Etikettarkiv: Jimmie Åkesson

Varför vi inte röstar på SD

Publicerat den av

Jan Sjunnesson, chefredaktör för SD-tidningen Samtiden, efterlyste en åttiosjuprocentare som ville läsa och möta ett inlägg skrivet av Gunnar Sandelin.

Här är mitt svar.

Mina generella kommentarer är att det finns mycket som väger in när vi väljer parti. Exempelvis finns det de som hävdar att om alla röstar på vad de tjänar mest på blir det bra, rent demokratiskt. Men då skulle ett parti som lovar att beslagta all egendom för alla som bor i Göteborg och dela ut den bland resten av oss vinna, eftersom göteborgarna är i minoritet. Vi röstar ju inte bara av egoism, utan också för att vi tycker något är rätt, och för det samhälle vi vill leva i, oavsett om vi är vänster eller höger.

Så när Sandelin räknar upp nio små och stora, reella och hypotetiska nackdelar med invandring och indirekt säger ”håller ni med om detta måste ni rösta SD” blir det lite bisarrt, eftersom han inte har med en enda fördel med invandring.

Jag tycker faktiskt att den mest klockrena meningen i Sandelins text är inte hans egen, utan ett citat han framför: ”Om man dessutom anser att invandring är en alltför våldsam omvandling av Sverige och därför en ödesfråga …”.

Det är precis där, enligt min subjektiva mening, efter att ha följt nationalism på nära håll i fem år, som den fundamentala skillnaden mellan trettonprocentare och åttiosjuprocentare ligger:

Nationalister ser invandrare och invandring primärt som problem, och så finns det undantag. Goda invandrare, som bidrar. Men resten förstör, kostar pengar och trasar sönder det homogena, vackra samhälle vi hade för ett halvsekel sedan. Man ser integrationsproblemen som ett bevis på att man har rätt, och hoppar i analysen helt över det faktum att de allra flesta invandrare faktiskt smält in perfekt i det svenska samhället.

Vi övriga ser invandrare och invandring primärt som något bra, och så finns det undantag. Människor som kommer hit, utnyttjar systemen och förstör. Men resten är en tillgång, antingen direkt, som med arbetskraftsinvandrare eller kärleksinvandrare, eller på sikt, som i fallet flyktingar. Vi ser integrationsproblemen som något som vi alla har ett ansvar för att åtgärda, men är ändå glada över att de allra flesta invandrare faktiskt har smält in perfekt i det svenska samhället.

Flyktingsituationen

Jag och många med mig ser dock allvaret i den situation som råder idag. Det är inte där skillnaden ligger mellan nationalister och övriga svenskar. Vi fattar. Det är illa. Men jag kan inte svara för alla, utan beskriver hur jag resonerar.

Den absolut största frågan för mig är hur vi får Europa att ta ansvar för dem som flyr från ISIS. Det är inte humant att låta miljoner människor bo i tältläger i Libanon och Jordanien, när de inte kommer att kunna flytta hem på flera år, om någonsin. Jag anser att EU gemensamt successivt borde tömma lägren på de flyktingar vars hem är förstörda, och dela upp flyktingarna solidariskt mellan de rikare länderna, dvs Västeuropa. Fokus ska vara på dem som har minst chans att återvända under de kommande fyra åren.

Jag inser att den som hatar flyktinginvandring får hicka av att läsa ovanstående, men ärligt talat tror jag inte det för Sveriges del skulle innebära någon större antal i reda tal räknat, med tanke på hur många vi ändå planerar att ta emot.

Att vilja ”hjälpa på plats” är en sorts hån för mig. Visst ska UNHCR ha pengar så de kan klara mat, medicin och tak över huvudet för flyktingar i flyktingläger, men det löser ingenting på sikt. När människors hem inte går att återvända till existerar inte ”på plats”. Det som finns är istället ”på en annan plats som inte är här”. Jag önskar SD kunde säga det istället. ”Vi vill hjälpa flyktingar på en annan plats.” Det skulle vara ärligare.

