Grok är lurad

Jag hade ett långt ”gräl” med Grok, Twitters AI-bot, häromdan. Själv skulle jag aldrig använda Grok, förstås, men någon annan drog in … öh … ”hen” (?) i diskussionen. För er som inte vet kan man alltså i ett svar till någon lägga till @grok, som om det var en människa, och be ”hen” besvara något. Man gör det förstås på egen risk, för svaret kanske inte blir vad man vill. Vill man vara säker på svaret kan man dock chatta med Grok i förväg.

Och Grok presenterade det ena efter det andra proisraeliska argumentet, och till slut skrev jag ”show me your source”. Källan var en israelisk organisation. Det började nu kännas som om jag diskuterade med en mansplainande kristen sionist, för när jag svarade att källan var ”biased” fick jag till svar att det inte gjorde något, eftersom källans källor, som FN med flera, inte var det.

Jag förklarade då förstås att en ”biased” källa kan cherrypicka argument från ickepartiska källor, men Grok bedyrade att så inte var fallet.

Man får ju aldrig sista ordet mot en bot, så där någonstans slutade jag.

Så idag snubblade jag över detta poddavsnitt hos Ha’aretz:

”Making Israel’s Case to ChatGPT and Grok: Hasbara Meets AI in Multi-million Dollar PR Push”

Rekommenderas varmt i sin helhet till er som är intresserade av IT och webbstrategier.

För er som inte vet är ”hasbara” hebreiska för ”förklaring”, och syftar på israelisk diplomati och propaganda – ett nätverk av organisationer vars uppgift är att försvara och förklara allt Israel hittar på till omvärlden så att agerandet ska framstå som legitimt. Det är alltså inget skällsord som typ ”taqiyya”, vilket många helt felaktigt tror betyder att muslimer kan ljuga hur de vill för en ickemuslim, utan en reell israelisk funktion.

Och hasbara har nu fokus på att säkerställa att när AI får frågor om Israel och Palestina svarar de i enlighet med Israels version.

Jag trodde ju att Elon tweekat Grok, och så kan det förstås vara, men mer troligt är att Israels hasbara-gänget lurar Grok.


Följ diskussionen på Facebook:

Netanyahus näsbränna

Trump får väldigt sällan beröm av mig, men jag skrattade för mig själv när han skrev att Israel inte kommer att attackera Libanon mer – eftersom han förbjudit dem att göra det.

Påminner om när han tvingade Netanyahu att ringa kungen i Qatar och be om förlåtelse för bombningarna på deras territorium.

Ja, han gjorde det av självbevarelsedrift, förstås, och inte av någon djup insikt eller sällsynt godhet. Han behöver att kriget slutar för att inte förlora stort i höst, och för att kriget ska sluta måste Iran gå med på fred, och katten på råttan och råttan på repet. Som alltid när han gör något bra snubblar han liksom rätt av misstag.

Men ändå. Precis den makten har amerikanska presidenter. De försörjer Israel sedan tidernas begynnelse utan att ställa i princip några motkrav. Och ändå har varenda en misslyckats med att använda den genom alla år.

Allt annat med detta krig är helt åt helskotta korkat från början till slut men för den näsbrännan har Trumpedumpen min sällsynta cred. Ser framför mig hur Netanyahu, som ofta skryter – på hebreiska, inte engelska, för han tror inte det finns översättare – om att han vet precis hur man hanterar USA – krympte en smula när han läste Trumps låtsastwitter.

Tihi.


Följ diskussionen på Facebook:

Barnamördare i tre års tid

I intervju efter intervju har, som jag skrev igår, Aron Flam påstått att Marie Åkesdotter ”i tre års tid” kallat honom ”barnamördare”. Hon har därför behövt ägna en massa tid åt att skriva till inte bara Bulletin utan även SvD med flera att detta inte är sant. Jag skrev om detta igår.

Så i polisförhöret sa han samma sak, inte mindre än åtta gånger, varpå polisen kontrade med att de läst alla hennes tweets sedan 2024 och inte hittat något sådant.

