
Så igår skrev jag, här och på Twitter, ett inlägg där min poäng i grunden var enkel: palestinier har, liksom alla andra folk, rätt att bygga tunnlar i sitt land. De har också rätt att ha ett försvar och att frakta både varor och vapen under mark i sitt land. De har också, precis som alla andra folk, rätt att ha källare, kulvertar och tunnlar under marken — även i anslutning till sjukhus, moskéer, kyrkor och skolor. Själva existensen av en underjordisk struktur är inte ett krigsbrott. Det avgörande är hur den används.
Vad de inte får är att under krigstid använda skyddade byggnader för krigshandlingar, såsom ledningscentraler eller vapenförråd. Däremot får de förstås föra sårade stridande till vård, även via tunnlar. Det är inte samma sak som att använda ett sjukhus som militär ledningscentral.
Får de gräva tunnlar under städer? Pja — innan folkmordet var de 2,2 miljoner på mindre än fyra kvadratmil, dvs kläm in nästan hela Stockholms läns befolkning på en mycket smal landremsa som motsvarar en sträcka från Sollentuna till Tullinge. Var finns det inte civila? Var exakt förväntas palestinierna bygga en militär anläggning enligt regelboken?
Vill i sammanhanget påpeka att IDF, trots sin Iron Dome och trots helt andra geografiska förutsättningar, har sitt militära högkvarter, HaKirya/Camp Rabin, mitt i Tel Aviv. Poängen är inte att det gör civila till legitima mål — tvärtom. Poängen är att när Israel placerar militär infrastruktur i en stad kallas det inte automatiskt mänskliga sköldar eller terrorinfrastruktur.
Detta borde inte vara kontroversiellt. Vi borde kunna enas om att alldeles oavsett vad vi har för åsikt i Israel-Palestinakonflikten ska samma regler gälla för båda parter. #användsammamåttstock
Men satan i gatan vad rasande många blev när jag twittrade samma inlägg som här igår. Hälften var bara direkta påhopp, men de som faktiskt försökte sig på att argumentera framförde detta, lätt omskrivet:
1. “Storleken på tunnelsystemet är enorm.” Kom ihåg nu att vad jag säger är att alla folk har rätt att gräva i sitt land. Storleken kan säga något om militär kapacitet, men den avgör inte i sig om tunnlarna är olagliga eller “terror”.
2. “De hade ondskefulla skäl till att bygga dem.” Pja. Skälen var blandade — smuggling, transport av varor, vapen och stridande — och allt kokar ner till hur man ser på blockaden och Palestinas rätt att försvara sig. Men återigen: motiv kan diskuteras, men juridiskt och moraliskt måste vi skilja mellan att bygga militär infrastruktur, att använda den mot soldater och att begå attacker mot civila. Det är inte samma sak.
3. “De borde ha förstärkt sina hus istället — det är deras fel att allt rasade ihop som korthus under Israels bombräder.” Mmm. “Hon skulle inte ha gått så lättklädd.” #victimblaming
4. “De får inte ha tunnlar under sjukhus och skolor!” Att det finns en tunnel, källare eller kulvert under en skyddad byggnad är inte i sig bevis för krigsbrott. Det avgörande är om byggnaden används för krigshandlingar. Och samma sak måste förstås gälla oss. Och Israel. #användsammamåttstock
Så där håller det på. Jag känner att en synnerligen stor del av mitt skrivande här handlar om att bara ha samma förväntningar. Inte kräva vare sig mer eller mindre av IDF än av Hamas, av israeler än av palestinier, av proisraeler än av propalestinier.
Samma rätt att försvara sig. Samma rätt att bygga militära strukturer. Samma krav på bevis vad gäller anklagelser om krigsbrott. Samma tilltro till neutrala vittnen utan uppenbar agenda.
Och sedan jag började begära likabehandling har jag blivit kallad antisemit fler gånger än jag kan räkna — bara under inlägget ovan kanske mellan fem och tio gånger — men jag har aldrig blivit kallad antimuslim eller antipalestinier.
Det säger något om hur snabbt kravet på samma måttstock förvandlas till en anklagelse om hat — men bara när måttstocken också ska gälla palestinier.
Fler blogginlägg: Israel-Palestina-konflikten efter 7 oktober 2023