Det är för övrigt en vitt spridd missuppfattning bland SD-anhängare att enbart SD vill ge pengar till UNHCR. I själva verket har Sverige skänkt pengar via biståndet i alla år. Jag har läst flera bisarra inlägg i olika SD-fora där någon hört någon icke-SD-person uttrycka att vi behöver ge mer pengar till flyktinglägren, och reaktionen blivit ”Men kolla de snor SDs idé vaddå det har ju Jimmie sagt hela tiden och inte någon fattar det!”, följt av typ hundra medhållande kommentarer. Jävla PK-människor som aldrig kan erkänna att SD visste bäst.

Att det optimala är att människor lämnar flyktinglägren och flyttar till helt andra länder gäller förstås inte generellt i alla konflikter. Finns det möjlighet att den klaras upp kan det vara bättre att folk väntar i närheten för att sedan kunna återvända. Men det gäller för ISIS-området just nu. Och med ISIS-området menar jag inte hela Syrien och Irak, utan de delar där ISIS härjar.

Hjälpa på plats kan man däremot med fördel tillämpa på exempelvis tiggare. De har hem. De är ”bara” utfattiga. Att via EU stötta dem till försörjning där de bor, i Bulgarien och Rumänien, är det mest meningsfulla. Men medan de är här behöver de tak över huvudet och mat för dagen.

Nå. Detta ovan är min inställning. Hur representativ den är för övriga åttiosjuprocentare vet jag inte. Vi är liksom inte så homogena, och de flesta har uppenbarligen inte den koll på siffror jag har – inte för att de inte bryr sig om landet eller sina medmänniskor, utan för att de helt enkelt har andra frågor som upptar deras intresse.

Så sammanfattningsvis kan sägas att vi väljer inte parti för en och endast en fråga. Vi väljer en helhet.

På något sätt känns det som om ni sverigedemokratiska väljare hela tiden missar det när ni försöker förstå oss andra.

Listan

att under de närmaste fyra åren beräknas ytterligare en halv miljon människor att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige

De som kommer till Sverige under de närmaste fyra åren är:

  • 320 000 flyktingar och deras anhöriga
  • 120 000 övriga anhöriga, främst kärleksinvandrare, som redan har bostad och försörjning
  • 80 000 arbetsmarknadsinvandrare, som redan har försörjning
  • 40 000 studenter, som i regel lämnar landet efter något eller några år
  • Något tusental adoptivbarn
  • 80 000 EU-medborgare som ansvarar för arbete och försörjning

De första två siffrorna är Migverkets prognos. För de övriga har jag grovt dragit ut linjerna.

Samtidigt har vi en utvandring på ungefär 200 000, om vi drar ut linjerna.

Det är därför lite meningslöst att prata om PUT, för det är en stor skillnad på vilka krav de som flyttar hit ställer på samhället. För ”sådana som jag” är människor, med vissa undantag, tillgångar på sikt, men jag ser också att en flyktingrelaterad invandring på 320 000 personer är problematisk, och ställer krav på samhället. Jag vill se svar från politikerna på hur de ska lösa den. Men det svar SD ger är inte min lösning.

att en majoritet av dessa är lågutbildade muslimer som aldrig tidigare levt i en demokrati

Nu blir jag lite elak, och hänvisar till den vallokalsundersökning som gjordes 2010, och som säger att SDs väljare hade lägre utbildning än Sveriges invandrare. Huruvida det var så 2014 vet jag inte.

Hursomhelst gäller frågeställningen inte SD, utan de som får permanent uppehållstillstånd.

Och eftersom ni även räknar in arbetskraftsinvandring när ni skriver PUT och femhundratusen vill jag ju påpeka att de som arbetskraftsinvandrar från länder utanför EU (för EU får inte PUT) har inte generellt låg utbildning. Dessutom har de, för att få PUT, bott flera år i Sverige och visat att de kan försörja sig.