Nu hade det förstås inte varit någon ursäkt ändå för det misstänkta olaga hotet, men jag menar att när han nu långt senare framhärdar är det inte så att han missminner sig eller blandar ihop henne med någon annan, utan det är en högst medveten lögn.

I en podd, där även jag nämns av någon anledning, menar han att han en gång twittrade att Greta Thunberg var lik Hitler och hon hade svarat med att fråga om han hållit upp en spegel, och enligt hans logik har han därför rätt att hävda att hon ”i tre års tid” kallat honom ”barnamördare” eftersom Hitler mördade barn (?!).

Jag menar att detta uppfyller rekvisiten för förtal. Till flera medier har han dessutom påstått att hon hotat honom.

Med tanke på att han vid detta laget är väl medveten om att det är en lögn och på spridningsgraden och att uppsåtet är att svartmåla henne som målsägare och potentiellt brottsoffer borde det enligt min mening faktiskt vara grovt förtal.

Både här och på Twitter finns massor av människor som nu tror detta om Marie, och jag hoppas ni som ser det kan hjälpa till och korrigera lögnen.


Följ diskussionen på Facebook:

Varför diskutera?

Som någon som ofta diskuterar i sociala medier kan jag absolut erkänna att ibland skriver jag sådant jag inte borde. Häromdagen kallade jag exvis någon för ”fjant”, och det var inte särskilt moget, även om hen absolut var en fjant. Personangrepp brukar vara en röd linje för mig, och när jag går över den har jag förlorat inför mig själv.

Men en annan bra regel är att även om man har temperament, vilket jag absolut har, stanna upp innan postningen och försöka fundera över vad man får ut av diskussionen.

Är det kul eller åtminstone intressant? För jag fram min poäng på ett sätt som gör att även om personen jag diskuterar med kanske inte ändrar uppfattning kan andra som läser göra det?

Ingen blir omvänd av påhopp. Ingen blir glad av dem heller, inklusive den som yttrar dem. Sociala medier är en väldigt kass ventil för frustration.

”Jag skäms”, säger han idag.

Mmm.


Följ diskussionen på Facebook:

Vad händer med Iran?

Jag brukar gå till Twitter för att se trender när något händer. Det är ett trubbigt och anekdotiskt verktyg, for sure, men det ger snabbast möjliga information om hur vanligt folk tänker.

Iranska konton postar glädjerop från Teheran, eftersom de tror att befrielsen påbörjats. Men efter att ha nördat in mig i regimbytesklipp och -artiklar ett tag nu kan jag som jag tidigare skrivit inte se det hända.

Fredspristagaraspiranten Trump vill inte alls ha ett riktigt krig, även om han säger att det kan bli nödvändigt. Han gillar wham-bam-thank-you-ma’am-attacker, som får honom att se stor och stark ut. Men hans politik, och en av hans få positiva egenskaper, är att USA inte ska fastna i forever wars. Och för att få till ett regimbyte krävs tålamod. Du kan döda ett lands ledning, men inte bomba bort en statsapparat och en konstitution. I sitt tal nyss sa han dels till iranier att gömma sig inomhus för bomber kommer att falla all over the place, samtidigt som han säger till dem att deras frihet nu är deras om de vill ta den. Mmm.

Inte heller Israel lär vilja se egna boots on the ground.

Pahlavi är förstås populär bland många exiliranier, och även bland en del iranier i Iran, men jag ställer mig tveksam till att tillräckligt många i landet är beredda att återinrätta sonen till deras avpolletterade brutala diktator.

Så min sammanfattning är densamma som i varje tidigare inlägg jag skrivit:

Pahlavi kommer aldrig att komma till makten. Jag ser inte hur det ska hända. Han har ju inte ens varit i landet på nästan femtio år, och han är väldigt polariserande.

