bör vi dock vara försiktiga med att beteckna någon som antisemit på basis av enskilda uttalanden eller attityder gentemot ”sionister.” Det är troligt att många som svarar instämmande på påståendena i enkätexperimentet kopplade till ”sionister” gör det utan kännedom om att påståendena har antisemitiska rötter. Det är också troligt att flera respondenter är upprörda och frustrerade över kriget i Gaza, vilket i vissa diskurser kopplas till negativa definitioner av ”sionism” och ”sionister.” När dessa individer ombeds att svara på påståenden kopplade till ”sionister”, är det möjligt att de svarar instämmande med dessa definitioner i åtanke. På det sättet är den samtida antisemitismen strukturell i den mening att dess myter och föreställningar kan delas mellan människor i kommunikativa handlingar utan intention eller medvetenhet om påståendenas rötter.”
Så jag har av många personer, med viss rätt, ombetts belägga mina påståenden att Israel ljög om sjunde oktober veckorna efter.
Det finns förstås många källor till detta, men det enklaste för mig är att gå till det klipp som först öppnade mina ögon och fick mig att sluta tro på ett enda ord Israels regim och talespersoner säger om påståendena inte kan beläggas på annat sätt, och det klippet kommer från Al Jazeera.
Och jag hör protesterna: ”De är betalda av Qatar” (sant), ”de är islamister” (neh), ”de ljög om socialtjänsten” (det är inte så enkelt, fast jag möter inte det nu), men jag vill påstå att mig veterligt har de aldrig ljugit om något som har med Israel och Palestina att göra, och den som påstår något annat har bevisbördan. Jag kan leda er till vattnet, men inte tvinga någon att dricka. Den sekvens jag hänvisar till här bygger dock helt på uttalanden från israeliska talespersoner. Ni behöver inte tro ett ord av vad AJ säger.
Egentligen förtjänar klippet att ses i sin helhet, men om man vill gå rakt på lögnerna börjar de vid 34:00.
Många menar också att de inte menade att ljuga, utan de råkade bara säga fel när det var kaos. Men det var inte kaos längre när de mötte journalister veckorna efter, när de ringde Bidens administration och ljög, eller när de stod på presskonferenser och återgav hittepå-historier.
Här är listan, och ja, inget av nedanstående är det minsta sant:
1. ”Bäsisar med avhuggna huvuden.”
2. ”40 bästisar mördades.”
3. ‘I detta hus brändes femton människor till döds, varav åtta bäbisar.”
4. ”10 barn bands ihop och brändes till döds.”
5. Netanyahu till Biden: ”e tog dussintals barn, buntade ihop dem och brände dem till döds.”
6. ”En kvinna ligger på golvet i en blodpöl. Hon var gravid, och de hade skurit upp hennes mage och huggit barnet med en kniv.”
7. ”Dessa bastards placerade bäbisar i ugnar och satte på ugnen.
Vi hittade barnet några timmar senare.”
8. Secretary Blinken (återger vad Israel berättat): ”En familj på fyra personer, en ung pojke och en flicka, sex och åtta år gamla, och deras föräldrar, runt frukostbordet. Fadern, med ögat utstucket framför sina barn. Moderns bröst avskuret. Flickans fot, amputerad. Pojkens fingrar avskurna, innan de avrättades. Och sedan satte sig deras bödlar ner och åt. Det är vad det här samhället har att göra med, och ingen nation skulle kunna tolerera det.”
Totalt dödades två spädbarn den dagen. Den ena blev skjuten genom en dörr, oklart av vem, den andra var dödfödd efter att mamman dödats.
Någon påstod nyss att bäbisen i ugnen var en myt som uppstått pga en journalist som slarvat med källor, och jag vill uppmana vederbörande att lyssna på det IDF-befäl som påstod sig varar ögonvittne till detta. Det fanns inget organiskt i det ryktet. Det var ett direkt vittnesmål från en företrädare för Israel som blåljög.
Jag vet att skräcken för att anklagas för att vara ”antisemit” och ”Hamaskramare” och annat gör det jobbigt att erkänna vad som borde vara så uppenbart, men det är viktigt att vi inte tittar bort. Jag trodde själv länge på en del av lögnerna ovan, och jag trodde att de som debunkats uppstått organiskt. Det var för mig en chock när jag förra året såg det klipp jag så varmt rekommenderar och inser hur, förutom extremt perversa, genomtänkta och strategiska lögnerna var.
Båda dessa tankar går att ha i huvudet samtidigt:
7 oktober var en fruktansvärd dag, och de faktiska krigsbrott som begicks den dagen ska aldrig sopas under mattan. Civila mördades, och män, kvinnor och barn fraktades till Gaza för att paraderas under grymma former.
OCH
Israels lögner, som syftar till att dehumanisera det palestinska folket för att motivera sina soldater att se inte bara män utan även palestinska kvinnor och barn som monster och för att få omvärlden att titta bort när de genomförde ett imo välplanerat folkmord är också något vi måste klara att fördöma med all kraft.
