Mike Huckabee har gått bananas på sin Twitter. Jag scrollar mig igenom tjogtals med tweets om Carlson-intervjun. En del egna med diverse bortförklaringar, andra retweets av folk som berömmer honom.
Överst just nu ligger ett där han menar att Tucker pratade mer i hans intervju än i den med kristne palestiniern Farz, som jag berättade om häromdan.
Så. När man blivit intervjuad och är nöjd med sig själv lägger man liksom upp en länk till intervjun och låter den tala för sig själv.
Skojigast är när han försöker förklara att det virala klippet där han sa de ord han blivit mest kritiserad för, nämligen att det skulle vara ”fine” om Israel tog över halva Mellanöstern, är manipulerat, genom att visa en lite längre version av samma diskussion, där han vecklar in sig i att han inte tror det kommer att hända, vilket förstås inte förändrar innebörden av hans ord.
Nu har totalt över dussinet muslimska länder och organisationer, varav många allierade med USA och dessutom länder vars ledare Trump personligen gillar och behöver, gått ut och allvarligt kritiserat dessa ord. Och i kritiken bakar de in att Israel absolut inte får annexera Västbanken.
Många av dem är tänkta medlemmar i Trumps fredråd, nämligen:
Bara Oman, Libanon, Syrien och Palestina är undertecknare, men utanför ”fredsrådet”.
Jag har en känsla av att dessa tillsammans kan förklara för Trumpalumpa det olämpliga i att Huckabee sitter kvar, och även om han inte petar bort honom direkt lär det bita.
Så en bisarr konsekvens av detta kan mycket väl bli att Israels i högsta grad pågående annexering av Västbanken stoppas, nu när detta bubblat upp till ytan. Trump har redan sagt nej till den, men Israel gör som de gjort historiskt, och säger ”ok, vi hör dig”, och fortsätter ändå.
Jag har försökt förstå Palestinarörelsens relation till Iran, och gör här ett försök att sammanfatta hur jag ser på det. Jag är ingen expert och öppen för både statistik och anekdoter, så berätta gärna för mig både om ni håller med eller inte. Det mesta av detta har jag skrivit förut, men jag har fått nya läsare, och jag är nyfiken på er input.
Svenskiranier, deras närstående och övriga svenskar med engagemang för Iran har två extremer, men de flesta faller längs en skala mellan dessa.
I ena hörnet har vi Pahlavi-gänget, som ofta kom till Sverige när hans far föll, många gånger är kristna eller sekulära muslimer, och de vill se honom komma till makten för att bana väg till en demokrati. De gillar Israel och USA och hoppas oftast dessa ska hjälpa dem genom militär intervention, och så att säga störta regimen med våld, på samma sätt som de en gång återbördade shahen till makten.
I andra hörnet har vi dem som avskyr både USA och Israel, och de är ofta engagerade för Palestina. De minns shahen som en brutal diktator och vill inte ha något att göra med hans son.
Pahlavigruppen anklagar därför Palestinarörelsen för att vara för regimen och slöjtvång. De menar att de är islamister hela bunten.
Det stämmer inte alls, påstår jag.
Det finns knappt någon svensk invånare oavsett ursprung som vill att kvinnor ska tvingas bära hijab. Inte ens i muslimska länder är den åsikten i majoritet, än mindre här i världens mest sekulära land. De som inte vill se Pahlavi komma till makten vill istället att mullornas makt ska avta genom reformer.
Finns det hos den senare gruppen en ovilja att Israel ska bli någon sorts hjältar vid ett regimbyte? Förmodligen.
Men jag menar att tankefiguren att många vill att mullornas makt ska bestå för att de finansierar Hamas är knäpp. Sådana individer kan säkert finnas, men de är inte många. Hamas är inte populära i Palestinarörelsen alls, och dessutom ser inte den rörelsen vägen till frihet för Palestina genom väpnat motstånd. Åtminstone inte längre.
”Men de jublade 7 oktober!”
Dels var det rätt få som gjorde det, trots allt. De flesta palestinier jag kommunicerat med eller läst var snarare iskalla av oro, för de visste vad som komma skulle.
Dels ska vi minnas att de första rapporterna som kom handlade om att man anfallit baserna, vilket, som jag ju många gånger påpekat, är deras rätt enligt internationell lag, eftersom Israel är en illegal ockupationsmakt. Först därefter kom rapporterna om mördade civila, och efter det kom de många lögner om bäbisar i ugnar med mera, som många tyvärr fortfarande tror på.
Utan några siffror skulle jag påstå att de i den svenska Palestinarörelsen som stödjer Hamas och jublade 7 oktober är en max lika stor andel som de i Israelrörelsen som stödjer Netanyahu och som jublade när IDF gick in i Gaza.
Som ni vet som hängt med ett tag har jag personligen inget emot att kalla Hamas ”terrororganisation”, men då ska även Israels ledning ha samma benämning, för det finns inget Hamas gjort mot israeler som inte Israel gjort minst lika illa mot palestinier, oftast många gånger värre.
Nu är ju inte det egentligen ämnet för tråden, dock, utan varför Palestinarörelsen och Shah-rörelsen är i luven på varandra.
På nittiotalet kände jag ett iranskt par, som senare flyttade till USA. Han var civilingenjör, hon var student på universitetet där jag jobbade, och jag glömmer aldrig hans berättelse. Han var född 1960, och student i Teheran när revolutionen började. Och han ville förstås att Iran skulle bli en demokrati, och deltog därför i demonstrationerna. De var överlyckliga när shahen föll, men han hade inte alls som nittonåring insett att deras, dvs studenternas, revolution på något sätt tagits över av lågutbildade fundamentalister från landsbygden, lite förenklat. En dag fick han ett formulär att fylla i, och där fanns frågan ”är du muslim” med, och han svarade ”jag vet inte”. Efter det fick han till sin chock arbetsförbud. Universiteten stängdes, och efter att ha suttit sysslolös hemma hos sina föräldrar i några år flydde de över bergen och hamnade till slut i Sverige.
Jag undrar vad de tänker idag.
Frågor:
Finns det folk i Palestinarörelsen som även stödjer Pahlavirörelsen?
Finns det folk i Palestinarörelsen som vill att mullorna ska behålla sin makt?
Vad anser folk i Pahlavirörelsen ska hända med det palestinska folket?
Har jag rätt i att i princip samtliga i Pahlavirörelsen hoppas på amerikansk intervention?
Trotz allt 