Måwe mjölkar prideattacken

Efter vad som hittills framkommit fanns bara en person bakom pride-attacken i Berlin. Det har förekommit mängder av andra attacker sedan pride uppstod, och vad jag hittat är detta den andra som utförts av en muslim (den första var Oslo 2022). Alla andra har haft förövare med kristen bakgrund, utom två i Jerusalem, som utfördes av en ortodox jude.

Ändå sitter företrädare för Sveriges två mest HBTQ-fientliga partier och åmar sig över hur muslimer inte respekterar ”västerländska värderingar” som pride tydligen nu är.

Måwe: ”hatet mot judar som vi sett öppet manifesteras på gator och torg sedan den 7 oktober år 2023 är samma hat som islamister uppbådar jämte homosexuella, västerländska kvinnor, ateister, religionskritiker och religiösa minoriteter, ja mot friheten som sådan. Hatet hämtar sin näring ur islams urkunder, det motiveras med islam, och det görs i islams namn”

Tänk om vi skulle vända på detta och kalla manifestationer för Israel – det förekommer väl inte så många idag, men det fanns en del efter 7 oktober – för ”hat mot palestinier”, eller manifestationer för Ukraina för ”hat mot ryssar”?

Tänk om vi skulle kleta alla andra pride-relaterade dåd på judiskt eller kristet hat, som ”hämtar sin näring ur gamla testamentet”!

När det gäller Sverige har jag aldrig sett någon muslim protestera vare sig fysiskt eller verbalt mot pride. Om jag har missat någon, så rätta mig gärna. De som hetsar mot pride och transpersoner idag är uteslutande kristna och/eller nationalister.

Måwe fortsätter dock: ”Det är i denna kontext som attacken mot Pride, liksom mot julmarknader och pop-konserter ska ses; det dödliga våldet mot judar och homosexuella är inte en avvikelse, i strid med islamisternas världsbild, utan tvärtom helt i linje med deras föreställningar om ett islamiserat väst som, i likhet med Mellanöstern, inte har plats för varken judar, homosexuella, frigjorda kvinnor, sekulära eller ens dansande ungdomar.”

De terrordåd som skedde under ISIS-tiden var självklart tragiska, men bakgrunden var i regel politisk, dvs vedergällning för västerländska krigsdåd i Syrien och ibland privat hämnd för att man inte fick uppehållstillstånd, och inte en generell ovilja bland världens muslimer att acceptera ”judar, homosexuella, frigjorda kvinnor, sekulära eller ens dansande ungdomar”.

Hela texten är lång och djupt obehaglig – inte minst hur hon skjuter in ”judar” stup i kvarten, helt utan relation till övrig text. Jag har skrivit detta massor av gånger under många år:

Västvärldens muslimer har normalt inget alls behov av att vi icke-muslimer lever enligt islam. Det är inte muslimer som skjuter abortläkare eller kräver att korancitat ska sättas upp i samtliga skolsalar. Troende muslimer i kristna länder skiter fullständigt i koncerter och danser, bara de själva slipper delta.

Vad det ytterst handlar om är ju att mjölka en enskild händelse utförd av en såvitt vi vet idag ensam galning på så mycket muslimhat som möjligt.

Fler inlägg: #Valet2026


Följ diskussionen på Facebook:

Ansvarig för Breivik

”Inte alla muslimer är terrorister, men alla terrorister är muslimer.”

Detta har förstås motbevisats många gånger, men aldrig så tydligt som för femton år sedan. Vi var i Verdun den dagen. Mitt i det som numera är Centre de la Paix och en gång var en av de blodigaste platserna i Europas historia vaknade vi till det obegripliga.

Och till Björn Söders med flera hetsande mot ”fredens religion”, innan det stod klart vem förövaren var.

Breivik drevs av invandrarhat, rå hudfärgsrasism, muslimhat och ”vänsterhat”, och han hyllade Israel samtidigt som han var konspiratorisk till vissa andra judar. Hans tankegods återfinns förstås till stora delar hos både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna idag.

Betyder det att de är lika genomruttna som han?

Det är en intressant fråga.

”A thing is not necessarily true because a man dies for it”, skrev Oscar Wilde.

Det omvända måste också gälla: Ett ändamål är inte nödvändigtvis korrupt för att någon mördar för det.

Naturligtvis var Breiviks det. Jag tror inte det finns en enda idé han någonsin haft som jag inte avskyr.

Men min övergripande poäng är att rasisterna har inte fel för att Breivik mördade i rasismens namn, utan för att rasism är fel även utan hans dåd.

För om vi alla accepterar att Breiviks dåd inte i sig är argument mot SD och KD måste det omvända också gälla.

Hamas gärningar i det förflutna kan inte vara ett argument mot Palestinarörelsen.

Kom ihåg det nästa gång ni hör att propalestinier är ”hamaskramare” och ”för terror”.

Med #användsammamåttstock-principen blir därmed proisraeler ”Breivikkramare” och ”för terror”.

Antingen kör vi halmgubbeprincipen och alla som har en åsikt är ansvariga för alla stollar som delar den åsikten eller också är ingen det.

Muslimer är inte ansvariga för Akilov, kristna är inte ansvariga för Breivik, rasister ska mötas med motargument.

Låt oss idag tänka på alla offer för hat och terror.

Offren i Utøya och offren 7 oktober är bortom vår hjälp.

Barnen i Gaza och på Västbanken mördas fortfarande nästan varje dag.

#Valet2026


Följ diskussionen på Facebook:

Muslimers krav är alltid ”politik”

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna försöker nu överträffa varandra i att hetsa mot muslimer i syfte att svartmåla dem och trakassera dem, till nivåer som påminner om hur tyskar hetsade mot judar, romer och funktionshindrade på trettiotalet.

Sameh Egyptson är en av rassehögerns absoluta favoriter att citera, och han kandiderar nu för KD, så låt oss bara gå igenom denna lista över de fem pelarna i Islam med min favoritprincip #användsammamåttstock som redskap och se var vi landar.

Vi börjar med presuppositionen: ”krav på andra är politik”.

Stämmer det? Självklart inte. Påståendet är superlöjligt. Rent generellt skulle jag säga att alla krav som har stöd i befintlig lagstiftning knappast kan kallas politiska – det är först när man vill ändra lagen eller kräver bidrag ur statskassan med mera som det möjligen kan kallas så.

Hör själv:

Jag kräver att …

  • få byta denna tröja jag köpte på öppet köp
  • du inte blockerar vägen till mitt hus
  • få hålla en demonstration i enlighet med yttrandefriheten

Så låt oss anta att Egyptson inte är dum som ett spån och tror att det är politik när man vill att andra följer gängse regler och behandlar en i enlighet med svensk lag eller ingångna avtal, utan att vad han försöker säga är att ”krav på andra som förutsätter att vi förändrar vår befintliga lagstiftning är politik”, och låt oss studera vad han skriver ur det perspektivet:

1. ”Krav på böneutrop är politik.”

– Den här besattheten från muslimhatare vid just böneutrop, som sker vid några ynka få ställen i Sverige och stör i det närmaste noll personer är en tragisk påminnelse om hur ynkliga en del av Sveriges troende kristna är när det gäller hänsyn mot andra. Vi har tusentals kyrkor med kyrkklockor som ljuder över tusentals kvarter, men trots att vi har trehundratusen muslimer i Sverige unnar de inte några få moskéer fem minuter i veckan i avsevärt lägre ljudnivå. Det är ett faktum att de som vill ha böneutrop inte alls är politiska. Tvärtom. De tillämpar befintlig lagstiftning – samma regler som för utomhuspredikningar, idrottsevenemang, auktioner, båten Elida, Frälsis. De förväntar sig ingen särbehandling, bara likabehandling.

De som gör det till ”politik” är SD och KD, som vill särbehandla muslimer genom att inskränka deras och endast deras rättigheter.

2. ”Krav på särskilda regler under fastan är religion.”

Jag har ingen aning om vilka ”särskilda regler” han syftar på. En snabb googling säger att det finns muslimer som ber arbetsgivare om viss flexibilitet, men inget mer än så. Ni som vet vilka lagändringar muslimer krävt för att kunna fasta får gärna upplysa mig.

3. ”Pilgrimsfärd är religion. Krav på särskilda regler under aid al-adha är politik.”

Igen: va?! Vilka lagkrav har muslimer framfört gällande Eid? Jag har sett synnerligen enstaka personer vilja göra Eid till helgdag, men de har uteslutande varit etniska svenskar.

4. ”Allmosor är religion. Krav på offentlig finansiering är politik.”

Igen frågar jag mig vad han syftar på. Är det avdraget för gåvor till välgörenhet? Det är redan lag, och den som var drivande var Alf Svensson, i en annan tid, när KD var ett helt annat parti.

5. ”Bekännelsen är religion. Krav på att religionen ska styra samhället är politik.”

Ehm. Vilket parti var det du ville representera nu igen?

Slutligen:

”När man vill ha en samhällsordning enligt sharia talar vi om politisk islam.”

Jag har skrivit om detta många gånger förut, men det tål att upprepas. Sveriges troende muslimer har inga förväntningar på att Sverige ska styras enligt sharia. Jag har knappt sett någon muslim någonstans i Väst ha det, förutom att en del vill inrätta blasfemilagar – vilket jag är emot, men som sagt. Det är det enda undantaget. De som är djupt troende kräver inte att samhället hugger händerna av tjuvar eller förbjuder homosexualitet. De som istället kräver hårdare straff och hetsar mot pride och transsexuella är, som jag skrev igår, Egyptsons medpolitiker. Så snacka om att kasta sten.

Det de muslimer vill som är djupt troende är att kunna följa Islams (Sharias) fem pelare: Bön, fasta, pilgrimsfärd, allmosor, trosbekännelse.

”Religion blir politik när den ställer krav på andra!” är hans slogan.

Well.

#Valet2026


Följ diskussionen på Facebook:

Bara muslimer måste flytta

Så denna bild delas av någon som kallar sig ”a proud Jew and Zionist” och som dagligen postar lika delar muslimhat och Palestinahat i en rad grupper.

Och jag ställer frågan till honom:

”Hade det varit i sin ordning att uppmana alla judar som vill leva enligt torahn att flytta till Israel?”

”Nej, eftersom vi judar hör mer hemma här än islamisterna samt så har islamisterna som sagt mer utrymme att vara på än vi judar.”

Nu gäller ju iofs citatet nedan USA och inte Sverige, och mer ”utrymme” per capita ställer jag mig tveksam till utan att orka räkna på det, men för denna övnings skull spelar det ingen roll.

För det är verkligen slående när man tillämpar mitt motto #användsammamåttstock hur logiken totalhavererar i den här sortens inlägg. Jag är ju liksom de flesta av er som läser mig av uppfattningen att troende människor ska kunna leva sina liv och utöva sin religion var som helst. Djupt troende muslimer gör inte normalt en fluga förnär, utan är exemplariska invånare. De super inte och deltar därmed aldrig i krogbråk eller kör rattfulla, de stjäl inte, de våldtar inte – tar inte ens kvinnor i hand – och de är populära medarbetare när det är jul och midsommar eftersom de gärna jobbar när svenskar vill vara lediga. De är artiga och vänliga, och i övrigt vill de ofta mest bara bli lämnade ifred.

Inte olikt Jehovas vittnen och ortodoxa judar.

Och ja, de har värderingar som inte är ”svenska” (dvs ”svenska på tvåtusentalet”), där homosexualitet är synd och kvinnan ska vara underordnad mannen, men det gäller även de båda andra grupperna, och de som hetsar mot pride och transpersoner i svensk debatt är som bekant inte troende muslimer utan … pja … ni vet vilka.

Så jag fortsätter med att fråga på vilket sätt judar hör mer hemma i USA än muslimer, och svaret blir ”Islamisternas värderingar och trosuppfattning passar inte in i västvärlden samt så har dom som sagt sina länder dom kan hålla sig till”.

Min sista fråga, som jag hoppas få svar på idag, är:

”Vilken är skillnaden mellan en judiskortodox familj och en troende muslimsk familj som gör att den förra ”passar in” men inte den senare?”

Vi får se om han svarar, men – det finns ingen. Kvinnorna täcker håret. Man tar inte varandra i hand om man är av olika kön.

De abrahamitiska värderingarna – både bra och dåliga – genomsyrar alla tre religionerna, och vi behöver hjälpas åt att peka på hyckleriet här.

”Whataboutism!” skriker många. Nope. Whataboutism är ett argumentationsfel som förutsätter att man försöker förflytta en diskussion från något genom att dra en falsk parallell till något irrelevant.

Tänk dig att en studentkorridor har tre inneboende flickor: Judith, Kristina och Islin, och alla tre bär sig ungefär likadant åt – både bra och dåligt – men hela tiden klagar alla bara på Islin, trots att de andra två också lämnar disken i vasken och luddet i torktumlaren.

Att peka på hyckleriet i detta är att vara rättvis och konsekvent, och att känna igen mobbing och ta ställning för den utsatta.

#Valet2026


Följ diskussionen på Facebook:

Tokreligiös kristendom

Nikki Haley, som egentligen är uppvuxen som sikh och konverterade i samband med att hon gifte sig, är bara en i raden av ledande amerikanska republikaner som uttrycker detta.

Och dels är det förstås, oavsett hur religiös man än är, helknäppt att utgå från att bibelns Israel, som ju syftar på personen Jakob och hans tolv söners stammar, skulle ha något alls med den nation som bildades 1948 att göra. Ungefär som om de som idag är döpta till Jesus skulle göra anspråk på bibelcitat som gäller Messias.

Men framförallt är det den här sortens politiserad religiositet samma personer som stöttar Haley med flera kallar fundamentalism/extremism/islamism/jihadism när den uppträder hos muslimer.

Jag säger ofta att allt det man kan kritisera i islam, som t ex att kvinnan ska vara underordnad mannen, också finns i övriga abrahamitiska religioner – och omvänt: allt det som är vackert, som gåvor till fattiga med mera, också finns i alla tre.

Men det hindrar inte stora mängder svenskar, som nu har stöd hos tunga politiker i SD och KD, är besatta av att stoppa den mytiska ”islamiseringen”, där muslimer påstås vilja inrätta ett Sverige där deras religion styr över svensk lag.

Det finns säkert sådana individer någonstans. Som vi säger i Värmland: ”det finns fôlk te allt”.

Men det finns inga tokreligiösa muslimer i vare sig USA eller Sverige som har ett så oerhört skadligt och obehagligt inflytande över realpolitik som de tokreligiösa kristna.

Bevare oss.


Följ diskussionen på Facebook:

Samma måttstock för tunnlarna i Gaza

Så igår skrev jag, här och på Twitter, ett inlägg där min poäng i grunden var enkel: palestinier har, liksom alla andra folk, rätt att bygga tunnlar i sitt land. De har också rätt att ha ett försvar och att frakta både varor och vapen under mark i sitt land. De har också, precis som alla andra folk, rätt att ha källare, kulvertar och tunnlar under marken — även i anslutning till sjukhus, moskéer, kyrkor och skolor. Själva existensen av en underjordisk struktur är inte ett krigsbrott. Det avgörande är hur den används.

Vad de inte får är att under krigstid använda skyddade byggnader för krigshandlingar, såsom ledningscentraler eller vapenförråd. Däremot får de förstås föra sårade stridande till vård, även via tunnlar. Det är inte samma sak som att använda ett sjukhus som militär ledningscentral.

Får de gräva tunnlar under städer? Pja — innan folkmordet var de 2,2 miljoner på mindre än fyra kvadratmil, dvs kläm in nästan hela Stockholms läns befolkning på en mycket smal landremsa som motsvarar en sträcka från Sollentuna till Tullinge. Var finns det inte civila? Var exakt förväntas palestinierna bygga en militär anläggning enligt regelboken?

Vill i sammanhanget påpeka att IDF, trots sin Iron Dome och trots helt andra geografiska förutsättningar, har sitt militära högkvarter, HaKirya/Camp Rabin, mitt i Tel Aviv. Poängen är inte att det gör civila till legitima mål — tvärtom. Poängen är att när Israel placerar militär infrastruktur i en stad kallas det inte automatiskt mänskliga sköldar eller terrorinfrastruktur.

Detta borde inte vara kontroversiellt. Vi borde kunna enas om att alldeles oavsett vad vi har för åsikt i Israel-Palestinakonflikten ska samma regler gälla för båda parter. #användsammamåttstock

Men satan i gatan vad rasande många blev när jag twittrade samma inlägg som här igår. Hälften var bara direkta påhopp, men de som faktiskt försökte sig på att argumentera framförde detta, lätt omskrivet:

1. “Storleken på tunnelsystemet är enorm.” Kom ihåg nu att vad jag säger är att alla folk har rätt att gräva i sitt land. Storleken kan säga något om militär kapacitet, men den avgör inte i sig om tunnlarna är olagliga eller “terror”.

2. “De hade ondskefulla skäl till att bygga dem.” Pja. Skälen var blandade — smuggling, transport av varor, vapen och stridande — och allt kokar ner till hur man ser på blockaden och Palestinas rätt att försvara sig. Men återigen: motiv kan diskuteras, men juridiskt och moraliskt måste vi skilja mellan att bygga militär infrastruktur, att använda den mot soldater och att begå attacker mot civila. Det är inte samma sak.

3. “De borde ha förstärkt sina hus istället — det är deras fel att allt rasade ihop som korthus under Israels bombräder.” Mmm. “Hon skulle inte ha gått så lättklädd.” #victimblaming

4. “De får inte ha tunnlar under sjukhus och skolor!” Att det finns en tunnel, källare eller kulvert under en skyddad byggnad är inte i sig bevis för krigsbrott. Det avgörande är om byggnaden används för krigshandlingar. Och samma sak måste förstås gälla oss. Och Israel. #användsammamåttstock

Så där håller det på. Jag känner att en synnerligen stor del av mitt skrivande här handlar om att bara ha samma förväntningar. Inte kräva vare sig mer eller mindre av IDF än av Hamas, av israeler än av palestinier, av proisraeler än av propalestinier.

Samma rätt att försvara sig. Samma rätt att bygga militära strukturer. Samma krav på bevis vad gäller anklagelser om krigsbrott. Samma tilltro till neutrala vittnen utan uppenbar agenda.

Och sedan jag började begära likabehandling har jag blivit kallad antisemit fler gånger än jag kan räkna — bara under inlägget ovan kanske mellan fem och tio gånger — men jag har aldrig blivit kallad antimuslim eller antipalestinier.

Det säger något om hur snabbt kravet på samma måttstock förvandlas till en anklagelse om hat — men bara när måttstocken också ska gälla palestinier.

Fler blogginlägg: Israel-Palestina-konflikten efter 7 oktober 2023


Följ diskussionen på Facebook:

Därför skedde 7 oktober

Miriam Adelson när hon fick USAs högsta medalj, Medal of Freedom, som tack för en donation på hundra miljoner.

När 7 oktober inträffade var jag ju inte insatt alls i Israel-Palestina-konflikten, och begrep ingenting. Som vi alla vet dök det sedan omedelbart, till följd av Israels hasbara, dvs direkta lögner från ledningen och de som var på plats efter förödelsen, historier som våldsamt överdrev vad som hänt. Och även om några, som halshuggna bäbisar, korrigerades rätt snabbt, levde jag som alla andra länge i en vy av att det som hänt inte bara var fruktansvärt, utan även obegripligt. Vad i hela friden hade palestinierna tänkt sig vinna på detta illdåd? Förutom att det var hemskt verkade det så kontraproduktivt. De lyfte ju helt bort omvärldens empati, tänkte jag.

Nu vet jag långt bättre.

Här är min, naturligtvis förenklade, förklaring till 7 oktober, så som den växt fram genom att läsa Ha’aretz och läsa och lyssna på mängder av intervjuer.

Palestinierna kunde inte bekämpa israelerna i strid, eftersom israelerna redan från 1947 hade en välfungerande militär organisation och västvärldens stöd. Eftersom de fördrivits från sina hem ville de naturligtvis ha dem tillbaka, och deras metod under nittonhundratalet blev ofta att ge sig på civila, genom självmordsbombningar med mera. Detta gjorde att Israel kunde terrorklassa organisationerna en efter en, och därmed få Västvärldens empati när man norpade alltmer mark och utökade sitt förtryck av palestinierna i de ockuperade områdena.

I samband med att de tog makten 2006 insåg Hamas att detta med mord på civila var en korkad strategi, och började med fredliga aktioner. De tågade mot muren i Gaza med plakat, och israeliska soldater sköt prick på dem. Särskilt barn mördade de. Detta var förstås terrordåd och lika illa som när palestinier hade attackerat civila, men si det ordet får man bara använda om muslimer. Mmm.

Vidare sköt de raketer in i Israel. Detta hade de naturligtvis rätt till, på grund av Israels illegala blockad, enligt FN. De hade dock inte rätt att skjuta mot civila mål, så i den utsträckning det skedde var det förstås krigsbrott. Fast om vi ska tillämpa Israels definition är det inte krigsbrott om IDF gömmer sig bland civila … #användsammamåttstock

Emellanåt gav sig IDF in i Gaza och mördade då civila rätt friskt. Av någon anledning räknas inte heller detta som terror.

Så Hamas blev med rätta kritiserade för sin charter från åttiotalet, som pratade om ”judar” som onda och som krävde att Israel skulle bort, och då skrev de om den år 2017. Det dokumentet vill se en tvåstatslösning och alla referenser till judar är bortplockade. Det hjälpte inte. Jag stöter ofta på folk som menar att Hamas vill mörda alla judar i hela världen, och när jag pekar på det faktum att inget sådant finns i deras styrdokument får jag veta att det inte spelar någon roll. De har den planen innerst inne. I smyg.