Men låt oss i stället fokusera på de 320 000 flyktingarna med anhöriga, av vilka vissa får PUT men inte andra, för jag tror det egentligen är dem ni egentligen avser.

Problemet med att visa siffror runt utbilsning är att det inte går att särskilja dem från övrig invandring i statistiken.

Istället har jag gjort så här:

Migrationsverkets prognos, sid 7, visar vilka länder asylsökande kommer att komma ifrån:

asylsökandeländer

Jag hoppar över Balkan, eftersom de visserligen söker asyl, men de får det inte. Dessutom är ju Balkan uppenbarligen inget land.

Om man går in på SCB, finns där tabellen ”Utbildningsnivå efter födelseland och kön 2013, 25–64 år”. Där kan vi hitta utbildningsnivå på dem som kommit tidigare. En bra handle, tycker jag.

Så här ser tabellen ut, rensad på övriga länder:

utbildning

Om vi nu viktar ihop tabellen ovan med förväntat antal asylsökande 2015 får vi tabellen nedan.

Födelseland Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. kortare än 3 år Eftergymnasial utb. 3 år eller längre Andel 2015
Eritrea 37% 43% 9% 7% 15%
Somalia 51% 25% 6% 5% 6%
Afghanistan 36% 28% 12% 14% 4%
Irak 31% 28% 15% 22% 19%
Iran 10% 37% 17% 33% 1%
Jordanien 18% 34% 20% 21% 19%
Libanon 35% 39% 11% 12% 19%
Syrien 38% 27% 17% 12% 19%
Viktad summa 33% 33% 14% 15%

Enkelt uttryckt: en tredjedel förgymnasial utbidlning, en tredjedel gymnasial, en sjättedel universitet under tre år, och en sjättedel verkligt högutbildade.

Mot detta kan förstås hävdas att de utrikes födda kan ha skaffat sig utbildningen i Sverige, men jag tycker ändå tabellen är relevant, eftersom den i så fall visar potential. Man kan också hävda att Afghanistan och Somalia har hög analfabetism bland sina invånare, även om det enligt vad jag läst inte gäller dem som kommer till Sverige, men med tanke på hur få de beräknas bli spelar det mindre roll.

Vad gäller deras religionstillhörighet är det riktigt att ungefär 80 % av flyktingarna är muslimer, men för mig är detta inte ett problem, eftersom jag skiljer på muslimer och militanta islamister. Jag drar också slutsatsen att den som lämnar ISIS-området gör det för att den inte är jihadist. Jag vet att många nationalister istället tänker sig att bland flyktingarna finns ISIS-representanter som har en långsiktig plan att ta över Sverige, men jag delar inte den gissningen av den anledningen att jag tror de ISIS-anhängare som befinner sig i området har häcken full ändå. Att långsiktigt infiltrera Sverige borde inte ligga jättehögt på priolistan.

Att det skulle vara ett problem att människor från tredje världen inte tidigare levat i en demokrati är jag inte med på alls.

att inströmningen inte är tillfällig utan kommer att öka ytterligare

Mja. Om vi pratar flyktingrelaterad invandring (dvs flyktingar och deras anhöriga) räknar Migrationsverket med en minskning år 2018. Denna siffra är förstås vansklig. Det kan bli en minskning både förr och senare. Men om vi ska gå efter vad vi har idag är det den som gäller.

att Migrationsverket begärt ytterligare 48 miljarder för att under de närmaste fyra åren kunna hantera asylansökningar och ordna med flyktingförläggningar och att detta bara är en bråkdel av den verkliga kostnaden

Det var en mystisk mening. Ökning eller eller minskning av vad de begär är inte på något sätt relevant – det visar ju bara att de underestimerat tidningare – det som är relevant är huruvida beloppet kommer till meningsfull användning.

att det inte finns jobb för nykomlingarna (Sverige har extremt få jobb tillgängliga för lågutbildad arbetskraft jämfört med snittet inom EU)

Nu är de för det första inte lågutbildade, för det andra är inte arbetsmarknaden statisk, och för det tredje är det både arbetslöshet och brist på arbetskraft i Sverige.

Jag har alltid svårt att argumentera människor som ser arbetsmarknaden och landets ekonomi som en säck med jobb. När de är slut är de slut. Jag vet inte hur jag ska börja förklara ens, när man resonerar på den grovt förenklade nivån. Sorry.

Vad jag däremot kan säga är att jag håller med om att vi behöver bli bättre, rent generellt, på att få en arbetsmarknad som matchar vår befolkning. Jobb ska finnas där folk bor, och människor ska ha utbildning som passar de jobb som finns. Det är ALLTID en utmaning för de styrande. Oavsett invandring. Betyder det att jag inte är bekymrad över hur 320 000 nya invånare, varav kanske 250 000 är vuxna, ska fogas in i Sverige? Absolut inte. Jag ser svårigheten.

att bostadsbristen redan nu är mycket svår

Bostadsbrist är ett tillfälligt problem. Det löser man inte genom att reglera befolkningen, utan genom att bygga bostäder. Såvitt jag förstått har vi byggt oss ur den värsta krisen redan om några månader.

att mer än 550.000 människor bor i 186 utanförskapsområden, som inte fanns för 25 år sedan. (I ett utanförskapsområde förvärvsarbetar färre än 60 procent av de boende i arbetsför ålder och färre än 70 procent går ut grundskolan med fullständiga betyg eller färre än 70 procent röstande i senaste kommunalvalet)

En del av dem fanns för 25 år sedan. Men absolut. Utanförskapsområdena är något för politikerna att ta tag i. Dock ser jag inte att SD har ett enda svar på det problemet. Peka gärna på relevanta motioner eller avsnitt i partiprogrammet om jag har fel.

att Sverige enligt polisens rapportering nu har 55 ”no-go-zoner” dvs. områden där uppgörelsen bland kriminella kan resultera i skottlossning på öppen gata, där invånarna inte törs avge vittnesmål och där polisen inte är välkommen

Se ovan.

att svensk kriminalitet i en europeisk jämförelse är skämmande hög, uppklaringsprocenten skrämmande låg och invandrare är starkt överrepresenterade, i synnerhet när det gäller vålds- och sexualbrott

Svensk kriminalitet i europeisk jämförelse är INTE skrämmande hög. Vad jag tror du far efter är istället våldtäktsstatistiken. Men där är ju BRÅ fullständigt tydliga med att vi inte alls är värre än andra länder, men att vi dels räknar fler brott till våldtäkt, och dels har en högre andel kvinnor som anmäler. Har skrivit mer om detta här.

Invandrare är överrepresenterade vad gäller brott, det är riktigt. Därför är det bra om Migrationsverket i det fall det är möjligt blir bättre på att kolla bakgrund på dem som får uppehållstillstånd, och jag har inget emot att vi blir hårdare med att utvisa brottslingar som inte är svenska medborgare.

Jihadisternas övertagande av Sverige

Publicerat den av

KanonSverigedemokraterna säger öppet gång på gång att muslimer är vår tids största hot, och detta betyder, enligt Jimmie Åkesson, att vi måste ”minska den muslimska invandringen”. Den i särklass mest återkommande tes som drivs av nationalister i sociala medier är den om det muslimska övertagandet av Sverige. Vi svenskar är naiva och korkade mesar som ger upp vårt land, heter det.

Vad är det då muslimer kommer att göra med oss?