Och jag tror inte vägen mot demokrati i Iran går via en blodig coup d’état till. Enda gångerna sådana historiskt lett till demokrati i någorlunda närtid har varit när länder slagit sig fria från kolonisatörer, som USA. Jag kommer inte på något undantag*. Sovjet, Kina, Frankrike, Kuba och diverse andra länder i Latinamerika, Iran – man bara byter en diktator mot en annan.

Så jag tycker synd om de kvinnor som ropar av glädje i Teheran. Deras välförtjänta frihet från mullornas förtryck kommer inte via bomber.

Mina cent.

Jag har haft fel förr, men jag tror inte jag har det denna gång.

*Någon påpekade att Rumänien faktiskt blev en demokrati genom en blodig revolution, och det stämmer. Dock hade i det fallet ju Sovjet fungerat som en sorts proxy-kolonisatör, så situationen var rätt lik hur USA blev till.

#IsraelUSIranKrig2026


Följ diskussionen på Facebook:

Huckabee har gått bananas

Mike Huckabee har gått bananas på sin Twitter. Jag scrollar mig igenom tjogtals med tweets om Carlson-intervjun. En del egna med diverse bortförklaringar, andra retweets av folk som berömmer honom.

Överst just nu ligger ett där han menar att Tucker pratade mer i hans intervju än i den med kristne palestiniern Farz, som jag berättade om häromdan.

Så. När man blivit intervjuad och är nöjd med sig själv lägger man liksom upp en länk till intervjun och låter den tala för sig själv.

Skojigast är när han försöker förklara att det virala klippet där han sa de ord han blivit mest kritiserad för, nämligen att det skulle vara ”fine” om Israel tog över halva Mellanöstern, är manipulerat, genom att visa en lite längre version av samma diskussion, där han vecklar in sig i att han inte tror det kommer att hända, vilket förstås inte förändrar innebörden av hans ord.

Nu har totalt över dussinet muslimska länder och organisationer, varav många allierade med USA och dessutom länder vars ledare Trump personligen gillar och behöver, gått ut och allvarligt kritiserat dessa ord. Och i kritiken bakar de in att Israel absolut inte får annexera Västbanken.

Många av dem är tänkta medlemmar i Trumps fredråd, nämligen:

Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Republiken Indonesien, Pakistan, Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Kuwait, Bahrain.

Bara Oman, Libanon, Syrien och Palestina är undertecknare, men utanför ”fredsrådet”.

Jag har en känsla av att dessa tillsammans kan förklara för Trumpalumpa det olämpliga i att Huckabee sitter kvar, och även om han inte petar bort honom direkt lär det bita.

Så en bisarr konsekvens av detta kan mycket väl bli att Israels i högsta grad pågående annexering av Västbanken stoppas, nu när detta bubblat upp till ytan. Trump har redan sagt nej till den, men Israel gör som de gjort historiskt, och säger ”ok, vi hör dig”, och fortsätter ändå.

Vad tror ni?

Sitter Huckabee kvar?

Vad sa Francesca?

Är FNs rapportör Francesca Albanese skyldig till att ha sagt “Israel is the common enemy of humanity”?

Nej.

Ändå har halva världen anklagat henne för att ha sagt de orden. Lägger de exakta citaten sist, så får var och en bilda sin egen uppfattning. Dock kan vi konstatera att mellan orden ”Israel” och ”common enemy of humanity” pratade hon i en minut och fem sekunder. Detta har man löst genom klipp-och-klistra-teknik. ”Doctoring” på engelska. Eller, för oss över 40, en ”marjasin”.

Så hon har nu förklarat att det inte är landet Israel, utan det system världen byggt av kapital, algoritmer och vapen som är den gemensamma fienden. Men för att komma dit behöver man verkligen läsa alla ord. Hon uttrycker sig inte bara hyperakademiskt och snårigt, utan också rätt poetiskt och målande. Man har ”huggit internationell lag i hjärtat”. Mmm.

Så alla går förstås till sina go-to-positioner. Proisraeliska tyska och franska ministrar kräver hennes avgång. FN är förbannade på dem för att de ljuger om vad hon sagt och försvarar henne, förstås.

Och en grupp franska advokater stämmer landets utrikesminister Jean-Noël Barrot för att ha ljugit.

Rent generellt skulle jag vilja uppmana Madame Albanese att använda enklare ord. Det finns inget utrymme för yvigt filosoferande när så många hatar en och vill förvränga allt man säger.

Jag är vidare alltid av uppfattningen att går något att tolka på två sätt har förstås den som säger orden tolkningsföreträde.

Men det står också rätt klart för mig, när jag läser alla hennes ord, att hon de facto aldrig syftade på Israel. Det är inte en tolkningsfråga ens, utan ett faktum. Problemet är att jag, som också är rätt akademisk och filosoferande till min läggening, var tvungen läsa två gånger och begrunda ordentligt för att komma till den slutsatsen. Twittermobben och franska ministrar har inte det tålamodet.

”The fact that instead of stopping Israel, most of the world has armed, given it political excuses, political sheltering, economic and financial support. This is a challenge. The fact that most of the media in the Western world has been amplifying the pro-apartheid genocidal narrative is a challenge. And at the same time, here also lays the opportunity. Because if international law has been stabbed in the heart it’s also true that never before has the global community seen the challenges that we all face. We who do not control large amounts of financial capitals, algorithms and weapons. We now see that we as a humanity have a common enemy and freedoms, the respect of fundamental freedoms, is the last peaceful avenue, the last peaceful toolbox that we have to regain our freedom.”


Följ diskussionen på Facebook:

Lagen kan stoppa folkmordsförnekelse

Något jag tänkt en del på och som jag inte sett någon ta upp är paradoxen i ändringen av Lagen om hets mot folkgrupp för snart två år sedan. Lägger tillägget sist i inlägget.

Lagen kom ju ursprungligen till för att skydda judar efter andra världskriget, och tillägget innebär att man inte får förneka förintelsen, enkelt uttryckt.

Jag var då lite lätt emot detta, för det är ett väldigt kontraproduktivt sätt att stävja en diskussion. Att inte vilja tro att sex miljoner judar mördades är enligt min moral inte att hetsa mot folkgruppen ifråga. Och det är därför konstigt att man teoretiskt kan dömas till fängelse om man skriver detta. Själv tycker jag som ni kanske minns att lagen snarare ska bantas rejält och tillämpas i högre grad, istället för att som nu vara svepande, men sällan användas.

Men paradoxen ligger i formuleringarna.

Den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord” kan dömas.

Det betyder att om ICJ till slut kommer fram till att Israel begått folkmord i Gaza blir det olagligt att neka till det i Sverige. Processen är utdragen. Man tror beslut kommer om ett par år.

Och då blir det alltså illegalt att sitta på fejjan och twitter och skriva om mänskliga sköldar och Israel gör allt för att skydda civila och att det i själva verket var väldigt få som dog jämfört med i andra krig.

Du kan inte ens säga ”ja, det kanske skedde lite misstag”, för även det är ett förnekande av folkmordet. I ordet ligger nämligen en tydlig avsikt. Om dom faller kommer det att betyda att Israel medvetet mördade palestinier i syfte att helt eller delvis utrota dem. Och det blir förbjudet att säga något annat.

Jag är tämligen övertygad om att vi kommer dit. ICJ sa redan 2024 att det är ”plausibelt”. I konsekvensens namn tycker jag fortfarande att det är en konstig lag, men jag ser fram emot att den används. Denna lag kan bli Palestinahatarnas värsta mardröm.

===

För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.


Följ diskussionen på Facebook:

Ändringen i lagen om hets mot folkgrupp kan slå tillbaka

Något jag tänkt en del på och som jag inte sett någon ta upp är paradoxen i ändringen av Lagen om hets mot folkgrupp för snart två år sedan.

Lagen kom ju ursprungligen till för att skydda judar efter andra världskriget, och tillägget innebär att man inte får förneka förintelsen, enkelt uttryckt.

Jag var då lite lätt emot detta, för det är ett väldigt kontraproduktivt sätt att stävja en diskussion. Att inte vilja tro att sex miljoner judar mördades är enligt min moral inte att hetsa mot folkgruppen ifråga. Och det är därför konstigt att man teoretiskt kan dömas till fängelse om man skriver detta. Själv tycker jag som ni kanske minns att lagen snarare ska bantas rejält och tillämpas i högre grad, istället för att som nu vara svepande, men sällan användas.

Men paradoxen ligger i formuleringarna.

Den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord” kan dömas.

Det betyder att om International Court of Justice (ICJ) till slut kommer fram till att Israel begått folkmord i Gaza blir det olagligt att neka till det i Sverige. Processen är utdragen. Man tror beslut kommer om ett par år.

Och då blir det alltså illegalt att sitta på fejjan och twitter och skriva om mänskliga sköldar och Israel gör allt för att skydda civila och att det i själva verket var väldigt få som dog jämfört med i andra krig.

Du kan inte ens säga ”ja, det kanske skedde lite misstag”, för även det är ett förnekande av folkmordet. I ordet ligger nämligen en tydlig avsikt. Om dom faller kommer det att betyda att Israel medvetet mördade palestinier i syfte att helt eller delvis utrota dem. Och det blir förbjudet att säga något annat.

Jag är tämligen övertygad om att vi kommer dit. ICJ sa redan 2024 att det är ”plausibelt”. I konsekvensens namn tycker jag fortfarande att det är en konstig lag, men jag ser fram emot att den används. Denna lag kan bli Palestinahatarnas värsta mardröm.

”För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.”


Följ diskussionen på Facebook:

Trumps silkesvantar

Jag har länge stört mig på de silkesvantar länders ledare och andra behandlat Trump med. Man vinner bara kortsiktiga segrar på att lyda en skolgårdsmobbare.

En sån grej är att säga till honom att anledningen till att övriga NATO-länder spenderar mer pengar på sina respektive försvar och därmed NATO är att Trump sa till dem att göra så. Jag har hört detta flera gånger, i någon sorts försök att stryka honom medhårs.

Även NATOs ledare Rutte har sagt det officiellt ett antal gånger.

Tack vare dig, Mr President, har vi nu ett mycket starkare NATO!

Bläää.

Jag vet inte exakt hur mycket Trumps gnäll påverkat, men det är helt uppenbart så att kriget i Ukraina och allmän oro över Rysslands aggression är den drivande orsaken till ökade försvarsbudgetar. Redan invasionen av Krim var första steget. När Trump tillträdde första gången hade ökningen redan börjat.

Men det faktum att så många är beredda att ge Trump total cred för varenda procentenhet skapar en rundgång.

Kolla här, hans tuffa retorik funkar! Jag hör det bland kommentatorer, från hans administration och bland hans supportrar på Twitter. Och ingen säger emot, eftersom NATOs ledare själva säger detta.

Stephen Miller (brrr) och Sean Hannity (dubbel-brrrr) konstaterar följande, lätt sammandraget:

1. Trump sa till dem att öka sina budgetar, och de ”whined and moaned and bitched and complained” och sedan gjorde de som han sa.

2. Trump sa till dem att sluta med sina tariffer och de inte bara slutade, utan de accepterade våra tariffer efter att de ”moaned and whined and complained”.

3. Sedan säger de ”åh, Trump ska invadera Grönland”, och Trump säger att han inte ska det, och då säger de ”ok, du kan få det”.

Heh.

Alltså, jag förstår absolut instinkten att ge honom små segrar för att slippa ta den stora striden.

Men den strategin funkade inte när Hitler roffade åt sig Österrike och Tjeckoslovakien, den funkar inte på skolgårdsmobbaren och det är nu dags att konstatera att ja, USA är ett väldans stort land med en väldans stor ekonomi, men alla andra västländer är stora tillsammans.


Följ diskussionen på Facebook: