Carl Bildt hamnar väldigt nära mig i värderingar, har jag insett på senare tid. I fråga efter fråga drar vi ungefär samma slutsats. Det visar lite att det inte egentligen är jag som ändrat mig, utan resten av svensk höger. Och det är intressant, för även om jag röstade på honom när han blev statsminister tyckte jag då att han var en stropp.
Satan i gatan vad förbannade folk till höger är när de svarar på hans tweets. Han är en islamist med TDS och en vänsterförrädare, typ. Känns igen.
Jag känner dock inte igen den här splittringen från nittiotalet, men å andra sidan hade vi ju inte sociala medier då, så vem vet vad folk tänkte i stugorna. Men sociala medier kom medan han var Reinfeldts utrikesminister, och han mer eller mindre drev UD som ett enmansprojekt, frikopplat från regeringen. Jag hade dock ingen direkt känsla av någon superkluven höger då – minns bara att alla inte var nöjda.
Så.
När i tiden halkade moderater som han och jag iväg från övriga? Jag skulle säga gradvis efter regeringarna Reinfeldt. Håller ni med?
Jag gjorde förra veckan en djupdykning i situationen i Iran, läste artiklar, såg en massa intervjuer både med journalister inifrån Iran, med exiliranier som Christiane Amanpour, med diplomater och … Carl Bildt, se klippen sist i inlägget. Totalt något tjugotal klipp och artiklar.
Och jag sammanfattade häromdan varför jag är orolig att det blodbad vi ser idag inte kommer att leda någonvart. Det känns väldigt likt Tian An Men. Ett upplopp utan framtid.
Nästan alla bortemot hundra, många svenskiranier, som kommenterade var intressanta att läsa. Oavsett om ni höll med eller ej framträder tydligt hur komplex situationen är.
Några tog illa vid sig av att jag skrev att sanktionerna som återinfördes när Trump drog sig ur ”The Iran Deal” har påverkat, eftersom de lett till extrem inflation och svält, och det har jag lite svårt att förstå. Det är ju ett faktum att ekonomin klappade ihop då, och självklart har det i sin tur påverkat viljan till förändring. Borde inte vara kontroversiellt.
Anledningen till att jag inte tror på regimbyte idag, och jag hoppas förstås att jag har fel, kokar egentligen ner till att det inte verkar finnas en sammanhängande organisation under ytan. Och här får ni som är eller känner svenskiranier gärna opponera er om ni vill. De som vill se shahens son Pahlavi som interimistisk ledare är bara en grupp bland flera andra och grupperna är inte överens sinsemellan. Och ja, som någon skrev, det gäller att hålla ihop mot alternativet, och jag kan hålla med – han har ju sagt att han vill se en demokrati. Men det hjälper ju inte vad jag tycker. Ni som inte vill se honom i den rollen får gärna berätta vad ni vill istället.
När upploppen pågick som mest lyssnade jag på en rapport inifrån där någon sa något i stil med att ”men du sa att du skulle hjälpa oss, Trump, varför kommer du inte?”.
Och ja, han sa så. Fast hans båtar fanns vid Venezuela.
Så här är vad det kokar ner till: Jag tror inte folket har egen kraft att resa sig och störta regimen. Och jag kan absolut ha fel, men regimen fick IRGC att mörda demonstranter. Och det är det som är skillnaden mellan lyckade och misslyckade revolutioner – i de lyckade står även armén på folkets sida.
Så då är frågan om Trump istället kan fixa till ett regimbyte åt Iran, på ett eller annat sätt. En väg är ju att bomba ledarna ungefär som när han bombade deras nukes.
Så jag är absolut ingen expert på Iran, och kan ha fel om situationen under ytan där, men jag har följt Trump intensivt i många år, så jag vet hur han funkar:
Han vill å ena sidan väldigt gärna bli den som ”fixar” ett regimbyte, och är dessutom mer arrogant och övertygad om sin gudom än någonsin efter bombningarna av Iran och Venezuela.
Men han vill också få till en ”deal”. Och han har inget emot att hänga med världens tyranner – Putin, Kim med flera. Så nu när ”talks” har börjat är risken/sannolikheten stor att han skapar en ny ”deal” som är the best deal ever och långt bättre än den hans nemesis Obama skapade, och så lyfter han sanktionerna och där ryker motivationen hos de delar av befolkningen som drevs av den havererade ekonomin.
Jag hoppas självklart på ett snabbt och oblodigt regimbyte. Jag ser dock inte det hända i min kristallkula. Har väldigt gärna fel.
Den absolut värsta konsekvensen är en blodig revolution som misslyckas. Historien är full av sådana.
”I don’t want to hear any EU statement that the US has the right to defend itself. This is a clearcut violation of international law.”
Och det är ju sant. Article 51 of the UN Charter ger att USA begått en oprovocerad krigshandling. Det är fullt möjligt att konstatera detta och samtidigt tycka att regimen är a-holes.
Här är ett axplock av raseriet:
”Vems ärenden går du egentligen? Det är ju inte västs iallafall.”
”Bildt har i många år haft åsikter som passat Iran. Han är lika konsekvent som den gamle sovjetspionen Guillou, som ännu är på dåvarande sovjetiska klienters sida.
Men alla antisemiter är inte obildade, så det kanske inte är pengar. 🤷♂️”
”Men för jösse namn! Vem lyssnar på detta stycke numera?”
”Jag håller på Israel å NATO å Donald”
”Bildt är en riktig jävla typ, en linslus som inte tål att få fel . Trots att han ständigt har fel .”
Trotz allt 