Kategoriarkiv: Svensk partipolitik

SDs kinaschackbräde

Publicerat den av

Jag såg inte riksdagsdebatten, men jag har läst om replikskiftena i svenskan, AB och DN, och trots att man ivrigt rapporterar att nu minsann fick Jimmie Åkesson på pälsen verkar  ändå de etablerade partierna än en gång ha misslyckats med att verkligen möta de ihåliga SD-argument som så många svenskar dessvärre köpt.

Att de fortfarande är så illa pålästa är trist i sig. Det finns så mycket hos SD att vara verkligt kritisk mot, och värst är enligt min mening antiislamismen, som går som en röd tråd genom alla anföranden, och om det har jag tjatat mycket på denna blogg, och en annan fråga jag ältat är:

Varför måste debatt – även på riksdagsnivå – vara så fluffig och bubblig?

Högern är ondskefull och egoistisk, vänstern är verklighetsfrånvänd och kubavänlig och sverigedemokraterna är rasister.

En del ur den sverigedemokratiska repertoaren är dock svår att möta, men inte desto mindre viktig, och det är bilden av Det Ändliga Samhället.

Ni vet, det där samhället är som ett kinaschackbräde. Tänk er att alla hål är jobb. Alla kulor är människor. Vi är fler kulor än hål, alltså är människor arbetslösa. Tar man in ännu fler kulor på spelplanen blir dessa oundvikligen också arbetslösa, eller också tar de ett hål från en svensk kula som i gengäld ”hänvisas till passivitet och utanförskap”, som det numera heter.

På samma sätt finns en viss, oföränderlig summa pengar att dela ut, och blir vi fler människor blir det färre pengar till alla.

Det svåra är att förstå hur dynamisk en befolkning är. Det enda som är ändligt är de fasta naturtillgångarna, som järn och åkermark. Allt annat vitaliseras av att få in nya människor – i lagom mängd.

Det internationella exportföretag där jag jobbar skulle knappast existera utan den stora mängd icke-svenskar som jobbar i Sverige, och den stora mängd svenskar som flyttat till kontor i andra länder. Tillsammans drar vi in pengar från hela världen till Sverige.

Mina och många andras förfäder var valloner och hade med sig kunskap om både järnhantering och urmakeri till Värmland och Bergslagen.

Nya svenskar gör Sverige starkare, men det gäller förstås inte alla nya svenskar, och inte hela tiden. Därav ordet ”lagom”.

Så vad är då en lagom mängd? Ja det vet inte jag, men det gör knappast Jimmie Åkesson heller – hans enda svar är ”stopp stopp stopp inga fler”.

Vi ska ta in flyktingar och deras och andra svenskars makar och minderåriga barn av humanitära skäl, och övriga invandrare för att bland annat utveckla svensk industri, klara vården och omsorgen, skapa nya företag och därmed höja livskvaliteten hos oss alla – så enkelt är det.

De som har makten över utredningsverktygen, dvs politiker, journalister och universitetsanställda forskare, behöver förklara varför vi behöver arbetskraftsinvandring trots arbetslöshet, och hur stor invandring som är ”lagom”.

Sveriges befolkning behöver förstå att kinaschackbrädet växer ju fler vi blir, och att invandring i sig inte är ett hot mot minskad arbetslöshet.

Människor behöver känna att det finns en tanke och en plan. Riksdagsdebatten kanske inte är rätt forum att utveckla detta, men då får man hitta detta forum.

AB, AB, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN

Mutat, Simple Stupid

Publicerat den av

Jag har läst många kommentarer om Arkelstens och Sahlins förehavanden, och förvånas, fast jag inte borde det, över hur vimsig diskussionen är. Dessutom är det så lätt att låta den politiska färgen på parterna vs. ens egna åsikter spegla vad man tycker även i denna sakfråga.

”Keep It Simple Stupid” är en bra regel när man bestämmer sig för vad man ska tycka, påstår jag. Där ingår att lägga alla värderingar åt sidan utom dem som gäller sakfrågan.

Vad är då sakfrågan? Jo: Mutor eller icke mutor.