Bilderna visar byggnader som Israel påstår att Hamas, som var beväpnade med lättare handeldvapen, demolerat den dagen. Lägg till dem bilderna på alla bombade bilar vid festivalen.
Ytterligare ett klipp som är väl värt att se är nedanstående, som berättar hur ovanstående kom till.
Israels och Israelvänners censur klättrar allt högre, och i motvind. Vi har nått en sorts brytpunkt när alltmer desperata Israelapologeter vidtar åtgärder de tidigare undvikit.
Först var det Francesca Albanese, FNs utredare av brott mot mänskligheten och expert på Israel-Palestina. Hon har absolut varit superkritisk, och man skulle kunna säga ”partisk”, på samma sätt som jag önskar att världen varit ”partiska” under andra brott mot mänskligheten, men hon har inte gjort något annat än sitt jobb, och ändå har Israel övertalat USA (gissar jag, fast det är möjligt att de kom på det själva) att sanktionera henne. Det är en åtgärd som annar bara används mot grova brottslingar som ryska oligarker, inte mot en italienska som i egenskap av sitt jobb säger sådant de inte gillar. Nu har hon inga konkreta tillgångar i USA, men de har ändå ställt till det ordentligt för henne och använder henne för att skrämma andra till tystnad.
Sedan har vi flotilla-folket, som kidnappas på internationellt vatten i strid med all foklkrätt, och även de som annars är böjda att hålla med Israel har svårt att motivera hur detta kan vara ok.
Så har vi Zohran Mamdani, NYs borgmästare, som är väldigt populär långt utanför de egna leden, och som för första gången på 60 år inte vill gå i en parad som hyllar landet Israel. Inte det judiska folket, utan landet. Och varför skulle han det?
Först och främst är det inte normalt att borgmästare årligen hyllar ett helt annat land som inte har med det egna att göra. Så redan där blir det konstigt.
Sedan har vi ju den bagatellen att Israel i mångas ögon inklusive mina just nu begår krigsbrott, terrordåd, apartheid och framförallt folkmord, och att då tåga med Israel skulle vara att ta ställning för allt detta och mot palestinierna. Ungefär som att tåga med Ryssland.
Men vad gör då Israel? De läser situationen helt fel och drar antisemitkortet fullt ut utan att fatta att de redan i en majoritet av New Yorkers’ ögon överspelat det fullständigt, och de är så klantiga att de skickar dit en delegation ledd av Knessets talesman Amir Ohana, som många gånger sagt att palestinier inte har någon rätt till ett eget land, och propagerar för deras utplåning från Västbanken och Gaza. Alldeles bortsett från det vidriga i detta är det ju också kontraproduktivt. Knappt någon som inte är die-hard pro-Israel är längre på landets sida i New York.
Jerusalem Post: ”Mamdanis val att behandla judisk nationell identitet som skamlig är bara ytterligare ett mönster: En borgmästare som inte står tillsammans med sina judiska väljare på deras stoltaste offentliga dag, eftersom det skulle knyta honom till Israels existens att stå där, har tydligt sagt till dem vad han tycker om dem.”
Tror de verkligen de orden går hem i de New Yorkska stugorna, där en tredjedel av de judiska väljarna röstade på Mamdani, väl medvetna om var han stod?
Så slutligen kom en artikel i Haaretz.com, Israels äldsta tidning, idag, som berättar hur deras högsta domstol haft förhandling gällande israeliska myndigheters rätt att bojkotta dem. Inte annonsera, inte låta sig intervjuas, inte prenumerera med mera, på grund av att tidningen kritiserar styret och ”tar fiendens sida”. USA under Vietnamkriget, Tyskland på 30-talet, Ryssland idag – Israel går längs väl bevandrad stig.
De skulle ha bara suttit still i båten. Inte slängt sig med en massa genocida uttalanden, inte ljugit om 7 oktober, inte ha köpt en armé av influencers så hade de inte varit där de är idag, utan kunde ha folkmördat i godan ro nästan helt under radarn. Ju mer de drunknar i sina egna lögner och desinformation, desto mer sprattlar de och desto fortare drunknar de.
Israel har nu bara en väg framåt, och det är att göra som Tyskland post WW2: total avbön, sluta med all självömkan, ta ansvar, sluta yla om att utrota palestinierna från deras hemland och visa att de verkligen vill ha fred. Då först kan omvärlden förlåta och börja en väg mot helande och fred för alla from the river to the sea.
Många reagerade när jag skrev att jag inte tänker läsa Israels rapport och tycker att då kan jag inte uttala mig om den, och jag ser förstås poängen där, så jag tänker förklara en gång till varför. Det blir lite upprepningar, sorry för det.
Min kritik mot rapporten är förstås inte innehållet i sig utan hur den tillkom.
