Real Swedes don’t eat sushi

Tonårsmorsan Fatou kommenterar SDs kategorisering av individer, och inspirerar mig att göra likadant.

Vi är nämligen en av tre saker:

  • Infödda svenskar
  • De invandrare som är assimilerade
  • De invandrare som inte är assimilerade

För den som försöker gå en smal balansgång på gränsen till rasism och nedläggande av all religionsfrihet är det nog nödvändigt med denna indelning, som för oss övriga svenskar bara känns bisarr.

Det SD liksom inte ser utifrån sitt grodperspektiv är att flyttandet till andra länder är en helt normal företeelse. Massor av svenskar har lämnat landet, och en del kommer tillbaka.

När vi flyttar till Dubai, Shanghai eller Rio de Janeiro väljer vi själva hur länge vi ska umgås med andra svenskar och fira helsvensk jul. Vi väljer hur vi ska klä oss och vad vi äter till lunch. Vi bestämmer hur snabbt vi ska lära oss arabiska, kinesiska eller portugisiska.

Ingen tycker det är konstigt. Expats är expats så länge de vill.

Men i Sverige ska man inte kunna bo utan att klippa alla band med sitt hemland.

SvD, SvD, SvD

Infektion kring donation

Jag har aldrig egentligen förstått varför privata donationer har lyckats bli en sådan politisk surdeg.

  1. Det är viktigt ur korruptionshänseende att inte partierna hamnar i tacksamhetsskuld
  2. Det är nödvändigt att den privatperson som vill skänka pengar till ett parti inte ska behöva hängas ut offentligt

Så lösningen borde vara enkel: Ett anonymiseringssystem som gör hemligheten total, dvs varken det mottagande partiet eller någon annan vet vem som står bakom gåvan. Det skulle kunna administreras av någon opartisk myndighet.

Jag har aldrig sett detta förslag någonstans. Istället hamnar man i ilskna, bisarra, fördummande ställningskrig, där motståndarens synpunkt fullständigt åsidosätts.

Det heter att Carema kanske skänker pengar till M, vem vet? Det gör de ju uppenbarligen inte, eftersom M inte tar emot bidrag från företag och juridiska personer. Enda möjligheten är om VD eller annan höjdare skulle ge av sina privata pengar.

SD anklagas vidare för att vara huligangossar när de inte vill ”röja” identiteten på sina givare. Ingen som läst denna blogg kan tro annat än att jag verkligen tar avstånd från all nationalism, men det är inget orimligt krav att vilja vara anonym om man skänker pengar till en organisation som är så hatad. Även vi som anser hatet vara hyfsat befogat måste inse det.

Min nye favoritledare Widar Andersson har beskrivit överdriften i situationen alldeles utmärkt.

Det måste gå att komma upp ur skyttegravarna och hitta en praktisk lösning. Jag vill verkligen veta varför anonymisering inte skulle vara den lösningen.

SvD, SvD, DN, SvD

Juholt är unik

Jag är egentligen innerligt trött på Juholtaffären, men jag skriver detta ändå:

Det kryllar av ”Nisse Hult har minsann gjort samma sak som Juholt”-kommentarer under artiklar och bloggar. Såvitt jag läst mig till har ingen, förutom den centerpartist som gradvis blivit sambo efter att ha lämnat in sin blankett och sedan under några få månader missat att påpeka detta, och dessutom opåkommen själv gick ut och berättade detta, gjort samma sak som Juholt.

Först var det Billström et al, som hade haft sina fruar boende i övernattningslägenheterna. Massor av ilskna kommentatörer menade att de då gjort precis som Juholt, och jag har då svarat ”De gjorde precis tvärtemot Juholt. Deras fruar betalade sin egen del.”

Då frågar De Arga Kommentatörerna hur jag vet det, och svaret är att jo, annars hade det varit rubriken. Det är nämligen ingen seriös skribent som ifrågasatt att han har kvar boendet i Oskarshamn – så gör riksdagsledamöter generellt, och så behöver det vara. Det är därför heller ingen som bör ifrågasätta varför andra har sina boenden kvar på orterna de representerar. Lagen tillåter det.

Istället bres det på med hur mycket pengar de tjänat på sina bostadsrätter – ja, det må vara hänt, men bostadsrätter kan man också förlora på, och de hade satsat egna pengar – som för att väcka någon sorts janteilska, så att folk glömmer sakfrågan, nämligen att deras fruar som sagt betalade själva.

Nu är det fruarna Douglas och Eberstein som är i blåsväder och påstås ha gjort likadant som Juholt. Men det är faktiskt helt irrelevant hur mycket deras slott är taxerade för, om man ska jämföra med honom. Det enda som är relevant är om de tagit upp hela hyran för en bostad där deras män bott, och när jag läser artikeln verkar det inte så. Båda pratar om enstaka övernattningar, och i inget fall har mannen varit folkbokförd i övernattningslägenheten och därmed använt den permanent.

Det är möjligt att jag missat något verkligt fall, och upplys mig gärna i så fall, men såvitt jag förstått är det enbart Juholt som under åratal låtit riksdagen betala sin kulbos/sambos/partners hyra. Ingen annan.

Han är unik.

Ja, jag tycker det är så fruktansvärt dåligt gjort, och det har inget med politisk färg att göra. Man kan inte vara så ohederlig och aspirera på statsministerposten. S har betydligt bättre kandidater.

Basta!

Icke-fördummande, äntligen!

För den som är samhällsintresserad vill jag berätta att jag faktiskt lyckats hitta en icke-fördummande skribent: Widar Andersson på Folkbladet. Han är ”gråsosse” enligt egen utsaga, men ger såväl kängor som beröm åt båda hållen, och är alltid balanserad – ungefär som föräldralediga Sanna Rayman på svenskan.

Läs gärna här hur han förklarar de siffror kring unga förtidspensionärer som framför allt AB vinklade friskt, utan att orka gå in ett smack på någon seriös analys.

Fördummandet och pseudodebatterandet

Ett otyg jag råkat ut för mer än vanligt på sista tiden, när jag diskuterar i artikelkommentarsfält, är att den som anser att jag har fel inte orkar eller klarar att formulera varför, och istället dunkar på med länkar. De kan gå till blogginlägg eller youtube-klipp eller what not, och huvudsyftet verkar vara att slippa formulera sig själv. Det blir en sorts pseudodebatterande.

”Du har fel: läs här LÄNK”

”Nej, du har fel, kolla här LÄNK

För de flesta av oss är det ändå ganska självklart att länkar i kommentarer ska visa läsaren var jag inhämtat min information, så att den kan välja att antingen dubbelkolla eller läsa vidare kring det jag påstår eller också bara svara, men i kölvattnet av de fördummande artiklarna känner sig även den som inte kan eller orka skriva manad att göra sin mening, som egentligen är andras meningar, hörd.

Min starkaste sida är kanske inte att låta andra få sista ordet, så när jag vägrar ställa upp på detta hamnar jag i metadiskussioner som nedan (rensat på info om frågan, som för denna gång saknar relevans):

#
Nisse: Uppenbarligen har du inte koll […]. Föreslår att du läser detta, det bör få saker och ting att klarna en aning: LÄNK

#
Svava: Det har jag visst. […]

Och nej, jag tänker inte följa länkar till långa inlägg som andra skrivit. Formulera vad du vill säga här eller låt bli.

#
Nisse: Har du inte ens intresse av att ta reda på fakta och följa de länkar som dina debattmotståndare ger för att stödja sin tes, det är naturligtvis ditt eget val, men då diskvalificerar du dig från all vidare diskussion. Men jag är inte förvånad, det kan ju faktiskt vara lite jobbigt att läsa något som visar att det du bestämt dig för att det gäller faktiskt inte var sant. I och med att du inte ens tänker försöka bemöta det jag hänvisat till så finner jag vidare diskussion med dig helt onödig. Ha en bra kväll!

#
Svava: Som jag skrev på annat ställe: Jag uppskattar länkar och referenser till påståenden, så att läsaren kan dubbelkolla vad som där står. Jag tycker dock det är patetiskt med människor som inte klarar att själva lägga fram argument, och därför bombarderar motståndaren med diverse youtube-clipp och blogginlägg och säger ”läs här!”.

Du har inte ens orkat skriva vad du tycker, eller vad du vill att jag ska upptäcka. Debatten förs här, och är du kass på att formulera dig är det bättre du inte skriver något alls än försöker putta dina meningsmotståndare till andra siter.

#
Nisse: Jag har skrivit vad jag tycker i min kommentar till själva artikeln här ovanför, jag har sedan i ett svar till dig klistrat in en länk för att visa en liten del av vad jag grundar mina påståenden i kommentaren på, något som du skriver att du uppskattar. Men ändå väljer du att inte ens titta på länken jag refererar till, utan går istället till personangrepp och kallar länkandet patetiskt. Det tycker jag är rätt motsägelsefullt.

Kanske kan du tänka dig att gå in på en länk: NY LÄNK

#
Svava: Nej, du skrev ”Uppenbarligen har du inte koll” […]

Tala istället om precis varför jag har fel, och jag lovar att svara.

#
Nisse: Ok, du vill uppenbarligen inte. Då ska jag inte tjata. Kanske hade du gått in på länken om jag hade klistrat in den redan i mitt första inlägg (det som den här svarstråden stammar från), men inte nu. Så du slipper. Tack och hej.

#
Svava: Nej, jag vill inte gå till länkar för att försöka klura ut vad du har för synpunkter på mina påståenden. Har du något att säga får du framföra det här. Jag har talat om vad jag har för synpunkter […], och det enda du har kommit med är ”Uppenbarligen har du inte koll”, och sedan en länk.

Det är inte att vare sig diskutera eller argumentera.

Nej, det tog inte slut där. Det fortsatte lite till.

Men jag framhärdade i att vägra följa länkarna, så jag tycker nog att jag vann. Eller hur?

😉

Vi borde gå samman.

Debattörer i alla länder förenen eder! Våga vägra pseudodebatterande!