Notera nu att jag beskriver de moraliska aspekterna – de legala har redan hanterats/hanteras av åklagare. Något kan vara moraliskt fel, men ändå inte olagligt. Därför pratar jag inte om mutbrott, utan mutor.

För att något ska vara en muta måste det finnas en möjlighet att A får något av B, som gör att det sedan finns en förväntan från B att få något tillbaka från A. Men det räcker inte i sig, för det är så vanlig handel går till. Det måste finnas en faktor som gör att påverkan är olämplig, till exempel att A är myndighetsutövare, företagare eller anställd med viss makt över B genom sitt jobb, och som får något som privatperson.

Ja. Skulle detta i sig vara mutbrott blir det extremt svårt. Inga fler gratismiddagar för konsultköpare, och inga fler Eurobonuspoäng för någon som reser i jobbet. Mmm just det.

Men vi skulle ju hålla det Simple Stupid, så låt oss lämna gränsdragningarna och titta på Arkelsten.

Fick hon något som privatperson? Mja. Eftersom resan var tråkig, enligt åklagaren, och eftersom hon rimligtvis kunnat åka inom ramen av sitt uppdrag även utan Shells pengar, till exempel genom att partiet betalat, är det knappast så att hon privat fått något alls. Ska detta vara en muta är det snarare partiet Moderaterna som tjänat något och inte Arkelsten själv.

Alla vi som reser hela tiden i jobbet vet att det knappast är en privat förmån att lämna familjen för att sätta sig på ett flyg, bo på ett hotell, och gå på en konferens, även om det kanske låter glassigt för den som sällan kommer iväg. Det är något man gör för att man behöver, varken mer eller mindre.

Är det då mutor att Mona Sahlin fick gratisbiljetter?

Bara om hon i sin yrkesroll kan förväntas göra något för de ideella föreningar som bjöd in henne. Men min gissning är att det de ville att hon skulle göra var att sitta där och ge lite höjdarglans åt tillställningen, och det är väl ändå rätt harmlöst.

Var det rätt att ge sonen biljetter? Pja. Att ta med en kollega hade varit snyggare, men det är ingen stor grej.

Det finns egentligen bara ett stort fel i hela historien: Att Mona Sahlin lät sig ryckas med i drevet och hötte med ett fett, moraliskt pekfinger åt Arkelsten, samtidigt som hon framhävde sin egen förträfflighet.

Det hade varit korkat av vem som helst, men av en med Monas historia var det som att höra Charlie Sheen sjunga ”Jag har aldrig vart på snusen”.

AB, AB, AB, SvD, DN, Carl Bildt, SvD

Love, peace and understanding

Publicerat den av

För många år sedan sa en kvinna jag kände om politikerna:

”Jag förstår inte varför de ska bråka om allt hela tiden. Tänk om de bara kunde sätta sig ner och ta det som är bäst i varje parti och bestämma att det ska gälla istället!”

Hela poängen är ju just att de INTE kommer överens. Svenska folket tycker olika, och när det blir för stora överlapp mellan de befintliga partiernas åsikter skapas utrymme för missnöjespartier.

Breda lösningar är bra i frågor som inte ligger på en vänster-höger-skala, och som tjänar på att ligga fast under en längre tid, som t ex pensionerna. Att just Afghanistanstyrkornas framtid skulle vara en fråga som måste lösas brett är däremot inte självklart. Det är snarare en konsekvens av att vi har en minoritetsregering.

Jag blir lite paff när Ohly står där och säger ”Många afghanska kvinnor dör när de föder barn. Samtidigt betalar vi pengar till majorer istället för barnmorskor”, som om valet stod mellan att vara elak och kriga och att vara snäll och ta hand om barnaföderskorna. Om Ohly gör bedömningen att det går att skicka dit barnmorskor istället för soldater lär han få förklara hur han kommit fram till att barnmorskornas och folkets säkerhet ska garanteras. Genom att krama talibanerna? Sjunga ”we shall overcome”? Love, peace and understanding?

Ändå är det bra att Ohly hoppat av samarbetet. Det är bra att han står utanför och skäller.

Hur skulle det vara annars, om Sveriges enda oppositionsparti var SD?

AB, SvD, DN, AB, SvD, AB

Jimmie – Den Onda Fen

Publicerat den av

Liksom den onda fen blev Jimmie Åkesson ensam fe, förlåt partiledare, att inte få delta i Den Stora Festen.

En snabb reflektion är att den som kallar en inbjudan till Nobelfesten för ”eftertraktade biljetter” kanske gör bäst i att stanna hemma.

Jag tycker så här. Nobelstiftelsen har både rätt och fel i att de får bjuda vem de vill. Bjuder man alla utom en ska man ha förbaskat goda skäl, med saklig förankring, oavsett om man är en privatperson, stiftelse eller myndighet.

Har man det? Det vet ingen, för den motivering vi kan läsa i pressen är extremt tunn.

Den första delen är OK: ”Läser man Alfred Nobels testamente framgår det mycket tydligt att ingen hänsyn får tas till nationell tillhörighet”. Gott.

Sedan misslyckas man totalt med att knyta ihop det med varför SD kan anses inte uppfylla detta kriterium. Det blir bara lite fluff om ”värderingar”.

Detta i sin tur gör att JÅ raskt kan göra en helt egen tolkning: ”Jag har läst Alfred Nobels testamente och det står inget om hur många invandrare man ska vilja ta emot för att få gå på Nobelfesten”. Fult knep? Ja, kanske, men den som känner sig kränkt och ser ett vidöppet mål kan knappast kritiseras för att utnyttja tillfället.

Så här hade min motivering sett ut – förutom hänvisningen till testamentet: ”SD pekar konsekvent ut samtliga människor av en specifik religionstillhörighet som ett ‘hot mot Sverige’. SDs kontinuerliga hets mot olika människor tillhörande olika folkgrupper bidrar till acceptans av att människor på grund av etnicitet, religionstillhörighet och i vissa fall även sexuell läggning kränks och diskrimineras.” Sedan är det enkelt att knyta ihop säcken genom att förklara att detta går i klinch med testamentet.

Det är lite som vanligt med hanteringen av SD – politiker, journalister och övriga verkar tycka att det räcker med att peka på att de är ”dumma” i största allmänhet för att motivera vad som för en utomstående faktiskt liknar mobbing.

Det vinner bara Jimmie på, även om han blev utan ”biljetter”.

AB, SvD, SvD, DN

SD – subkultur i förtvivlan

Publicerat den av

Detta citat är inte mitt:

SD har verkligen visat att Sverige behöver ny integrationspolitik. Etablissemanget har inte velat se problematiken förrän nu. Sverige måste bli bättre på att integrera unga, lågutbildade, vita män från landsbygden i samhället. Statistik visar på att dessa är kraftigt överrepresenterade vad gäller brott. Dessutom klarar de inte språket så bra, och tenderar att umgås och bo segregerat med likasinnade.

…men det är slående bra.

Jag kommenterar regelbundet artiklar i olika tidningar, och märkte för något år sedan hur det i all press fullkomligt exploderade av sverigedemokrater som kom med för mig fullständigt bisarra påståenden i dessa kommentarsfält. Exempel: ”På grund av invandrarna får man inte längre sjunga nationalsången på skolavslutningarna”. Jag ringde då min 94-åriga mormor, som aldrig någonsin sjungit annat än ”Den blomstertid” på sina skolavslutningar.

Efter en tid av detta ville jag förstå bättre hur de tänkte, och köpte Niklas Orrenius’ bok ”Jag är inte rabiat. Jag äter pizza.”, som är en suverän beskrivning dels av ett fenomen som få brytt sig om att förstå, men också av hur en förvirrad hantering från en omvärld som förbiser den egentliga problemställningen på ett onödigt nonchalant sätt förvärrar och fördjupar polariseringen.

Kort: Sverigedemokraternas kärnväljare är en subkultur, bestående av människor som drivs av en övertygelse om att muslimer är på väg att ta över världen. För de flesta av oss är detta hot en storm i ett vattenglas – visst, terrordåd som elfte september och Madridbombningarna är fruktansvärda, och talibanernas frammarsch i Afganistan och Pakistan är ett enormt hot mot dessa länder, men det är ju något västvärlden håller på att ta tag i, och knappast något som riskerar att sänka hela vår tillvaro.

SDs medlemmar är dock verkligen fullständigt livrädda. De läser normalt bara sina egna ”nättidningar” – egentligen bloggar, men med tidningsliknande karaktär – som i princip enbart skriver om brott begångna av muslimer och om extrema islamister i andra länder, och får där sina misstankar bekräftade: om inget görs kommer vår värld att gå under, och vi alla att tvingas bli muslimer mot vår vilja. Låter det märkligt? Det är helt sant – ett ganska stort antal svenskar har denna övertygelse.

Det råder ett sällan skådat ursinne i kommentarsfälten till dessa ”tidningar” – och det riktas både mot samtliga muslimer – alltså även de trevliga, välbalanserade individer som vi möter på föräldramöten, frisörsalonger, verkstäder eller restauranger – men också lika mycket mot oss övriga svenskar, som inte delar denna syn. Den känsla de förmedlar är inte främst hat, även om det finns gott om den varan också, utan snarare en förtvivlad vanmakt och en enorm sorg över att vara så missförstådd. De känner sig uppriktigt kränkta, helt enkelt. Det blir bisarrt för oss andra, som tycker att de drog first blood genom att ge sig på sveriges alla muslimer, varav de allra allra flesta uppenbarligen intet ont gjort.

I deras ögon är vi naiva mobbare. Vi går ihop oss och hetsar mot dem istället för att hjälpa till att rädda Sverige från ”vår tids största hot”. Det blir lite som i V, där alla tyckte utomjordingarna var snälla, utom några få individer som insett att de egentligen var ödlor. I sverigedemokratins subkultur är de själva dessa stackars utsatta frihetskämpar, och vi andra är ett vilselett folk.

I alla läger där endast en ståndpunkt tas in och människor avstår från att höra och logiskt härleda andra argument än de egnas utvecklas en form av kollektiv hjärntvätt. Vi som tillhör den majoritet svenskar som tycker att normala muslimer har lika stor rätt att slippa ta ansvar för extremisternas idiotier som vi kristna har att slippa ta ansvar för kristna extremsekters påfund behöver förstå denna subkulturs utgångspunkt för att kunna möta argumenten.

Bara så kan vi hela Sverige.

SvD, SvD, DN, DN, Exp, AB, AB, AB, SvD

SD har verkligen visat att Sverige behöver ny integrationspolitik. Etablissemanget har inte velat se problematiken förrän nu. Sverige måste bli bättre på att integrera unga, lågutbildade, vita män från landsbygden i samhället. Statistik visar på att dessa är kraftigt överrepresenterade vad gäller brott. Dessutom klarar de inte språket så bra, och tenderar att umgås och bo segregerat med likasinnade.

S och MP och värmlänningarna

Publicerat den av

Ungefär hälften av MPs anhängare tycker det är viktigare att landet fungerar och att SD hålls stången än att Alliansen motarbetas.

Jag skulle anta att S’s väljare ligger i det häradet också, kanske dock lite mer negativa till samarbete. V däremot har gissningsvis till största delen av väljare som till varje pris vill slå ner en högerregering.

Det ger ett komplicerat läge för de båda partierna: Hur de än gör kommer en stor del av anhängarna att bli missnöjd.

Om värmlänningarna får en andra chans att rösta i oktober – hur kommer de då att belöna eller bestraffa?

SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, DN, DN, SvD

Att ta debatten med SD

Publicerat den av

Vi som under en tid följt SD tror jag alla är fulla av förundran över den vändning medias granskning av SD tagit.

För ett och ett halvt år sedan slog Helin på stora trumman, och sa ”vi tar debatten med SD”, varpå han lät JÅ publicera en artikel som var ett grovt hån mot Sveriges alla muslimer. Tvärtemot vad man kunnat anta fick detta SDs popularitet att växa.

Därpå ingenting. Total tystnad, total isolering – det enda som hördes från journalistkåren var enstaka tillmälen.

Sedan, efter valet, tävlar media i osakliga påhopp. Leder gör Helin, med sitt ”En varm vind blåser in över ett kallt Sverige”, och så bilder på ledsna Tensta-bor. Hela ”rösta-inte-SD”-kuppen på valdagen var bara patetisk, och helt säkert kontraproduktiv.  

Att de övriga sju partierna hela tiden pratar om SD som nazistiskt och rasistiskt är lite i sin ordning – det hör till spelets regler att hyvla på motståndaren bäst man kan – däremot finns ingen anledning för media att ägna sig åt snöbollskrig, eftersom snöbollarna så fundamentalt missar målet.

Om man vill ”ta debatten” med SD måste man börja med att formulera vilken den frågeställning är som behöver debatteras, och för att kunna göra det måste man börja med att läsa på. Det går inte att bara vifta med handen och prata om att de är otäcka och dumma – borde inte det vara självklart för en journalist med självaktning? Heder åt KG Bergström som i alla fall försökt.

Den som redan är övertygad anti-SD blir förstås stärkt i sin uppfattning när media unisont bekräftar vad den redan visste, men den som tycker ”det ligger något i vad SD säger om att integrationspolitiken misslyckats” blir på motsvarande sätt stärkt i sin misstanke om att media är ett sammansvetsat, osakligt etablissemang, vars agenda är att skydda de befintliga riksdagspartierna från nya partiers inflytande.

Det finns en bred uppfattning bland sverigedemokrater om att media och politikerna ”mörkar”, och att det därför är nödvändigt att få in SD i riksdagen. Detta har lett till att många som faktiskt inte alls är rasister och knappt ens främlingsfientliga lagt sin röst på SD.

Eftersom media misslyckas med att sakligt beskriva vad ”felet” på SD är gör jag här ett försök.

Bristande demokrati

Jag har skrivit det förut flera gånger, och jag skriver det igen. Sluta anklaga SD för att vara odemokratiska. Den enda bevisföring jag sett ser ut ungefär så här: ”Eftersom SD är emot muslimer betyder det att man anser att alla människor inte är lika mycket värda, och eftersom demokrati bygger på alla människors lika värde är SD odemokratiska”, men det håller inte, enligt hur demokratibegreppet är definierat.

Det finns inga förslag från SD att frånta delar av befolkningen sin rösträtt – alltså är det lika bra att sluta tramsa med denna term.

Rasism

För att avgöra om SD är rasistiskt måste man börja med att definiera vad partiet i sig är. Är det partiprogrammet? Är det ledarna för partiet? Eller är det den rörelse som bär partiet?

Nästa fråga är: räknar man bara direkt rasism, alltså människor av viss hudfärg, eller visst genetiskt ursprung behandlas illa, eller indirekt?

Den tredje frågan är: hur långt bak historiskt ska man se? Ska vi dra ett streck vid idag, och bara titta på nuet?

Många brukar dra upp att Moderaternas föregångare var emot allmän rösträtt och LAS och för dödsstraff för nästan hundra år sen, så titta där hur dumma de är. Själv tycker jag både dödsstraffet och Palmes Castrokramande är preskriberade vid det här laget. Däremot finns anledning att minnas det senaste decenniet.

Vi tar det steg för steg:

– SDs partiprogram är inte direkt rasistiskt. Däremot skiljer man konsekvent på invandring från ”kulturellt avlägsna” länder och invandring från övriga länder, vilket ger en rasistisk underton.

Det var dock inte särskilt länge sedan där fanns förslag till exempel om att inte tillåta adoption från utomeuropeiska länder, för att skydda den vita rasen.

– SDs företrädare Jimmie Åkesson har inte uttalat sig direkt rasistiskt någonsin. Däremot är han synnerligen muslimfientlig, och eftersom världens muslimer främst kommer från Arabvärlden och Afrika kan man, om man tänjer på gränserna, hävda ett visst mått av indirekt rasism. 

SD skapades av nazister, och drevs länge av rasister, men de flesta har rensats bort från ytan under de sista sju-åtta åren.

Dock fick sverigedemokraten som hävdar att araber har en ”aggressiv gen” i Vänersborg stanna på sin post – vilket knappast hänt i något annat parti. Därmed kan man också hävda en acceptans för rasism från företrädarna som saknar motsvarighet i den andra sju partierna.

Så till Sverigedemokraternas rörelse. SD bärs av vad som närmast kan beskrivas som en subkultur. Människor som anser sig missförstådda av av samhället, och som är arga på det ”politiskt korrekta etablissemanget” använder nätforum för att mötas och beklaga sig. Tills i våras förekom på dessa forum riktigt grova, rasistiska inlägg som aldrig modererades bort. Under sommaren skedde en gradvid uppsnyggning – bland annat har man stängt ner ungsvensk.se, och moderatorerna har blivit flitigare med att rensa.

Jag minns särskilt en bisarr diskussion med en sverigedemokrat som ansåg att araber var genetiskt förstörda av kusingiften, och att det skulle ta ”hundratals år” att fixa till detta. Jag påpekade då dels att vi även i vissa avlägsna orter i Sverige har samma problem, men också att inavelsgraden går ner till noll så för en individ som har föräldrar som inte är släkt med varandra, oavsett hur inavlade dessa föräldrar är. Han svarade då att han inte ville diskutera med mig eftersom jag visste för lite om genetik. Det må vara hänt att jag inte vann honom, men jag lät i alla fall inte hans rasistiska påstående stå oemotsagt, och kanske andra läste och påverkades.

Sammanfattningsvis kan man hävda att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti om man tänjer på definitionsgränserna, och antingen pekar på att partiet även omfattas av människorna som bär det, eller också räknar även indirekt rasism, eller de senaste tio årens historia.

Själv tycker jag sådant är ganska kass retorik – en bra regel när man vill övertyga är att inte öppna för sådant som kan ifrågasättas, och i en öppen debatt, där SD fick svara, skulle man aldrig i längden kunna driva detta påstående. Hela ”SD är rasistiskt”-retoriken bygger på att hävdandet inte behöver bemötas.

Bättre då att säga att ”SD är ett parti med högre tolerans för rasism än de andra sju”. Det är lite längre och inte lika slagkraftigt, men det är i alla fall korrekt.

Invandrarfientlighet

Den här är både lätt och svår. SD är invandrarfientligt, eftersom man hävdar att kostnaden för invandring är roten till alla våra ekonomiska och sociala problem. Om Sverige inte tog in några invandrare skulle man ha massor med pengar över till annat, och inga våldtäkter skulle någonsin begås mer. Tydligen har man här fullständigt missat Anders Eklund, Ulf Olsson, Tomas Qvick med flera.

För inte länge sedan stod i partiprogrammet att alla invandrare som kommit efter 1970 skulle skickas ut ur landet, och inga nya skulle tas in. För mig, som jobbar på ett internationellt företag där verksamheten mycket bygger på att människor cirkulerar – dvs svenskar flyttar ut i världen och icke-svenskar flyttar till Sverige, verkar detta fullständigt bisarrt, och skulle rendera Sverige till ett U-land tämligen snabbt.

Idag finns dock inga förslag på att ”slänga ut” någon, utan det är enbart den framtida flyktinginvandringen som ska begränsas. Det gör att den nybakade, historielöse sverigedemokraten – den som bestämde sig i slutet av sommaren – blir mycket förundrad när AB berättar att människorna i Tensta är rädda för utvisning.

Slutsats: Det finns fog för att kalla SD för invandrarfientligt, men det finns inte fog för att hävda att de vill slänga ut alla invandrare. Sluta med sånt.

Anti-islamism

För mig är detta den för SD i särklass mest besvärande punkten. När det gäller motståndet mot islam behöver man inte gå till vare sig bortrensade valmanifest eller perifera medlemmar, utan islam-fientligheten är öppen, grov och förankrad hos partiledningen.

Om det finns någon debatt vi alla borde ta med SD är det denna. Vi har haft religionsfrihet i Sverige i årtusenden, och den ursvenska toleransen mot oliktänkande är något vi borde vara stolta över och värna.

Eftersom sverigedemokrater inte läser ”gammelmedia” och eftersom ”gammelmedia” bara tramsar om att SD är ”odemokratiska och rasistiska” enligt ovan möts sällan sverigedemokraternas argument i denna fråga.

Därför kan de fritt hävda till exempel att pga islam får inte elever ha skolavslutning i kyrkan, medan det i själva verket oftast är svenska ateister som kräver detta. Man kan beklaga sig över att griskött inte serveras på tre dagis i Göteborg (när jag var med och drev ett föräldrakooperativ avstod vi från att ha mjöl i maten till alla barn för att det var enklare än att utesluta mjöl för tre glutenallergiker, så jag kan förstå hur förskolepersonalen tänkte), utan att någon vettig människa påpekar att barn kan leva gott utan griskött, och att tre dagis, dvs kanske 100 barn, av 466,000 förskolebarn motsvarar ungefär 0,02% av alla svenska barn.

De buntar sedan ihop irrelevanta påståenden som dem ovan, och sammanfattar till slut med att hävda att Sverige går mot en ”successiv anpassning mot islam”.

Anti-islamismen är i många delar otäckt lik 30-talets tyska anti-semitism. På punkt efter punkt kan man dra tydliga paralleller, utan att anstränga sig alltför mycket.

När partisekreterare Björn Söder häromdagen kallade islam för en ”pedofil”-rörelse pga av att Muhammed enligt legenden i enlighet med sin tids tradition gifte sig med nioåriga Aisha möttes detta påstående av alltför lite avsky och mothugg, precis som när han på liknande sätt jämställer homosexualitet med pedofili och tidelag. 

Men detta hör vi knappt om.

Media har för fullt upp med alla sina slag i luften för att ta fasta på de fakta som verkligen förtjänar att mötas av starkt förakt.

SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, DN, DN, SvD, DN

Utförsäkrades alternativ

Publicerat den av

Sanna Rayman har en sjusärdeles förmåga att gång på gång skriva precis vad jag också tycker.

Hela den här sjukförsäkringsdiskussionen har blivit så infekterad att det är svårt att uttrycka en åsikt utan att bli attackerad från alla håll – jag vet, eftersom jag brukar kommentera i artiklar. Vi måste komma bort från bunkermentaliteten och föra en saklig diskussion kring hur det såg ut, ser ut och borde se ut.

Det angår alla, både den som jobbar och den som är sjuk, att det blir bra.

Självklart ska den som är sjuk vara sjukskriven – i enlighet med hur lagen faktiskt verkar vara formulerad – och funkar inte det måste man omedelbart gå till botten med varför och täppa till hålen. Det finns ingen ursäkt för fallet Annica Holmqvist. Är lagen felformulerad ska den rättas, och är den rättformulerad ska Fkassan tas ordentligt i örat. Det borde överklagandet reda ut.

Lika självklart behöver Fkassa och Arbetsförmedling samarbeta för att hjälpa dem som inte är svårt sjuka till en bra (åter)introduktion till ett arbete de klarar av.

Uppenbarligen funkar Fkassan dåligt för många, men å andra sidan ska vi minnas att bara en sida kommer till tals – den som känner sig förfördelad. Långa telefonköer som standard är oursäktligt, och ett tecken på en icke-fungerande verksamhet.

Detta sagt har jag en fundering. I alla diskussioner kring utförsäkring hävdas att man egentligen inte utförsäkras utan bara omförsäkras till aktivitetsstöd under tiden man letar jobb, och sedan diskuteras det om det är bra eller dåligt.

Det jag inte begriper är varför den som är sjuk, fast inte tillräckligt sjuk, nödvändigtvis blir arbetssökande.

Det stora flertalet svenskar i arbetsför ålder har ju faktiskt ett arbete. Det borde betyda att alla de som inte var arbetslösa, studerande eller tillfälligt anställda när de blev sjukskrivna borde ha ett jobb att gå tillbaka till.

Ändå är det enda vi hör ”nu utförsäkrades N personer, varav X återgick till sjukskrivning efter tre månader, Y fortfarande letar jobb och Z har fått jobb”. Vidare finns en mindre diskussion om Jörg och andra som fått sina långa deltidssjukskrivningar ifrågasatta.

Men fanns det inte en enda människa bland dessa mängder heltidssjukskrivna som var sjukskriven från en tillsvidareanställning? Var precis alla arbetslösa innan de blev sjuka?

Exempel:

I rapporten ”Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010”, som utgavs 31 augusti 2010, uppges bl.a. att av de 14 321 individer som lämnade sjukförsäkringen är det 7 139 som inte återvänt till sjukförsäkringen i någon omfattning. Dessa individer var den 30 juni i någon form av arbete med lön, program med aktivitetsstöd, aktuella på Arbetsförmedlingen men deltog inte i program med aktivitetsstöd, arbetslösa eller avaktualiserade.

Exempel till:

Totalt arbetar omkring 1.800 av de 12.600 som flyttades från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. De flesta har arbete med stöd, som lönebidrag, visar en utvärdering som de båda myndigheterna gjort gemensamt. 370 har riktiga hel- eller deltidsjobb.

Ska man ur det nedre exemplet anta att dessa 370 av 12,600, dvs 3%, är de som faktiskt hade ett jobb att gå tillbaka till?

SvD, SvD, AB, DN, DN

RUT för SD

Publicerat den av

Sverigedemokraterna hoppar jämfota över att de nu kommer att få tillgång till RUT. Inte avdraget, utan Riksdagens UtredningsTjänst.

Som folkvalda har de nämligen rätt att beordra RUT att titta på lite ditt och datt av intresse.

Därför ska RUT nu börja ägna sig åt att titta på kostnaderna vi har för invandringen. Det kan väl i och för sig vara bra, så slipper de drälla runt sina egna astronomiska siffror i bloggar och artikelkommentarsfält.

Det otäcka är när man bryter ner det ett steg till. Vilka invandrare är lönsamma? Amerikaner? Libaneser? Kineser? Finnar? Vita? Svarta?

Sedan tänker de – åtminstone enligt förhoppningar från sina förväntansfulla väljare – beställa undersökningar kring vilken etnisk bakgrund våldtäktsmän har.

Vi som läst statistik vet att om du tar ett uppenbart slumpartat fenomen, som till exempel vilken etnisk bakgrund människor födda 10 maj 1990 har, och sedan bryter ner det hundratal det kan röra sig om i grupper, så kommer en eller ett par grupper att sticka ut. Det kan till exempel bli så att oproportionerligt många människor från Kroatien och Italien råkar vara födda denna dag, men det betyder uppenbarligen inte alls att dessa människor är mer benägna till tiondemajfödslar, utan bara att urvalet inte var tillräckligt stort för att undvika slumpmässig överrepresentation.

Samma svar kommer man att få om man tittar på våldtäktsmännens bakgrund. Något eller några länder kommer obönhörligen att vara överrepresenterade i urvalet, utan att detta i sig bevisar någonting alls.

Lite citat plockade här och där:

”Genom att få tillgång till Riksdagens utredningstjänst kan SD också snabbt få fram mycket intressanta fakta som bara ligger och väntar på att få offentliggöras och avslöjas för alla ovetande och bedragna människor som lever i detta land.”

”Sverigedemokraterna kommer att få tillgång till riksdagens utredningstjänst. DET blir roligt. Hela etablissemanget kommer att behöva börja tala TILL sverigedemokraterna istället för OM dem. Jimmie Åkesson kommer att vinna varje debatt – han skär varje motståndare i smala skivor. Hela den nationella debatten kommer till ytan.”

”Om mindre än en vecka kommer SD ha tillgång till riksdagens utredningstjänst och då kommer svenska folket få SE PÅ SIFFROR!! Samtidigt kommer SD:s stöd skjuta i höjden när lögnerna och mörkningen äntligen officiellt uppdagas.”

Och sedan då?

Ska SD författa motioner kring utvisning av samtliga italienare och kroater baserat på denna statistik? Ska folkgrupper som har svårt att få jobb snabbt nekas uppehållstillstånd baserat på deras landsmän eller religionsfränder visat sig svåranställda?

Ska vi kanske sedan fästa märken på dem som tillhör de våldtagande folkgrupperna?

På rockslagen?

Så vi känner igen dem?

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, DN

Alliansmajoritet

Publicerat den av

Just nu fick Alliansen faktisk majoritet. Dock ser det inte ut som om de får majoritet i mandat.

Detta är det värsta tänkbara scenariet. Hur ska de rödgröna förhålla sig? Gå ihop med SD och motarbeta en regering en majoritet av svenska folket valt? Eller släppa igenom förslag de inte tycker om?

Hur de än gör kommer de att få en svekdebatt på halsen.

En tragedi för demokratin.

SvD
AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, SvD, SvD, SvD, DN