Det är belagt att IDF och regimen kände till attacken. Hamas hade tränat öppet i något år innan. Och vad som kallats världens mest bevakade gräns var tom den dagen. Soldaterna hade order om att inte göra sin dagliga morgonrunda. Jag hör inte till dem som tror att Hamas koordinerade med IDF – men, och jag har aldrig skrivit detta i ett inlägg förut, bara i kommentarer – allt tyder på att personer högt upp ville att attacken skulle ske och att den skulle bli så illa som möjligt, för att ha en ursäkt att invadera Gaza. Detta styrks av hur långsamt de agerade den dagen och hur snabbt de var redo efteråt och av att Netanyahu konsekvent vägrat en utredning av IDFs agerande.
Efter flera timmar skickade IDF helikoptrar till festivalen, som dödade massor av människor, både palestinier och israeler. De skickade styrkor till kibbutzerna som ”klantade sig” rejält och vi vet att de även där dödade IDF israeler. Ingen vet hur många civila israeler som dödades av palestinier och hur många som dödades av IDF. Men när folk säger att Hamas mördade 1200 judar är det inte sant. Dödande av soldater är inte mord och de civila är som sagt omtvistade. Och visst kan man lägga skulden på Hamas även för dem som dödades av friendly fire om man vill, men då måste man också köpa in sig i att IDFs dödande verkligen var av misstag och inte en strategi. Det gör inte jag.
Sedan gick det fort. De som tog hand om kropparna, Netanyahu och IDFs ledning blåljög. Bäbisar i ugnar, ihopbuntade barn som eldades upp levande, avskuret kvinnobröst som det spelades fotboll med. Syftet med lögnerna var förstås att få palestinierna att framstå som odjur, dels för att motivera soldaterna till det som senare skulle bli ett folkmord i Gaza och dels för att tysta omvärldens protester. När det senare visade sig att de ljugit var det försent. Och för mig är det rätt enkelt. När man blivit påkommen med att ljuga förtjänar man inte att bli trodd alls. Så inte ett ord som kommer ur Israels ledning eller från dem som hanterade kropparna tror jag om inte andra bevis finns. Och detta är också grunden till att jag så snabbt avfärdar rapporten utan att läsa den. Den är beställd av lögnare och inte granskad av någon oberoende person. Det räcker för mig.
I januari åkte FNs expert Pramila Patten dit. Hon ville åka tidigare, men Israel vägrade. Väl där fick hon prata med samma personer som tidigare ljugit, och hon verkar tro dem, för hennes slutsats var, som många påpekat, att det var troligt att våldtäkter ägt rum. Även på årsdagen av 7 oktober skrev hon detta. Men kommissionen som granskade vad hon hade med sig delade inte hennes slutsats, och det är därför de skrev att sexuella övergrepp förekommit – i huvudsak handlar det om hur kvinnorna transporterades eller hölls – men att belägg för våldtäkter, sexuell tortyr och sexuella stympningar saknades. Det fanns ingen kvinna som kunde kopplas till de båda förstahandsvittnenas berättelsere och den ena av dem ljög dessutom bevisligen om annat. Det fanns inga obduktionsprotokoll eller bilder. Och alla vi som sett CSI och Law and Order vet att en obduktion självklart hade visat en våldtäkt om det förekommit.
När jag för första gången skrev att våldtäkterna var obevisade, jag tror det var i somras, var många rasande. Och jag förstår det. Vi vill inte tro att ett land som Israel, som räknas som civiliserat, är kapabelt att medvetet ljuga om något så fruktansvärt.
”Så du tycker att alla kvinnor ska bli trodda utom judar!” skrev folk. Och mitt svar är förstås att ingen kvinna, jude eller ej, säger sig vara våldtagen där den dagen. Av allt mitt skrivande sedan tjugo år tillbaka finns det inget som genererat mer hat än när jag säger att våldtäkterna är obevisade. Även IRL. Och just därför vet jag att de är det. Eftersom så oerhört många människor velat motbevisa mig.
De som försvarar rapporten pekar på hur många de intervjuat. ”Jaha, och varför fick inte FN tillgång till dessa vittnen?” ”De var traumatiserade.” Ok. De män som säger sig ha sett kvinnor våldtas var så traumatiserade av detta att det tog två år för dem att våga berätta?
De pekar på allt film- och bildmaterial. Det är för mig snarare en anledning till ifrågasättande. Massor av filmer och bilder och inte någon enda visar det man vill bevisa. Någon ondgjorde sig häromdan över att jag var pervers som krävde att få se en sådan film, men det gör jag förstås inte. Det hade räckt om FN fått se den.
Jag hör till dem som tycker att detta med att ljuga om våldtäkter är bland det fulaste man kan göra. Det är att förstöra för alla verkliga offer. En stor del av min ilska mot Israel som land handlar just om deras ständiga ljugande. Jag trodde så länge på dem – det har jag alltid gjort. Jag var så naiv. Men denna lögn var en av de värsta och den kan jag inte förlåta.
Och när ett land som satt i system att ljuga i syfte att demonisera ett helt folk plötsligt två år efter att oberoende granskare konstaterat att bevis för våldtäkt saknas kommer ut med en egenhändigt och helt internt författad rapport kan vi inte återigen vara så naiva att vi tar den på allvar.
Jag har egentligen inget principiellt emot att läsa vad de skrivit. Detta är ingen bojkott. Det handlar mest om att jag inte vill slösa tid på den.
