Vågmästaren kan falla av

Jag vet inte om jag räknat rätt – rätta mig gärna om någon parameter är fel, så uppdaterar jag inlägget.

Alliansen: 49,3%

Rödgröna (43,7%) + SD (5,7%): 49,4%

Resten är Fi och PP som kommer att räknas bort vid mandatfördelningen.

Det betyder att någon dryg promille skapar vågmästeriet.

4,000,000 människor röstar, så då är en promille fyratusen pers.

Det finns 60,000 utlandssvenskar vars röster inte räknats, varav ca 80% röstar på Alliansen.

Så är verkligen vågmästarrollen så säker?

Förresten: Det blir mer än hundra procent, dessutom. Hur kommer det sig? Och hur kommer det sig att 3/349 = 0,86% skulle motsvara 0,1/(49,4%+49,3%) =0,101% ? Ska inte mandaten utjämnas för att motsvara det faktiska valresultatet?

Uppdatering: Här hittade jag en till som kommit till ungefär samma slutsats.

AB, SvD, SvD, DN, DN

4 thoughts on “Vågmästaren kan falla av

  1. Tyvärr.

    Valdeltagandet är mycket högre än 4000000. Enligt valmyndighetens hemsida är det 5,85 miljoner som har röstat. Och utlandssvenskar är inte lika engagerade som du hoppas. Förra valet var det 27% som röstade. Det här året talar de om att det är fler utlandsröster, men ändå. Att det skulle vara så mycket som 60000 eller 45% av de 132777 röstberättigade utlandssvenskar är jag tveksam till (fast om du har hittat någon uppskattning, så har du lyckats bättre än jag).

    Från valmyndighetens hemsida, antal röster för blocken ser ut så här:
    Alliansen – 2841756 (49,24% av 5771276 giltiga röster)
    Rödgrön – 2518707 (43,64%)
    SD – 330157 (5,72%)

    Det skiljer sig alltså bara 7108 röster mellan rödgrön + SD och alliansen. Det motsvarar ungefär din beräkning 0,1/(49,4+49,3), fast tänk på att det är ännu värre — de 3 mandaten ska utgöra mellanskillnaden mellan alliansen och en majoritet, vilket egentligen är 0,05%-enhet enligt din metod (eller 3555 sett till antalet röster).

    Men Riksdagen räknas inte i procent noggrant till tusendelar och med hela landet som valkrets, utan det är 349 hela kroppar som måste fördelas ut till de 29 valkretsarna utan alltför mycket snedvridning av befolkningsstorleken i valkretsen och hur valkretsen röstade. Effekten av all avrundning (vilket också är förstås anledningen till att det blir mer än 100% när man slår ihop resultaten, som du nämner) blir bara förstärkt av att utjämningsmandaten bara är 39 och valkretsarna innehåller allt från 8 till 37 mandat. Effekten av Hamiltonmetoden och uddatalsmetoden blir att mindre partier är vid avrundningen missgynnade, och därmed alliansen, som innehåller just 3 små partier. Att t.ex. slänga in en utjämningsmandat för C i vår valkrets skulle fördubbla deras andel av valkretsens mandater jämfört med hur stor andel av rösterna de faktiskt fick.

    Det är alltså fullt möjligt att Alliansen, när alla röster är räknade, har fler än 50% av rösterna bland Alliansen + Rödgrön + SD, men inte för den del får 50% av mandaterna i riksdagen.

    Och detta, för lilla trogna DFL-amerikanen, heter deja vu från 2000. Men som tur är blir nog inte resultatet det samma — alliansen kommer ju troligtvis att regera ändå, och vågmästare kan man väl bara vara om de andra två blocken är oense i den aktuella frågan. Det är inte så att den ställningen hjälper dem att minska anhöriginvandringen till 10% av vad den är nu om varken alliansen eller de rödgröna skulle ställa något så löjligt på bordet.

    • En kollega visade mig en uträkning där de skulle kunna få mandatmajoritet om FP och M ökar med hjälp av utlandsrösterna.

      Jag tog inte sextiotusen ur luften – har läst siffran någonstans, men minns inte var, så den kan vara fel.

      Problemet är att SD och RG inte behöver samarbeta för att ställa till det.

      Vi har till exempel majoritet i riksdagen nu för att riva upp sjukvårdsreformen, och för att plocka hem soldaterna i Afghanistan.

      Jag tycker hursomhelst det är för bedrövligt att en majoritet inte ska räcka för att få regera, och jag tänkte också på presidentvalet 2000.

      Det är inte en ”riktig” demokrati som funkar så, påstår jag.

  2. Fast jag förstår varför USAs valsystem funkar som den gör, och måste erkänna att jag är splittrad i frågan om om det borde ändras eller om den fungerar ”som den ska”. Likaså med Sveriges, eller i frågan om en majoritet av rösterna ska nödvändigtvis vara lika med en majoritet i riksdagen.

    Exemplet i denna artikel om ”Gotlandspartiet och Anti-Gotlandspartiet” är väldigt bra: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ren-matte-ger-battre-demokrati-1.1174718 . Hur ser man på saken om 100% av Gotlänningar röstar OCH röstar på GP, och 100% av övriga landet röstar på Anti-GP men det är, säg, bara 1 person i varje valkrets som röstar? Ska GP få nästan alla mandat i riksdagen pga att de fick de flesta röster totalt, eller ska mandaten fördelas efter principen att riksdagsmän tillsätts för att representera valkretsar? Så är tanken bakom USAs valsystem — problemet är dock att vi bara väljer en person och det blir därmed ingen proportionell representation alls, så det blev ju tokigt, men jag menar bara att jag är sympatisk till valsystemets grundläggande tanke. Och här med Gotlands-exemplet för Sverige kan man nog argumentera att så fantasi-snedfördelat skulle det ju aldrig vara, men det är en tankeställare för mig.

    • Jo jag har också tänkt så, och visst är det trevligt med en värmlänning för värmlänningarna och en skåning för skåningarna, men jag tycker nog att den som får flest röster i riket alltid ska vinna. Två vettiga principer står mot varanda, men den om alla rösters lika värde borde väga tyngst.

      Imho.

      🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s