Deras hopp stod till att FN någon gång skulle driva igenom sina resolutioner, eftersom många länder inklusive USA vägrat flytta sin ambassad till Jerusalem och eftersom arabländerna vägrat normalisera sina relationer till Israel tills ”Palestinafrågan” lösts.

In kliver Trump 2020. Och han hade lovat Miriam Adelson att flytta USAs ambassad. Superstolt var han – ”all other presidents talked about it, but I …”, men det var förstås inte för att det var svårt att flytta den alla andra avstått, utan för att det var ett sätt att sätta press på Israel att gå med på en tvåstatslösning. Ett fjantigt sätt, förstås, men när flytten väl skedde skickade en tydlig signal till alla palestinier: ”Resten av världen skiter i er. Ni kommer aldrig att bli fria.”

Och efter det följde Jared Kushners gosande med arabstaterna och ”The Abraham Accords”, och plötsligt hade den lilla ynka press på Israel som funnits nästan helt tagits bort, och inget hopp till en fredlig lösning fanns kvar.

Samtidigt satt tiotusentals palestinier utan dom, många barn, i israeliska fängelser och torterades tills de många gånger dog av tortyren.

Därför skedde 7 oktober.

Morden på civila var enligt min uppfattning förmodligen inte ett mål i sig. Målet var att anfalla baserna för att visa att man fortfarande fanns, och att ta så många gisslan man kunde för att kunna byta mot palestinska fångar.

Men palestinierna som bor i Gaza är till sextio procent flyktingar som fördrivits från sina hem i närheten, och de har växt upp med berättelser om de vidriga dåd israelerna begick när de mördade och fördrev deras grandparents. Och min teori är att det stora antalet döda civila beror på det hat de som gick bärsärk bär på mot dem som lever på mark de anser vara sin. Jag kan ha fel, förstås. Det är möjligt att Hamas gav order om att döda så många de kunde. Men det är ett faktum att till skillnad från Netanyahu har Hamas faktiskt uttryckt att de beklagar de många dödade civila. Och egentligen spelar det inte så stor roll.

Barn dog. Familjer utplånades. Det var fruktansvärt.

7 oktober skedde för att allt hopp tagits ifrån folket i Gaza.

Det är den läxa vi behöver lära oss. Ett förtryckt folk kommer till slut att resa sig. Och när de gör det kan det gå riktigt illa både för dem och förtryckarna.

Bilden visar Miriam Adelson när hon fick USAs högsta medalj, Medal of Freedom, som tack för en donation på hundra miljoner.

Fler blogginlägg: Israel-Palestina-konflikten efter 7 oktober 2023


Följ diskussionen på Facebook:

Legitimerat journalistmord

Israel mördade Ali Shoeib, en libanesisk journalist, i mars. Han var en av fyra som mötte samma öde, och journalisterna var, precis som många journalister i Gaza, målet. Det erkänner Israel. Han råkade alltså inte bara strosa förbi när kulor ven.

För att motivera mordet skapade de bilden som visar honom som kombinerad soldat och journalist.

Foreign Press Association påpekar att bilden är AI-genererad, och efterfrågar verkliga bevis. IDF svarar då via Fox News att det inte finns några.

Senare motiverar de mordet med att han ”samarbetade” med Hizbollah och att hans roll var att filma dem och också att berätta var IDF befann sig (?!).

Det är möjligt att det är sant – de har inte framfört några bevis – men du har ändå inte rätt att mörda journalister. Med samma logik skulle de influencers och journalister som IDF har med sig också vara legitima mål. #användsammamåttstock

IDF mördar journalister på två sätt. Antingen låtsas de att de råkade vara i vägen, oopsie-daisy, eller också hävdar de att journalisterna extraknäckte som soldater, i smyg. Och genom att mörda lokala journalister och, i fallet Gaza, porta internationella, går det att fortsätta mörda, våldta, tortera, fördriva. Bevisen dör med offren.

I augusti 2025 skrev Yuval Abraham, israelisk journalist och regissör, denna tweet:

FILE PHOTO: Al Jazeera journalist Anas Al Sharif, who was killed in an Israeli strike on August 10, 2025, stands at a landfill as he reports the news in Gaza City August 13, 2024. REUTERS/Dawoud Abu Alkas/File Photo

”Efter massakern den 7 oktober etablerades ett team kallat ”legitimeringscellen” inom militära underrättelsetjänsten. Underrättelseofficerare sökte information som skulle bidra till att ”legitimera” militärens agerande i Gaza – misslyckade Hamas-uppskjutningar, användning av mänskliga sköldar, utnyttjande av civilbefolkningen, you name it.