7 oktober var en fruktansvärd dag. Många brott mot mänskligheten begicks. Offren, både levande och döda, förtjänar en riktig utredning av vad som hände, varför det hände, och vilka som, utöver Hamas, bär ansvar.
The chair of Israel's investigative committee into rape on 10/7 by Hamas, @CochavElkayam, presents an old image of dead female Kurdish fighters as women sexually assaulted at the Nova music fest
During a 11/12 talk for Harvard's Maimonides Society, Elkayam referred to "an image… pic.twitter.com/DjGT1L45LI
This is the proven fraudster behind the new "Civil Commission" report on Oct 7 sexual violence which the entire US mainstream media is reporting without any critical detachment.
During a Harvard presentation, Cochav Elkayam-Levy falsely presented an old photo of female Kurdish… https://t.co/jfu1bP08ZP
Jag hade aldrig haft på mitt bingokort för 2026 att jag upprepade gånger skulle rekommendera Tucker Carlson, men han har gjort det igen – satt ihop en oerhört bra show om Gaza, där han intervjuar den brittiske läkaren Nick Maynard som jag skrev en del om förra året.
Det mesta Maynard sa har jag ju hört förut, men det är ändå isande obehagligt hur han beskriver hur hans kollega torterats till döds genom upprepade våldtäkter, hur kvinnor mördas mha droner, pojkarna som blev skjutna i testiklarna och hur sjukhus bombas gång på gång på gång. Och han är inte ensam om dessa berättelser. Alla som varit där berättar samma sak. Och omvänt gäller. Ingen som varit där säger emot. Alla västlänningar som jobbat på sjukhus under kriget säger också att de inte var förbjudna att gå någonstans, det fanns inga låsta dörrar och de har aldrig sett vare sig vapen eller någon ledningscentral eller soldater.
Men till skillnad från förra året kan han nu även berätta om den totala oviljan från etablerade medier, i synnerhet BBC, att rapportera om vad han sett. Journalister tar emot hans och andras vittnesmål och övriga bevis, men trots att de verkligen kämpar för att få ut informationen läggs locket på högre upp.
Innan intervjun börjar går Tucker igenom hur stödet för etnisk rensning och till och med folkmord uttrycks av ledande amerikaner – politiker och medier – som Lindsey Graham och Mark Levin.
Så egentligen kan man säga att temat inte bara är ”detta händer, här är vidden av Israels terror och sadism mot palestinier” utan även ”så här stoppas alla bevis från att nå allmänheten”.
Israel vägrar låta honom och övrig sjukvårdspersonal som uttalat sig kritiskt komma tillbaka till Gaza. De har nu också bestämt att alla organisationer som har haft någon anställd som kritiserat dem också är förbjudna från att åka in där. Så det lär inte bli många kvar.
På frågan hur många som dött i Gaza svarar Maynard så här:
76 000 vet vi om. Förmodligen finns ytterligare femtio procent under rubblet. Så drygt 100 000 har dött från trauma. Men till det kommer förstås de som dör för att de inte får vård för cancer och andra dödliga sjukdomar, och så de som dog av svält och de är förmodligen ytterligare 180 000. Så de verkliga siffrorna av ”excess deaths” är minst en kvarts miljon och kanske mer än en halv. Av 2,2 miljoner före kriget.
En reflektion här är att inte någon enda gång nämns muslimer eller kristna. De pratar bara om palestinier. Det är en utveckling – Tucker har ju tidigare haft enormt fokus på kristna palestinier och bara nämnt muslimer i förbifarten. Jag vet inte om det är en tillfällighet på grund av ämnet eller om det skett ett faktiskt skifte.
För 1½ år sedan, invaderade IDF Nasser Hospital och slängde ut alla läkare. Sex förtidigt födda bäbisar låg i kuvöser, vilket läkarna påpekade för IDF. När de drog därifrån 2-3 veckor senare låg bäbisarna kvar i kuvöserna och ruttnade.
Mina senaste inlägg om Hamas obevisade våldtäkter 7 oktober har delats av rätt många arga människor, här och på Twitter. Bilden visar kommentarer under en sådan person, nämligen Channa Bankier. Det är bara ett litet axplock av allt hat.
Mitt skrivande, ända sedan jag började blogga på Aftonbladet för 20 år sedan, har normalt inte haft en agenda. Jag skriver om sånt som intresserar mig, för att upplysa och bli upplyst.
Men jag har en agenda när det gäller Palestina, och det är att påverka till att kräva sanktioner mot Israel, för det är det enda sättet att rädda det palestinska folket på.
Ibland kallas jag ”aktivist”, som någon sorts skällsord. Jag har dock inget emot det, för just i fallet Palestina stämmer det. Jag har haft turen att ha en ganska stor och stabil läsekrets – tack till er alla som läser mig! – och jag använder den tillgången – dvs er – till att verka för en konkret förändring genom ringar på vattnet. Jag blir superglad när jag ser andra använda argument jag tidigare framfört, för då känns det som om jag gör skillnad.
Och jag bryr mig faktiskt inte om alla antisemitismanklagelser (ofta från dem som röstar på Björn ”judar är inte svenskar” Söder) för egen del. Jag blir ledsen för alla de judar som helt oförtjänt kletas ihop med Israel.
Det är min bestämda uppfattning idag att Israel håller på att helt förgöra det palestinska folket genom massmord och intensiv fördrivning. Allt jag konsumerat i form av rapporter, uttalanden, bilder, filmer, intervjuer – och det är verkligen enorma mängder information jag sugit i mig senaste året – tyder på det.
Varför ”försvarar” jag Hamas? 7 oktober var illa nog som det var. Alla dåd mot civila den dagen liksom alla andra har jag konsekvent fördömt. Det är dock viktigt att slå fast att FNs rapport, som säger att våldtäkter, stympningar och sexuell tortyr där den dagen är obevisade, fortfarande gäller, eftersom lögnerna syftar till att dehumanisera inte bara Hamas utan palestinier överlag. De motiverar israeliska soldater till att inte se palestinierna som människor, de är grunden till uttryck som ”there are no innocent Palestinians” och de göder omvärldens ovilja att se palestiniernas perspektiv. Det är precis samma principer som nazisterna och alla andra folkmördare använt i alla tider. Ljug om en folkgrupp tills de framstår som bestar, klä av dem deras mänsklighet, sedan säger ingen emot och soldater mördar dem med glädje. När ett land som begår ett folkmord och dessutom bevisligen tidigare ljugit tar fram en egenproducerad rapport utan utomstående granskare kan vi inte bara köpa den rakt av – särskilt inte när flera andra rapporter som säger emot redan finns. Detta är inte rocket science.
Vi behöver lära av historien. Så länge folk höll på att älta huruvida ANC var terrorister kunde apartheiden i Sydafrika fortsätta. Den upphörde när man la ansvaret där det egentligen hörde hemma och införde sanktioner.
När man ser ett folk på väg att bli utplånat och har, som jag, en möjlighet att använda min röst till att förändra, då har jag en förbannad skyldighet att agera. Tänk om vi europeer hade haft den tillgång till information och möjlighet till spridning av information vi har idag på 30-talet – hur många judar, romer med flera hade vi inte då kunnat rädda? Tänk om offren för Nakba 1948 kunnat visa filmer från förgiftade byar? Tänk om armenierna haft iPhones!
Så länge Israels brott mot mänskligheten är accepterat av stora delar av vårt samhälle kommer inget att ändras, och familjer kommer att fortsätta utplånas. Det finns andra folkmord och etniska rensningar, javisst, men Israels är unikt för att vi tillåter det. Vi stöttar det med vapen och bidrag och politiskt stödröstande i Eurovision och what not.
Så till alla er som är arga: Ni kan kalla mig judehatare tills ni blir blå i ansiktet. Jag har aldrig i hela mitt liv tänkt en judehatande tanke och än mindre formulerat något nedlåtande om det judiska folket. Jag var, som jag skrivit tidigare, närmast besatt som 12-13-åring av förintelsen och kunde knappt sova på nätterna när jag läste Anne Frank och andra böcker. Jag delar inte kommentarerna under Channas inlägg för att få sympati alls, utan för att visa att så här ser det ut idag.
Men jag tror det är sista skriet.
För vill man stoppa kritik mot ett annat land genom lagstiftning, vilket för övrigt även KD varit inne på, är det ett bevis för att argumenten tagit slut.
Det kommer en dag när alla varit emot det som händer idag. När omvärlden kommer att ställa samma fråga som efter alla andra folkmord: Hur kunde världen låta detta hända?
Mitt svar kommer att vara att jag länge sov vid rodret, och det är min skam att bära, men när jag väl vaknat gjorde jag allt som stod i min makt för att kämpa emot.
I once was lost, but now am found, was blind, but now I see.
Så under mitt inlägg om Ilan Pappé igår dök de vanliga anklagelserna upp:
1. Han är ”vänster”.
2. Han är en ”aktivist”.
3. Han ”sågas av den akademiska världen”.
Det är en av AIs många baksidor – alla kan fråga ”vad finns det för kritik mot” och sedan låtsas vara pålästa i frågan.
Så eftersom jag behövt besvara dessa anklagelser av och till under det senaste året kommer här min egen icke AI-genererade analys av vad som stämmer och inte. Spara gärna mitt blogginlägg nedan till nästa gång någon hävdar att Pappé är ”motbevisad”.
1. Han är absolut ”vänster”. Men det har inte med hans böcker och forskning att göra. Ingenstans har jag sett honom propagera för att staten ska äga produktionsmedlen. Och, fun fact, det var även de tidiga sionisterna. Vad är en kibbutz om inte ett kollektiv?
2. Det är klart att han är en aktivist – vad han helst vill är, precis som jag, att se en stat med alla israeler och palestinier i, med lika rättigheter för alla. Men det faktum att du har en politisk vilja förtar inte resultaten av hans forskning.
Det går förstås att anklaga honom för att drivas av en agenda, om man vill. Men det är ett faktum att den agendan är en konsekvens av hans forskning och inte ett motiv för den. Återkommer till det.
3. Sågas han av ”den akademiska världen”? Nope. Bara av enstaka israeliska akademiker som absolut också har en agenda.
Anklagelserna kokar ner till bevisbörda. Den som påstår att han förvränger och slarvar med källor behöver visa detta, och det har ingen lyckats med. Hans källor är vedertagna och nästan alltid israeliska – formella dokument och välkända uttalanden.
Samma sak med detta att han är ”sågad”. Jag har inte sett någon oberoende historiker ”såga” honom.
Bara Benny Morris. Och här är deras gemensamma historia:
Enligt gammal brittisk lag, som även gällde i Israel, avklassificeras hemligstämplade dokument efter 30 år, så 1978 släpptes allt som gällde 1948. Pappé, Morris och en handfull ytterligare unga historiker, som senare blivit kallade ”the new historians”, gick igenom dem – Pappé som ett led av hans doktorsavhandling – och det var då det gick upp för dem precis hur utstuderad och grym israelernas plan för att fördriva palestinierna så fort britterna drog sig tillbaka var. Det är det jag menar med att Pappés forskning var upphov till hans aktivism och inte tvärtom. Fram tills dess beskriver han sig själv som relativt patriotisk. Han hade gjort militärtjänst och stridit vid The Golan Heights.
”The new historians” var bland annat Ilan Pappé, Benny Morris och Avi Shlaim, och de var länge faktiskt rätt överens om Israels många övergrepp och brott mot mänskligheten i samband med statens skapande.
Men runt 2002 ändrade sig Morris delvis, och backade från tidigare åsikter, och det var då schismen mellan honom och övriga startade.
Så vi behöver hålla isär fakta och slutsatser. Ingen har mig veterligt ifrågasatt några av de fakta The new historians grävt fram. Det går ju liksom inte. Vad Morris däremot ifrågasätter är de slutsatser de, inklusive han själv, dragit. Och grovt förenklat kan man säga så här:
Den tidigare slutsatsen, som även varit hans, var att Israels mål var etnisk rensning av så mång palestinier som möjligt, men 20 år senare ändrade han sig till att de 750 000 mördade och fördrivna palestinierna in själva verket i huvudsak hade valt att fly själva, som en konsekvens av det så kallade ”inbördeskriget”.
Men sedan ändrade han sig igen. Två år senare hävdade han i en intervju, se längre ner, att det visst var etnisk resning, men att den var motiverad eftersom ”araberna” hade så mycket land och judarna liksom förtjänade att få ta över Palestina.
Det ska sägas att är den ende som fortfarande lever i Israel. Övriga har mer eller mindre frivilligt lämnat landet eftersom det inte går att verka där som kritiker av Israels historia.
Morris nekar alltså inte till israeliska massakrar och våldtäkter med mera. Hans slutsats är visserligen till viss del att en del av fördrivningarna i själva verket var ”frivillig” flykt, men den punkt han verkligen ändrat sig på är huruvida den etniska rensningen var motiverad.
Ni läste rätt.
Han håller med om att israelerna etniskt rensade palestinierna, men anser numera att det var rätt gjort.
Den tydligaste och mest kända intervjun med honom gällande detta gjordes av Haaretz.com 2004:
Benny Morris, i årtionden har du forskat om sionismens mörka sida. Du är expert på grymheterna 1948. Rättfärdigar du i slutändan allt detta? Är du en förespråkare för överföringen 1948?
”Det finns inget rättfärdigande för våldtäktshandlingar. Det finns inget rättfärdigande för massakrer. Det är krigsförbrytelser. Men under vissa omständigheter är utvisning inte ett krigsförbrytelse. Jag tror inte att utvisningarna 1948 var krigsförbrytelser. Man kan inte göra en omelett utan att krossa ägg. Man måste smutsa ner händerna.”
Vi talar om dödandet av tusentals människor, förstörelsen av ett helt samhälle.
”Ett samhälle som syftar till att döda dig tvingar dig att förstöra det. När valet står mellan att förstöra eller att bli förstörd är det bättre att förstöra.”
Det är något kyligt med det tysta sättet du säger det på.
”Om du förväntade dig att jag skulle brista ut i gråt, beklagar jag att göra dig besviken. Det kommer jag inte att göra.”
Så när befälhavarna för Operation Dani står där och observerar den långa och fruktansvärda kolonnen av de 50 000 människor som förvisats från Lod och vandrar österut, står du där med dem? Rättfärdigar du dem?
”Jag förstår dem definitivt. Jag förstår deras motiv. Jag tror inte att de kände några samvetskval, och i deras ställe skulle jag inte ha känt några samvetskval. Utan den handlingen skulle de inte ha vunnit kriget och staten skulle inte ha uppstått.”
Du fördömer dem inte moraliskt?
”Nej.”
De utförde etnisk rensning.
”Det finns omständigheter i historien som rättfärdigar etnisk rensning. Jag vet att denna term är helt negativ i 2000-talets diskurs, men när valet står mellan etnisk rensning och folkmord – förintelsen av ditt folk – föredrar jag etnisk rensning.”
Och det var situationen 1948?
”Det var situationen. Det var vad sionismen stod inför. En judisk stat skulle inte ha uppstått utan att 700 000 palestinier hade fördrivits med rötterna. Därför var det nödvändigt att rycka upp dem med rötterna. Det fanns inget annat val än att fördriva den befolkningen. Det var nödvändigt att rena inlandet, gränsområdena och huvudvägarna. Det var nödvändigt att rena byarna från vilka våra konvojer och bosättningar besköts.”
Uttrycket ”att rena” är hemskt.
”Jag vet att det inte låter trevligt, men det är den termen de använde då. Jag anammade den från alla dokument från 1948 som jag är fördjupad i.”
Det du säger är svårt att lyssna på och svårt att smälta. Du låter hårdhjärtad.
”Jag känner sympati för det palestinska folket, som verkligen genomgick en svår tragedi. Jag känner sympati för flyktingarna själva. Men om önskan att etablera en judisk stat här är legitim, fanns det inget annat val. Det var omöjligt att lämna en stor femtekolonn kvar i landet. Från det ögonblick då Yishuv [den judiska gemenskapen i Palestina före 1948] attackerades av palestinierna och därefter av arabstaterna, fanns det inget annat val än att utvisa den palestinska befolkningen. Att rycka upp den med rötterna under krigets gång.
Kom ihåg en annan sak: det arabiska folket fick en stor del av planeten. Inte tack vare sina färdigheter eller sina stora dygder, utan för att det erövrade och mördade och tvingade dem det erövrade att konvertera under många generationer. Men i slutändan har araberna 22 stater. Det judiska folket hade inte ens en stat. Det fanns ingen anledning i världen till varför det inte skulle ha en stat.” Därför, ur min synvinkel, övervann behovet av att etablera denna stat på denna plats den orättvisa som utsattes palestinierna för genom att rycka upp dem med rötterna.”
Och moraliskt sett, har du inga problem med den gärningen?
”Det stämmer. Inte ens den stora amerikanska demokratin kunde ha skapats utan förintelsen av indianerna. Det finns fall där det övergripande, slutgiltiga goda rättfärdigar hårda och grymma handlingar som begås under historiens gång.”
Och i vårt fall rättfärdigar det effektivt en befolkningsförflyttning.
”Det är vad som framträder.”
Och du tar det med ro? Krigsförbrytelser? Massakrer? De brinnande fälten och de ödelagda byarna i Nakba?
”Man måste sätta saker i proportion. Det här är små krigsförbrytelser. Sammantaget, om vi tar alla massakrer och alla avrättningar 1948, kommer vi till cirka 800 som dödades. I jämförelse med massakrerna som utfördes i Bosnien är det bara nonsens. I jämförelse med massakrerna som ryssarna utförde mot tyskarna vid Stalingrad är det hönsfoder. När man tar hänsyn till att det var ett blodigt inbördeskrig här och att vi förlorade hela 1 procent av befolkningen, märker man att vi uppförde oss mycket bra.
Jag bara konstaterar att när jag ser post på post i sociala medier där människor uppmanar varandra att rösta tio gånger på Israel finns absolut ingen enda mening med tävlingen kvar. Och det gäller förstås helt oaktat vad jag anser om Israel.
När det slutar handla om bäst låt är det över.
Återgå till enbart jurys eller lägg ner.
För övrigt anser jag förstås inte att länder som begår brott mot folkrätten ska delta. Gäller både Ryssland och Israel. Men det är en helt annan fråga.
För om Israel faktiskt hade vunnit hade det tvingat Europas alla deltagare att välja mellan att resa till Jerusalem som gäster i ett land som genomför ett folkmord, som fängslar och torterar barn, som våldtar, mördar och fördriver ett helt folk från deras hemland ELLER att stå upp för mänskliga rättigheter och avstå. Och då hade tävlingen självdött.
Så igår la jag upp en bild på några judar från Neturei Karta, och flera personer gick bananas på Facebook, trots att jag inte ens nämnde dem. Så jag tänkte passa på att möta några av de påståenden som framfördes. Jag har skrivit om gruppen tidigare, men mest i bisatser.
De är uppskattningsvis 5000 personer, och namnet betyder ”Stadens väktare”, och ”staden” är Jerusalem. De finns i huvudsak i och runt Jerusalem, och i London och New York. Jag har strölyssnat på intervjuer med några av dem av och till. Framförallt rabbinen Elhanan Beck deltar ofta och gärna. Han bor numera i London, men hans familj hör till en gammal palestinsk släkt – han nämner sju generationer. Han pratar ofta och gärna om hur det var när hans mor bodde i Palestina, och hur judar, kristna och muslimer levde i vänskap och respekt.
Neturei Karta är bokstavstroende, och deras tolkning av torahn är att judar som grupp är förbjudna att bilda ett land i Israel/Palestina. De får bo där, men det ska inte vara deras land förrän Messias kommer.
