”Jag tänker inte skriva om Anders Borg”, skrev jag på Facebook, efter att ha tröttnat på alla inlägg som dök upp i mitt flöde efter att fylleskandalen uppenbarats.

Men debatten har tagit fullständigt absurda vägar, i sann ”Lock her up!”-anda. Borg är nu en grov brottsling, som ska dömas för allt möjligt, enligt i princip alla som har tillgång till ett tangentbord.

Det enda vi faktiskt vet i skrivande stund är att han varit full på en fest och sedan skrivit att han ber festdeltagarna om ursäkt. Allt annat är bara hörsägen från anonyma vittnen. Alltså bör allt tas med väldigt många nypor salt. Det var sent, det var mörkt, vittnena var förmodligen också onyktra, Borg har många hatare både vänsterut och bland nationalister pga sin invandringsvänliga inställning, så det kan ha funnits motiv att både ljuga och överdriva eller undanhålla förmildrande omständigheter. Jag tror ingenting förrän det är belagt.

Men om vi nu antar att han faktiskt kallat minst en kvinna för ”hora” och att han tagit minst en annan man på familjelyckan och sedan plockat fram sin egen dito – är det brottsligt?

Det påstår en jurist till Aftonbladet, under en rubrik som bara kan ses som en uppmaning: ”Vem som helst kan polisanmäla Anders Borg”. Och sedan, surprise, ringer folk till polisen och polisanmäler. Och ett stationsbefäl tar upp en anmälan baserat på hörsägen, och ringer sedan tidningen och berättar om sitt modiga tilltag. Jag hoppas verkligen hans chef skickar tillbaka honom till den utbildning han borde gått innan han fick jobbet, för detta är verkligen helsnurrigt.

Så här ligger marken, moraliskt, enligt mig, och juridiskt, enligt svensk lag:

Enda gången det är acceptabelt att en man säger ”hora” till en kvinna är om hon först kallat honom ”horbock”. Om han sagt så förtjänar han absolut klander.

Om, alltså.

Men idag vet vi inte att han gjort det. Återigen.

Är det, juridiskt, en förolämpning? Det kan det absolut vara, om det finns en målsägare. Men förolämpning faller inte under allmänt åtal. Det betyder att den enda som kan anmäla för det brottet är den som utsatts. Alltså är det helknäppt att polisen tar upp en anmälan för förolämpning utan målsägare.

Är det sexuellt ofredande, som Aftonbladets jurist påstår?

Nej, säger jag. Teoretiskt kan det vara det, men eftersom det är ett ord som används i långt fler betydelser än den ursprungliga kan ingen åklagare någonsin leda i bevis att avsikten varit att kränka hennes sexuella integritet, vilket är en förutsättning för fällande dom.

”Det spelar ingen roll vilken avsikten är!”, ryter arga debattörer. Jo, det gör det. Avsikten är faktiskt det enda som spelar roll när det gäller sexuellt ofredande.

Och här finns en viktig poäng. ”Ickesexuellt” ofredande enligt 4 kap. 7 § i Brottsbalken som inte sker på allmän plats hör under allmänt åtal endast efter angivelse av målsäganden eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt, och kan därför, precis som förolämpning, inte drivas utan målsägare.

Förr föll inte heller våldtäkter och sexuella ofredanden under allmänt åtal, men det ändrades för att råda bot på den vanliga situation där kvinnor i ett sent skede efter polisanmälan drog tillbaka sina berättelser för att göra det möjligt för en övertygad åklagare att driva målet även utan att målsägaren vill det. Men jag har aldrig hört talas om en situation där någon driver ett sexualmål där målsägaren är vuxen utan att vederbörande vid någon tidpunkt sagt sig vara utsatt för sexualbrott. Tänk dig annars att din man klappar dig på rumpan, någon ser det och polisanmäler och sedan blir din man fälld mot din vilja. Det är uppenbarligen inte så lagen är tänkt att användas.

För att någon ska ha gjort sig skyldig till sexuellt ofredande krävs alltså i praktiken att vederbörande själv gör en anmälan. Och även om en sådan person dyker upp i fallet Borg och hans påstådda k*kmätartävling är det rätt svårt för en åklagare att leda i bevis att tafsandet haft en sexuell karaktär av det slag som krävs för att uppfylla kraven i 6 kap. 10 §. Det är i så fall troligare att det rubriceras som ”vanligt” ofredande.

Det finns ett fall som liknar detta.

”En fotograf och en modell var på Moderna museet i Stockholm där modellen greppade två tonårspojkar mellan benen.

– Vilket var väldigt kränkande för dem, men man kunde inte bevisa att modellen hade något sexuellt syfte med det hon gjorde utan att det var en ren provokation. Och det bedömdes som ofredande och inte sexuellt ofredande.”

Jag har skrivit en del om sexuellt ofredande och andra sexuella övergrepp, och jag har fått en hel del kritik för att jag påstår att det händer hela tiden och att även etniskt svenska män tafsar – i synnerhet på fyllan. Jag är den första att sympatisera med dem som vill göra en poäng av att det minsann inte bara är ensamkommande som gjort sig skyldiga till detta.

Men det är inte seriöst att driva den poängen baserat på den tunna bevisning vi sett här.

Slutligen påstås att han gjort sig skyldig till olaga hot.

Jag kan ha missat något, men jag har inte sett något ögonvittne påstå något som motiverar den rubriceringen. För att ett hot ska vara olaga krävs att den gärning man hotar utföra är olaglig. Om jag säger ”jag kommer aldrig hit mer” eller ”passa dig du” är det visserligen hot, men de är inte olaga. Det enda jag hittat i tidningarna är att han ”hotade värden”.

Jag tänkte inte försvara Anders Borg. Men jag gör det ändå.

För jag är verkligen helt förbluffad över hur många av mina normalt synnerligen källkritiska vänner och följare som är beredda att inte bara tro allt som påstås anonymt utan dessutom lägga till och brodera ut det som påstås till sådant som inte ens uttryckts.

Indignationen sträcker sig längre än till Borg. De av Borgs vänner som skrivit ”ta hand om dig” eller som inte anser sig kunna kasta första stenen när det gäller alkoholintag ska också hatas, eftersom de enligt ett för mig obegripligt resonemang oundvikligen anser att det är OK att kalla kvinnor hora.

Jag finner det rätt osmakligt, faktiskt.

Det enda vi vet idag är att han varit berusad, och att han ångrar det.

Allt annat är idag gissningar och rykten.

Och så vet vi att Norrmalmspolisen har ett totalt inkompetent stationsbefäl.