Legitimeringscellens huvuduppgift var att hitta Gazanska journalister som kunde framställas i media som undercover-Hamas-agenter. De jagade aktivt journalister och sökte. Hela dagar ägnades åt saken och de hittade inga. Varför leta efter en undercover-journalist? Som jag förstår det ger det media ”legitimering” till det befintliga dödandet av journalister i allmänhet. Det räcker trots allt att framställa ett sjukhus som Hamas högkvarter och förstörelsen av hela hälsovårdssystemet kan framställas på det sättet. En misslyckad skjutning där Hamas träffar civila och sedan, vem vet, kanske alla civila dödsfall är Hamas? Att så tvivel som en metod för att rättfärdiga grymheter. Att identifiera en journalist som en undercover-agent förskönar dödandet av alla andra journalister. Armén dödade fyra journalister i Gaza över natten. Han erkände att målet var Anas al-Sharif.

Under de senaste två åren har al-Sharif utfört ett systematiskt och modigt journalistiskt arbete och rapporterat till hela världen om utrotningen av sitt folk. Detta medan den israeliska pressen i stort sett har normaliserat massmord, svält och utrotning och svikit sitt yrke. Sveket fortsätter nu med rubriker som rapporterar om al-Sharifs död och helt anammar IDF:s talespersons uttalande. Armén presenterade dokument som hävdar att al-Sharif gick med i Hamas 2013 när han var 17 år. En journalist som inte ifrågasätter IDF:s talespersons uttalanden i detta skede, efter otaliga lögner, befordras helt enkelt i sin position. Men även om vi antar att detta är sant spelar det ingen roll. Enligt denna logik är trots allt den absoluta majoriteten av journalister i Israel, om det finns något dokument som visar att de var i armén eller någonsin tjänstgjorde i reserven, legitima mål för eliminering. Hans plats har varit känd i månader.

Varför döda honom nu? På tröskeln till planerna på att inta Gaza stad? Svaret är tydligt. Jag tror att Israel dödade Anas al-Sharif helt enkelt för att han är journalist. Dokumenten var medlet. Av samma anledning som de aktivt sökte upp journalister som kunde framställas som Hamasnik, för att ”legitimera” dödandet av journalister i allmänhet, ungefär 230 journalister har vi dödat i Gaza sedan den 7 oktober. Och av samma anledning som de hindrar internationella medier från att komma in i Gaza: så att de ser mindre av brotten.”


Följ diskussionen på Facebook:

”Det är klart att det inte är ‘mord’ när civila dör i Libanon”

”Det är klart att det inte är ‘mord’ när civila dör i Libanon.”, menade någon igår.

Tankefiguren är förstås att Israel som land inte vill att civila libaneser ska dö, utan att allt är självklara olyckshändelser.

Och här finns förstås en skala.

Mord kräver avsikt. För dråp eller vållande till annans död räcker likgiltighet. Och i krig finns förstås civila offer som varit olyckshändelser eller helt oundvikliga.

Skillnaden i människors syn på Israels agerande Gaza handlar imo nästan helt om var vi hamnar längs den skalan. ”Pro-israeler” tror verkligen, precis som jag i början av kriget, att Israel gör allt för att undvika civila offer. Vi andra har lyssnat på läkare med flera, IDF-visselblåsare och inte minst vad Netanyahu och övriga i Israels ledning säger, vi har sett filmer och bilder från psykopatiska IDF-soldaters sociala medier, vi har sett bilderna och filmerna från journalisterna i Gaza, och vi lägger ihop detta med siffrorna över antalet döda och drar en helt annan slutsats, som hamnar någonstans emellan avsiktligt mördande, eftersom det uttalade målet är att bli av med det palestinska folket på ett eller annat sätt, och total likgiltighet.

Så är det då ”mord” när Israel dödar civila libaneser?

Argument mot:

Israel har, till skillnad från i fallet Palestina där palestinierna är i vägen för deras landgrab. ingen anledning att mörda neutrala civila libaneser, eftersom de inte är ute efter deras land.

Argument för:

1. Är vi verkligen säkra på att inte Israel vill stjäla det land varifrån de fördrivit 750 000 libaneser idag?

2. Vi kallar 7 oktober för ”mord”, och enligt principen #AnvändSammaMåttstock behöver den som gör så även kalla dödandet av civila libaneser för mord.

”Men det är skillnad, för Hamas hade dödandet som avsikt, det har inte Israel.”

I båda fallen:

Hur vet du det?


Följ diskussionen på Facebook:

Kan man kalla morden i Libanon för terrordåd?

Jag kallade igår Israels mord på civila i Libanon för ”terrordåd” enligt principen ”det är lika fel som 7 oktober”, och ett antal personer hävdade att jag har fel.

Här är samtliga argument (se länk till Facebook i blogginlägget):

1. ”Du är mycket orättvis mot de kristna och de irreliska människorna. Du bara stöder Islam och muslimerna. Det är just det som gör mig upprörd. You are a very good spokeswoman for the Islamisk people. Förstår du.”

– Hade vi använt samma måttstock hade jag inte behövt ”stödja muslimerna och islam”. För övrigt finns det förstås inte bara muslimer i Libanon och Palestina.

2. ”En normalbegåvad människa som inte är helt behärskad av känslor kan se skillnad mellan kollateral skada i krig och terrordåd”.

– ”Vad bra. Då kan du upplysa oss alla här om varför Hamas begick ett terrordåd 7 oktober, men inte Israel i Libanon.”

[Inget svar]

3. ”Vissa är kanske upptagna med att fördöma det decennier långa förtrycket av kvinnor i Iran? Som förvisso funnits i regionen innan koranen skrevs. Men den sortens förtryck är väl något du stöttar. Det ska inte vara samma måttstock. För grannländerna är definitivt värre efter ”revolutionerna”. Så.”

– Ok, så argumentet för att inte kalla morden i Libanon för terrordåd är att det finns kvinnoförtryck i Iran.

4. ”Det är Hezbollah som återupptagit kriget mot Israel. Varför stödjer du terroristerna?”

– Lite komiskt att varje person som inte har svar på frågan istället fokuserar på att jag ”stödjer” muslimer/terrorister/kvinnoförtryckare.

5. ”Men är inte starten här att Hezbollah började skjuta raketer igen och liknande mot Israel… och Israel nu ger sig in i Beirut där Hezbollah antas ha både förråd, ledningscentraler och andra militära strukturer?”

– Det är deras motivering. Och Hamas’ motivering var att attackera baserna (vilket är fullt legitimt enligt FN), döda fiendesoldater (också fullt legitimt även om många räknar soldaterna som offer för terrordåd) och ta fångar som kan utbytas mot palestinska fångar, vilket inte är legitimt, men även Israel har fängslat oskyldiga, så igen. Vilken är skillnaden?

6. ”Hizbollah började skjuta raketer mot Israel igen, officiellt som en sympatihandling för Iran.”

– Och Israel har i alla år sedan de lämnade Gaza attackerat Gaza från luften, via gränsen (genom att skjuta bl a barn) och via fysiska räder.

7. ”Nej. Inget terrordåd. Det är inte terrorirism bara för att du inte håller med Israel.”

– ”Så då får du förklara skillnaden mellan 7 oktober och Israels agerande på Västbanken och i Libanon.”

– ”Är det lönt? Du har ju redan bestämt dig för att Israel är terrorister och alla som dödar judar i ett heligt krig är frihetskämpande hjältar.”

– ”Du får gärna låta bli om du saknar argument. Jag har dock rätt många läsare, så även om du upplever att jag inte är mottaglig kan du ju övertyga andra. Go for it!”

[Inget svar]

8. ”Vad var din röst när Iranska regimen mördade 40000 ungdomar!!! Då minsann håller ni käften!🤮🤮🤮”

9. ”Innan Iranstödda Hizbollah började ockupera södra Libanon hade Libanon kristen majoritet. Var är alla fördömanden?”

10. ”Hur många raketer och missiler avlossas från Israels grannländer varje vecka och månad?”

11. ”No Jews no news!🤮”

12. ”Varför började Hishbolla skjuta, de vet vad som händer?”

13. ”VI TAR DET IFEN. HIZBOLLAH ÄR ETT TERRORISTGÄNG SOM STÖDJER REGIMEN I IRAN”

14. ”Wow, what a distortion of reality! Maybe you can explain to me why Lebanon started launching hundreds of missiles and rockets every day? Want to explain to the parents of these children who were murdered by a single missile why you expect Israel not to protect them?”

15. Bilden ovan.

Vilken kommentar 1-15 anser ni bäst motiverar varför Israel inte begått terrordåd i Libanon?

#AnvändSammaMåttstock

#IsraelLibanon2026


Följ diskussionen på Facebook: