Jag har skrivit det förut, men det tål att upprepas.
Trump II drivs till klart övervägande delen av en fixering vid sitt ”legacy” och vid att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Expansioner av territorier, som Grönland, Kanada, Panama, Venezuela.
Omdöpning av Gulf of Mexico.
Omdöpning av diverse annat till ”Trump”.
Fredspriset.
Och nu har han kommit på att han kan bli ännu mer historiskt stor genom att bomba länder. Och jag trodde faktiskt han skulle göra det förra gången redan, och det var mycket vapenskrammel, inte minst mot Nordkorea, men även Iran. Dock gick han aldrig hela vägen. Och under Bidenåren postade hans supportrar memes om hur han är den ”ende president som aldrig startat ett krig”.
Problemet är att det gick väldigt ”bra” i Venezuela och även förra gången han bombade Iran – ur hans perspektiv. Han fick bara skäll från dem han inte bryr sig om, och de som gillar honom berömde honom massor för hans styrka och initiativförmåga. Hans alpha male-självkänsla växte över alla gränser, och nu tror han imo att han aldrig kan misslyckas. Lite som en gambler som vunnit två gånger av två möjliga.
Venezuela var den så kallade ”inkörsporten”.
Alla presidenter, även de bra, har någon form av hybris. Trots allt har de vunnit över precis alla sina motståndare, och de är omgivna av beundrare och fjäskare.
Men i Trumps fall når den direkt livsfarliga nivåer.
“Till medlemmarna av den islamiska revolutionsgardet, de väpnade styrkorna och all polis säger jag ikväll att ni måste lägga ner era vapen och då erhålla fullständig immunitet, annars möter ni säker död, så lägg ner hela vapen, och ni kommer att bemötas rättvist med total immunitet, annars kommer ni att möta en säker död.
Och slutligen, till det stora, stolta folket i Iran, er frihetstimme är kommen. Håll er skyddade, lämna inte era hem, det är väldigt farligt där ute, för bomber kommer att falla överallt. När vi är klara, ta över ert samhälle, det är ert att ta. Detta kommer förmodligen att bli er enda chans för generationer. I många år har ni bett om Amerikas hjälp, men ni fick den aldrig. Ingen president var beredd att göra vad jag är beredd att göra ikväll. Nu har ni en president som ger er vad ni vill. Så låt oss se hur ni svarar.”
Så om det blir ett regimskifte beror det på Trump, om det misslyckas på iranierna, och på något sätt garanterar han immunitet till militär och polis om de lämnar över vapnen – till vem? – samtidigt som han är tydlig med att han inte är den som kommer att leda denna coup d’état. Mmm.
Vad alla experter på Iran säger är att deras stolthet – de är trots allt världens äldsta land, vår civilisations vagga – kombinerad med att det strategiskt är smart att attackera USA dels för att ena landet mot en gemensam fiende och dels för att gör de inte det framstår de som svaga – kommer att göra ett krig oundvikligt.
Många av falangerna, Pahlavigänget, kurder, araber med flera är regimfientliga men inte överens med varandra, och vanliga perser som tidigare var regimkritiska men inte gillar USA och israel, har nu galvaniserats efter ledningens död och ryktena om den bombade flickförskolan. De må inte gilla regimen, men de hatar Israel och USA ännu mer.
Pahlavi är ingen enande figur. Hans far var en brutal diktator, och han har aldrig tagit avstånd från detta. Han har dessutom inte satt sin fot i landet på snart ett halvsekel. Visst har han anhängare, men att en majoritet av landets befolkning skulle ställa sig bakom den förre despotens son när han inte klarar att säga att han står bakom även dem som torterades och led under hans far är ju helt osannolikt.
Ingen enskild grupp är ens i närheten av att ha vapen och infrastruktur nog att vinna över NRGC.
Irans främsta måltavlor lär nu vara amerikanska medborgare, för att göra kriget impopulärt inför valet i USA. Några dödade amerikanska soldater och republikanerna ligger ännu risigare till än idag. Eller än värre – terrordåd i USA.
Hur jag än vänder på det känns det alltmer som att detta kommer att sluta med en katastrof.
Säg att jag har fel, pretty please …
Trotz allt 