Ur detta följer att de anser att sionisterna begick ett brott mot Gud när Israel grundades.
En grundläggande tankefigur i judendom är ju att de är Guds utvalda folk, och att Gud alltid straffar – och belönar – dem direkt, vilket inte sker med oss ickejudar. Därför har de kommit fram till att förintelsen var ett straff från Gud, och att brottet, eller åtminstone ett av brotten, ifråga var sionismen, som ju då höll på att sprida sig. De grundades faktiskt före kriget – 1938.
Om detta kan man ju tycka vad man vill. Varje religiös människa eller grupp har ju rätt att göra sina egna tolkningar av sina religiösa skrifter så länge de inte skadar andra.
På 60- och 70-talet började de utveckla relationer med palestinska och andra ledare i Mellanöstern. Arafat gav till och med en av dem, Rabbi Moshe Hirsch, en position i hans kabinett.
Jag försvarar inte allt de hittar på, förstås. Alla bokstavstroende oavsett religion trampar fel här och var. Påven också.
Men eftersom deras existens är superfarlig för alla som stöttar den etniska rensningen av palestinier utsätts de till skillnad från andra ultrareligiösa för rätt extremt förtal, och det är de delarna jag vill rådda i här.
Från gårdagens kommentarsfält:
* ”Neturei Kerta är extrema judiska fundamentalister …”
Japp.
* ”… homofober …”
De tolkar torahn som att homosexualitet är synd. Precis som katoliker tolkar bibeln. Däremot har jag inte hittat några exempel på att de inte tycker om homosexuella eller vägrar befatta sig med dem. Så nej.
* ”… och kvinnohatare …”
Naturligtvis hatar de inte kvinnor. Alla religioner som bygger på gamla testamentet lär ut att kvinnor ska lyda sina män. Men det är våldsamt fel att därmed påstå att alla troende kristna, judar och muslimer HATAR kvinnor. Den här sortens tramsigt förtal ser jag normalt bara när det gäller muslimer.
* ”… samt stinker av hederskultur och barnförtryck.”
Jag googlade detta, och det har förekommit ett fall i Jerusalem för snart tjugo år sedan, där en kvinna påstods inte ge sitt barn tillräckligt med mat, och när hon skulle arresteras protesterade övriga. Det är allt. Och detta kletas alltså på hela gruppen.
Neturei Karta lever ungefär som Amish, och det kan man ha synpunkter på om man vill. Men om man är helt ok med Amish och ensidigt attackerar den grupp som vill se ett fritt Palestina har man fallit för hasbara.
* ”… Dessutom stöder de Irans regim och hamas …”
Ledarna har utvecklat vänskapsband med Irans regim och Hamas, det är riktigt, eftersom de har samma mål – en palestinsk enstatslösning, och de anser dessutom att allt bråk i regionen stammar från Israel, och att Hamas och Iran bara försvarar sig.
Det betyder självklart inte att de stödjer allt Hamas och Iran hittar på. Och igen. Låt oss använda samma måttstock. USA är polare med Saudi. De begår precis samma brott mot sin befolkning som Hamas och Iran. Att bara ensidigt fördöma Iran och Hamas, men inte andra diktaturer av samma kaliber, är hyckleri.
* ” …plus de är förintelseförnekare.”
Den här delen är absolut inte sann. Ja, några individer deltog FÖR TJUGO ÅR SEDAN i en konferens, som de borde låtit bli, eftersom där fanns både förintelseförnekare och David Duke. De är väl helt enkelt inte särskilt bra på att välja sina sammanhang – jag kan tänka mig att det blir så när man lever delvis avskärmade. Men jag har lyssnat på talet som hölls, och det handlade inte alls om att FÖRNEKA förintelsen, utan i huvudsak om hur förintelsen missbrukas för att försvara Israels etniska rensning och numera även folkmord på palestinierna.
Att kalla någon för ”förintelseförnekare” för att hen vistas i samma rum som förintelseförnekare är förstås inte bara direkt ohederligt, utan faktiskt förtal, eftersom förintelseförnekelse är ett brott i Sverige.
* De är ”KKKs allierade”
Också detta är förstås förtal. Det finns mig veterligt inga belägg för att någon från gruppen hälsade på David Duke, eller ens visste vem han var, men även om så vore blir inte alla femtusen medlemmar ”allierade” med Ku Klux Klan på grund av ett handslag. Igen. De borde vetat bättre, men vi måste minnas att de lever avskilt från världen, normalt utan TV och annan kommunikation med yttervärlden.
Ingen skulle komma på tanken att hetsa mot amish eller katoliker på det sätt som skedde i mitt kommentarsfält igår, och det visar hur lätt det är att lyfta fram det allra sämsta hos en grupp och sedan överdriva, förvränga och till och med fabricera en allians med Ku Klux Klan.
Neturei Karta liksom alla andra judar världen över som stöttar palestinierna är ett reellt hot, och därför utsatta för ständiga påhopp.
Det finns all anledning att vara kritisk mot kritiken mot dem.
Trotz allt 