Etikettarkiv: Mustafa Barghouti

Hamas kommer inte att finnas kvar

Publicerat den av

Jag får ibland frågan om hur jag kan vara så säker på att Hamas kommer att avvecklas, så jag skriver här ett inlägg så jag slipper leta fram länkarna varje gång.

Det är märkligt hur få som verkar veta om detta. Jag har hört och läst det lite nu och då av insatta analystiker, men inte sparat länkarna, och varje gång jag nämner det i en diskussion blir alla förvånade. Men som jag skriver på slutet: de har inget val.

Första gången jag hörde det var i intervjun nedan. Den ger en direktlänk till citatet. Den han intervjuar är General Secretary of the Palestinian National Initiative (al-Mubadar) Mustafa Barghouti.

Han berättar där om ett möte palestinska ledare hade i Beijing i juli förra året, där de slöt fred efter en lång tid av bråk och diskuterade en framtid. En rad representanter för andra arabiska länder var där, och kineserna medlade. Läs mer på Wikipedia.

”a comprehensive Palestinian national unity that includes all Palestinian factions under the PLO framework, and to commit to the establishment of an independent Palestinian state with Jerusalem as its capital […] with the help of Egypt, Algeria, China and Russia”

Det är denna överenskommelse som ligger till grund för det fredsavtal som nu diskuteras, där man vill etablera en palestinsk stat, som interimistiskt styrs av ledarna för Västbanken, tills val kan hållas.

I augusti kom de båda före detta politikerna Ehud Olmert och Nasser Al Kidwa överens om ett förslag till tvåstatslösning de kände att båda länderna skulle kunna gå med på, där några arabländer agerar fredsbevarande styrkor under en övergångstid. Val ska sedan hållas inom 1-3 år.

Denna plan är grunden för de diskussioner de haft i Paris i november och i New York i somras.

I skrivande stund har fredsförhandlingarna havererat. Hamas har gått med på alla krav, utom ett: De kan inte tänka sig att lämna tillbaka gisslan och dra sig tillbaka utan ett löfte om fred. Israel tänker inte lova att sluta förstörelsen av Gaza.

Hamas är ju tre delar.

Ledarna, och de flesta har dött. Idag sitter såvitt jag vet Darwish i Qatar och lär inte komma tillbaka på grund av internationella arresteringsordrar. Oavsett vad de lovat kan de inte styra det nya landet.

De stridande soldaterna, och de lär inte starta ett parti som heter Hamas.

Civila ledare, som ministrar för sjukvård och agrikultur och vad det kan vara, behöver ju utredas på individnivå. De är inte automatiskt skyldiga till terrordåden. Är de oskyldiga måste de förstås kunna ställa upp i val igen. Men det lär inte bli under den partibeteckningen.

Så hur man än vänder på det är Hamas överspelade.

”Ni dödar barn!”

Publicerat den av

Piers Morgan är verkligen inte min favorit

Men att höra honom skälla ut Israels ambassadör till UK för att de mördar barn dagligen och hon ljuger om det är fantastiskt befriande.

Obs hur hon vid flera tillfällen säger ”blood libel”, när han säger att ”ni dödar barn”. Det är en hänvisning till den antisemitiska myten om hur judar ritualmördar barn. Det är så djupt obehagligt att hon använder antisemitism som slagträ mot den helt legitima kritiken.

Fd premiärminister Olmert påpekar att svält som vapen är krigsbrott, och att kabinettet är ”a group of thugs”. Han menar att kriget är ”a war without purpose, without planning and with no chances of success”. En annan fd premiärminister säger att kriget numera bara handlar om ”Netanyahu’s self preservation”. Ytterligare en politiker säger att Israel mördar barn ”as a passtime”.

Detta är alltså ledande israeler,

Israel kommer inte att komma ur detta med omvärldens stöd i behåll, utan att göra upp med sina vidriga dåd. Ansvariga behöver dömas i internationell domstol. Sanktioner tills de backar.

Och sedan en hållbar politisk lösning.

Jag har inte glömt 7 oktober. Ansvar ska utkrävas där också. Om någon medskyldig fortfarande är vid liv.

Vi behöver också prata om Trump i Mellanöstern, för jag har inte sett någon annan göra det.

När någon vinner eller förlorar ett presidentval och det är jämnt finns ofta flera faktorer man kan peka på som var för sig hade kunnat ändra utgången.

En sådan är imo Kamala Harris’ oförmåga att ta ställning mot Israels pågående folkmord. Om vi helt bortser från all moral var det taktiskt dumt. Hon hade inte behövt vifta med Palestinaflagga, men hennes formuleringar även på slutet var apfega. ”Israel has the right to defend itself, and how it does so matters.” Ungefär. Och så lite mumlande om att hon minsann pratade med Bibi – i smyg, typ.

Jag tror inte hon förlorade Palestinaröster till Trump på detta, men jag vet att libs avstod från att rösta på någon av dem. Och det blev ju hennes förlust.

Trump har ju trakasserat studenter och Harvard och i allt väsentligt stått på Israels sida, kan man tycka, men egentligen är jag inte så säker. Bråket med Harvard tror jag handlar mer om att kämpa mot wokeismen. Och jag tror det drivs mer av folk omkring honom, som Marco Rubio, än av honom själv. Det märks på vad han pratar och twittrar om. Detta sagt har han säkert inget emot det. Det är precis den sortens ”sparka på libtards”-retorik magafolket älskar. Men det är inte så att han själv har starka åsikter.

Trump gillar inte Netanyahu, eftersom han var först av alla ledare att gratulera Biden till hans vinst. Och han har aldrig förlåtit honom för det. Småaktigt så det skriker om det, ja, men det kan vara en blessing in disguise.

Lägg till detta Trumps lilla tur till Saudi, Qatar med flera arabländer. Vad hände där när media inte var med? Vad pratade de om? Vad står högst på dagordningen för ländernas ledare? Någon ger dig ett lyxflygplan och förklarar vad hen vill ska hända i en fråga du har makt över men egentligen skiter i … vad blir konsekvensen?

Och nu kommer ironin.

Det kan bli så att Trumps korruption, beundran för kungarna, ovilja mot Netanyahu och allmänna ointresse leder till att Palestina får ett mycket bättre utgångsläge vid de fredsförhandlingar som måste komma än landet haft med Harris.

Jag har inte sett någon uttrycka detta. Det är helt mina egna tankar. Så jag är nyfiken på om ni tror jag har rätt.