Sverige framför makten

Jag brukar inte kommentera opinionsundersökningar, men kan inte låta bli denna gång.

Jag är helt övertygad om att det senaste totala raset för S, V och MP beror på en och endast en sak, nämligen den totala oviljan att ”hjälpa till” om SD får en vågmästarroll och de blir minst, genom att förhandla i sakfrågor och lägga ner rösterna vid regeringsbildning.

Blåsossar med ansvarskänsla vill inte ha parlamentariskt kaos. De vill ha en regering som funkar hellre än Vilda Västern.

När Mona, Peter, Maria och Lasse argt står där och säger ”ni får inte regera i minoritet, men vi tänker stjälpa er regering så mycket vi kan” istället för ”får vi det läget kommer vi att ta vårt ansvar så att Sverige kan regeras” och sedan dessutom surrar om nyval, som inte gör någon människa glad, puttar de alla utom de djupaste idealisterna över staketet.

Man kanske inte gillar utförsäkringarna, och man kanske tycker skattesänkningar kommer efter ersättningar till arbetslösa och sjuka och allt det där Mona pratar om, men man vill inte ha ett Ny Demokrati-kaos, där räntorna stiger, börsen faller och svensk ekonomi urholkas.

Att vara ansvarsfull handlar om att sätta Sveriges väl före sin egen vilja att till varje pris komma till makten.

DN, SvD, SvD, AB, AB, Exp, AB, SvD, SvD

Ska Sverige inte regeras?

Västerblocket är upprört för att Reinfeldt säger att han kan tänka sig att regera i minoritet, worst case – trots att Reinfeldt klart och tydligt sagt att han inte tänker ”ta i SD med tång”, och helst vill förhandla med Miljöpartiet om det blir nödvändigt.

Nu säger Peter Eriksson att ”det verkar som om de på allvar är beredda att förhandla med Sverigedemokraterna om en riktig maktposition”, vilket är helt taget ur tomma luften.

Jag har skrivit det förut, och jag skriver det igen.

Båda blocken har sagt sig vilja hitta en kompis på andra sidan. Alla partier, C, FP och MP, säger dock nej till att vara denna kompisen. Ur detta följer att någon måste regera i minoritet.

Istället för att svamla om att Reinfeldt öppnar för SD borde väl i så fall MP, om man nu vill vara riktigt ansvarstagande och mota SD i grind, säga att ”i det läget kommer vi att hjälpa till, så att Sverige kan regeras”. Det finns två sätt. Antingen sitter man i en fempartiregering, eller också agerar man stödparti och deltar i budgetförhandlingar.

Men den som säger ”vi tänker inte ställa upp så att Sverige kan regeras utan rösta emot allt ni kommer med, men om ni får igenom ett enda förslag med hjälp av SD är ni hemska människor”, är lika konstruktiv och ansvarsfull som en tjurande treåring.

Ohly säger att i det läget ska vi utlysa nyval.

Men på allvar – tror han att väljarna då kommer att tänka ”jahaaa ni utlyser nyval, jamendå ska vi förstås INTE rösta på SD denna gång, utan på Lasse”…?

Om jag ska vara riktigt ärlig…

…så är det något som inte stämmer.

När min sjuttonåring var två månader och jag ammade henne rev ett svartsjukt syskon henne i pannan med naglarna. Ärren finns kvar. Två långa streck.

En ung man på SDs kommun- och landstingslistor blir överfallen av två män, som släpar in honom i hans (!) lägenhet. Det var alltså planerat – de måste ha väntat på honom precis där, eftersom det hände när han skulle slänga soporna.

Man kan ju också ha tänkt sig att han inte slängt sopor just den kvällen, i vilket fall de väntat förgäves.

Sedan berättar de för honom att de är vänsterpartister, och att de demonstrerat mot honom. Dessutom kallar de honom för rasist, och vad gör de sedan? Jo, de håller fast honom och ristar in ett hakkors i pannan på honom, så fint att det inte kommer att lämna några ärr. Och de talar ”ett arabiskt-liknande språk”. De tar även med sig några dyrare grejer, som han förhoppningsvis får ut på någon försäkring.

Ungefär som i någon av Guillous Coq Rouge-böcker – minns inte vilken – den om Norge och andra världskriget. Den gången var det bröstkorgen, vill jag minnas. Och då dog väl gubben också, tror jag.

Jo.

Man kan också tänka sig så här.

Det är några ynka dagar fram till valet. SD kommer kanske att komma in i riksdagen, och nu vet jag inte om han är på valbar plats, men det kan ju tänkas att han vill att SD ska få riktigt många röster.

Eller också tycker två vänsterpartister med arabisk bakgrund att det känns meningsfullt att sitta i hans trappuppgång och vänta tills han slänger soporna, iförda svarta rånarhuvor, bara för att sedan väldigt fint så att det inte ska bli några ärr rispa honom i pannan under 20 minuter. En vecka före valet.

Så kan det förstås också vara. Ett mycket annorlunda hatbrott, kan man säga.

Jo, och det var andra gången. Förra gången fick han slänga sig åt sidan när de gjorde ett utfall med en kniv. Inga vittnen.

Något verkar lite smått ruttet i staden Malmö.

SvD, Exp, DN, Exp

Det gick inte att tiga ihjäl dem

Äntligen har media börjat granska Sverigedemokraterna. Inte en dag för tidigt!

Länge verkar man ha tänkt att om man bara blundar riktigt hårt kanske de försvinner.

Det gör de inte, för eftersom den enda bild av vad de vill som sprids är deras egen, samt en massa felriktat trams på bubbelnivå om att de är ”odemokratiska”, som alldeles uppenbart bara är gnäll från ”etablissemanget”, börjar även ganska normala människor som tröttnat på blockpolitiken snegla åt deras håll – alldeles i onödan.

De har så mycket verkligt idiotiska idéer för sig, så det är bara att dra fram dem i ljuset, så spricker de som trollen.

Nu ser jag fram emot hur de förklarar hur de samtidigt som de vill förbjuda muslimer att fira Ramadan tycker att de är för religionsfrihet.

Kolla TV-licenser, barnflickor, nasseförflutet och krimhistoria på riksdags- kommun– och landstingskandidater, precis som för alla andra partier! Det är medias förbaskade skyldighet när de så länge stått och svajat på 4%-spärren.

Ställ obekväma frågor – teman lär inte saknas.

Men sluta med klyschig flumkritik utan innehåll av typen ”Ni har en hemsk människosyn”.

Det är bråttom nu!

SvD, Exp, Exp, VT, DN, SvD, GP, SydSv, Exp, Exp, AB, AB, AB, Svd

Sverige-o-demokraterna

Ett statsskick kan vara odemokratiskt. Det är om beslut fattas utan att allmänheten genom någon form av val får vara med och bestämma.

När man kallar ett parti för ”odemokratiskt” ser jag framför mig två betydelser:

  1. Partiet styrs utan inre demokrati.
  2. Partiet förespråkar att vi ska lämna det statsskick vi har och övergå till ett odemokratiskt sådant.

Det finns tillräckligt mycket dumt Sverigedemokraterna kan anklagas för utan att vi behöver kalla dem ”odemokratiska”.

Det är som att säga att eftersom Hitler var så otäck måste han ha varit pedofil också. Samt kannibal.

AB, SvD, SvD

SDs stöd som Judaspengar

Det finns tre lägen när en regering behöver riksdagens stöd.

Först när den ska skapas.

Sedan årligen när budgeten ska klubbas.

Sedan vid lagförändringar och mindre budgetändringar.

Nu menar somliga att blocken måse välja innan om de ska ta emot ”stöd” av SD. Det vilar någon form av Judasinsinuation över det hela.

Reinfeldt har sagt att han sitter kvar om de blir störst, men egentligen skulle han förstås i teorin kunna sitta kvar ändå – dock har han varit mycket tydlig på denna punkt. Det viktiga är att budgetarna kommer att gå igenom även med en minoritetsregering. Det gör att båda blocken kan överleva i denna form.

Sedan fattar jag inte varför man måste hitta en kompis på andra sidan staketet FÖRE valet – det räcker väl med att frågor löses ad-hoc…

I och för sig kan jag förstå att rödgröna politiker tycker det vore trevligt att veta definitivt att de om de får ett mandat mer än alliansen kan bilda regering utan strul, men detta ska inte blandas ihop med väljarnas behov av besked för att kunna rösta.

AB, SvD

Bröstpump och Sovjet

Det handlar inte om hur svårt det är att använda en bröstpump, och inte om hur viktigt det är att amma, eller att vara pappa.

Det handlar om ifall principer och visioner ska sättas före familjer och individer.

Jag har tagit ut 100% av all föräldraledighet med tre av mina sex barn. Med de två yngsta har vi delat precis mitt itu. Med ett barn, mitt första, var fadern hemma mycker mer än jag.

Jag har en väl fungerande karriär ändå, trots att jag slösat bort en handfull år av mitt 44-åriga liv på något så omodernt som att vara med mina nyfödda barn.

Vi är i olika faser i livet, och behöver ett flexibelt system som funkar där familjer ska pussla ihop barn, dagis, resor, jobb, studier, jobbsökande eller vad man nu har för sig.

En och annan mor- och farförälder letar sig ibland också in i ekvationen.

Valet gäller alltså inte huruvida en bröstpump funkar (fast jag kan hålla med om att det är en hemsk konstruktion), valet gäller om vi ska ledas av Sovjet/Kina-överstatlighet där familjeplanering är statens jobb och individer är var för sig oväsentliga komponenter i ett större, meningsfullt bygge, eller den faktiskt fungerande modell vi har idag, där alltfler pappor alldeles frivilligt är hemma allt mer. 

Kvinnors karriärer och ekonomiska frihet är oerhört viktig, men den är endast mycket marginellt beroende av att pappor och mammor är hemma exakt lika länge.

Kvinnors ekonomiska och övriga frihet byggs när vi hittar vår inre styrka, kastar av oss våra kulturellt nedärvda beteendemöster och vågar välja själva och ställa krav.

Istället för att förstöra för familjer med pålagor som bara förändrar i marginalen borde krutet läggas på att lyfta flickors och kvinnors självförtroende – och där är det inte främst politiska beslut som behövs, utan en verkligt mental förändring hos oss kvinnor.

Det är inte vare sig männen eller politikerna som ska frigöra oss och ge oss bättre förutsättninar i livet, det är vi själva.

AB, AB, AB, SvD, SvD, SvD, SvD

Lex Jörg och lidandet

Jag har förstått att det där med deltidssjukskrivna som ska säga upp sig och jobba heltid inte funkar fullt ut. Det finns anledning för vilken regering det nu blir att se över reglerna. Det är tråkigt att inget av blocken på allvar berättat hur de vill ha det kring de här frågorna. Alliansen säger att allt är nästan bra, och de rödgröna att allt är dåligt, men ska ordna sig bara man får bort ”stupstocken”, dvs vi ska ha det som förut.

Men nu, när Lex Jörg blåses upp kan jag inte låta bli att göra ett egentligen halvirrelevant, men ändå, påpekande.

Om Jörg är överläkare med, säg, 60,000 i månaden, hade/har han fått följande bruttolöner:

  • Tidigare regler: 60,000*75%+60,000*25%*80% = 45,000 + 12,000 = 57,000
  • Nuvarande regler: 60,000*75% = 45,000

Dessa bruttolöner ger, enligt jobbskatteavdrag.se:

  • Tidigare regler: brutto 57,000, netto 32,186
  • Nuvarande regler: brutto 45,000, netto 30,177

Jörgs nettoinkomstförlust är alltså ungefär sex procent. Lite mer om man lägger till pensionsbortfall, men ändå.

Inget ont om Jörg, men jag tycker att ska man få ett eget Lex ska man ha drabbats lite hårdare än så.

SvD, SvD, Exp, AB, SvD

Flyktingar, integration och arbetslöshet

Jag gör research för ett litet romanprojekt där jag behöver läsa på om andra världskrigets flyktinghantering, och snubblar över denna text:

Regeringen hade i februari 1939, av hänsyn till den allmänna opinionen, sett sig tvungen att avvisa judiska intellektuella flyktingar. Härvid spelade resolutioner vid Uppsala, Stockholms och Lunds universitet en avgörande roll. Studenterna hänvisade till arbetslösheten bland akademikerna. Men det rådde också en ganska allmän enighet bland det svenska folket om att en större invandring av judar inte var önskvärd. Man ansåg att integrering skulle bli svår och det höjdes röster som varnade för att följden kunde bli utbrott av antisemitism.

Vad var det det stod?

Sveriges regering kände trycket från opinionen att avvisa skyddsbehövande flyktingar tillbaka till tortyr och död, därför att man var rädd för arbetslöshet och problem med integration.

SDs makt begränsas av Ny Demokrati

Det var när jag läste det här:

”I kölvattnet av Ny demokrati förändrade riksdagen beslutsreglerna kring budgeten. Numera måste oppositionspartierna komma överens om ett heltäckande alternativ för att kunna rösta nej till en minoritetsregerings budget. Men riksdagen fattar också en lång rad beslut som inte rör statsfinanserna, som lagändringar och nya regelverk. Statsvetare har varnat för att det kan bli kaos. Men Moderatledaren har ingen tanke på att som statsminister i en minoritetsregering söka stöd i förväg hos SD.”

…som jag kände mig någorlunda trygg. En minoritetsregering får problem med att få igenom lagstiftning och andra förslag, men den får åtminstone igenom sin budget.

Det betyder såvitt jag kan begripa att en regering inte behöver söka stöd från ett specifikt parti i det andra blocket för att regera tillsammans, men att man måste förankra alla valförslag hos ett parti, som kan väljas för det tillfället.

Men ingen skriver om denna fiffiga beslutsregel, och jag har inte hittat någon mer info, så jag är absolut inte säker.

Någon som vet mer?

SvD, SvD, AB, AB, SvD