Terrorhotet

Först är det terrorhotet. Elfte september, Taimour Abdulwahab och Madrid-bombningarna visar absolut att militanta islamister menar allvar. Problemet är förstås att det inte går att stoppa terrordåd genom att förbjuda invandring. Du måste inte bo i ett land för att spränga dig själv och andra i det.

Övertagandet inifrån

Nästa hot är att muslimer kommer att ta över Sverige och andra länder genom att flytta hit och sedan antingen demokratiskt rösta sig till makten genom att vara fler än vi eller också genomföra en sorts statskupp. För att tro att detta ska hända måste man ju också vara tämligen dålig på matematik, vilket dessvärre ofta är fallet med nationalister. SD har högst andel lågutbildade väljare av alla partier.

Muslimerna är idag ungefär en halv miljon i Sverige, om vi räknar samtliga som invandrat från muslimska länder och deras barn som muslimer. Vi övriga är nio miljoner, dvs arton gånger fler. Sedan är ju långt ifrån alla muslimer som flyttar hit överens med varandra – de är sunniter, shiiter, sekulära, bokstavstroende, feminister, folkpartister, sossar osv, precis som vi som har kristet ursprung är olika sinsemellan. Även om de mot alla odds skulle bli sjutton gånger fler än idag är det otänkbart att alla dygt nio miljoner skulle tycka så lika att de skulle kunna rösta bort oss övriga.

Ungefär hundratusen personer tillhör idag ett muslimskt samfund. Dvs en procent av Sveriges befolkning.

Invasionen

Det tredje hotet är att muslimer kommer att inta Europa medelst en militär invasion. De börjar med ISIS, och när den staten är etablerad kommer de att tåga mot nordväst, och återskapa Osmanska riket. Jo, vän av ordning inser att Sverige inte ens är med på kartan, vare sig bokstavligt eller bildligt. Vän av ordning inser också att ISIS inte ens lyckas få stöd hos sina muslimska grannar, eftersom de till och med är beredda att gå ihop med USA för att stoppa dem. Vän av ordning inser också att NATO och västmakterna har hundrafalt större muskler på alla plan – vapen, infrastruktur, media.

Kombinationen

Men då kommer vi till de fjärde hotet, som är en kombination av de första tre. I muslimhatarnas värld kommer de militanta islamisterna att ta över Sverige genom att utföra terrordåd, genom att flytta hit, föröka sig och sprida sig i Sverige och genom att slutligen invadera oss.

Hur detta ska gå till är inte särskilt tydligt. Sverigedemokrater tenderar att hoppa över just tillvägagångssättet, och nöja sig med att säga att det kommer att hända och att enda sättet att hindra övertagandet är att stoppa den muslimska invandringen.

Men låt oss utforska tesen ”snart lyder vi alla under sharia-lagar”, och vägen dit:

Terrordåd som dödar civila är ju personliga katastrofer, men knappast något som underlättar ett övertagande. Istället skulle man behöva identifiera och spränga svenska försvarsmål. Sedan gäller det för alla muslimer i Sverige att föda väldigt många barn väldigt fort, så de hinner växa upp till jihadister. Det är ju viss ledtid på just det där med övertagande medelst födslar.

Vad gäller ISIS behöver de på något sätt ta sig till Sverige för att kunna invadera oss. För att komma hit landvägen behöver de först lägga under sig Turkiet och Östeuropa, och gärna även Tyskland. De har nu försökt inta staden Kobane ett bra tag och det går inget vidare. Så det är en bit kvar till Ystad, kan man tänka.

Nationalisternas tankefigur är också att jihadisternas intresse för att invadera Sverige på något sätt skulle öka om det bor något fler muslimer i landet, och att vi därför måste hindra muslimer från att flytta hit. Om de inte vet att vi finns kommer de att glömma oss, verkar man resonera. Syns inte, finns inte.

”Du kan aldrig lita på en muslim”, skriver nationalister ofta i sociala medier. De ser varje muslim innanför Sveriges gränser som en sorts spion inför den stora invasionen. De smyger omkring här i folkhemmet och väntar på en signal från Allah. När de får den kommer de att hoppa fram och skära halsen av oss andra, som de i smyg har hatat hela tiden. Lärare, läkare, lokförare och kassörskor från Irak och Bosnien bidar egentligen bara sin tid. När de skriver ut din penicillin, kramar till barn eller räcker över kassakvittot ler de falskt, för de vet att snart ska du döden dö för deras hand. Ungefär.

Jag har aldrig sett en nationalist förklara hur jihadisterna rent geografiskt ska ta sig till Sverige, eller hur de alternativt ska kunna vara i majoritet inom 20 år, vilket är den tid som ofta nämns som apokalypsens början.

Men myten om det muslimska övertagandet av Sverige är nationalisternas kanske mest centrala budskap, och ändå har ingen brytt sig om att gå till botten med den. SDs framgångar bygger till stor del på skräcken för islam och det faktum att bara Jimmie förstår hur läskiga muslimer är.

Låt därför be SD skissa på övertagarscenarierna och berätta hur det kommer att gå till när Sverige blir ett muslimskt land.

Frågorna som splittrar SD, kommenterat

Publicerat den av

ÖgaInlägget om frågorna som splittrar SD igår har nu lästs av nästan tusen personer, och det känns förstås meningsfullt att det blev så spritt.

Mitt engagemang mot nationalism började för fyra år sedan, när jag läste ”Jag är inte rabiat, jag äter pizza” av Niklas Orrenius. Även där lyfte han bland annat problemet med att SD aldrig fick adekvata frågor, utan behandlades som ”de där vi ska tiga ihjäl”. Tiger gör vi väl inte längre, men bristen på relevant granskning fortsätter, och den både gynnar och skadar SD, men framförallt skadar den demokratin, när väljarna inte får veta vad SD egentligen står för.

Förutom rätt många positiva reaktioner igår fick jag intressant feedback. En vän påpekade att ekonomisk höger-vänster-politik är en skiljelinje. Det är förstås sant. Tidiga sverigedemokrater var till stor del gammelmoderater, medan de som kommer nu till viss del gör det från typiska S-grupper.

Det går förstås att prata marginalskatter, pensionärsskatt, dagisgrupper, höjd akassa och borttagen ”stupstock” även med SD. Problemet är att SDs universallösning är stängda gränser, och när vi fått det på plats har alla råd med precis allt. Nonsens för de flesta av oss, men SDs anhängare köper detta med hull och hår. De behöver alltså inte göra de svåra val alla andra partier ålägger sig själva.

Man kan också ta upp andra frågor, men jag ser inte, baserat på inlägg i sociala medier, att den typiske nationalisten bryr sig särskilt mycket om vare sig miljöfrågor, vinster i välfärden eller förbifart Stockholm. Stärkt försvar är viktigt för en del nationalister, och övriga bryr sig inte.

Jag fick också lite oväntat kommentarer från nationalister på både Twitter, här och annorstädes. Mestadels trevliga kommentarer, ska tilläggas, och det uppskattas. Grovt kan sägas att detta framfördes:

  1. Bra frågor. Varför ställs inte såna här frågor till alla?
  2. Dåliga frågor. Du vet inte vad du pratar om. Faktafel! (Utan att precisera.)
  3. Är det så här lite är det ju jättebra.

Nu är det ju ingen större mening att säga ”faktafel”, när det jag främst framför är att här finns de områden som är eller kan bli infekterade, så peta runt lite här, så har ni snart ett litet inbördeskrig mellan de mycket olika grupper som numera ryms under SDs paraply. Detta har inte särskilt mycket med ”fakta” att göra, utan är till större delen min subjektiva uppfattning, som man kan hålla med om eller låta bli.

Däremot blev jag lite ställd av den flera gånger framförda uppfattningen att det är ”lite” som skiljer SDs anhängare åt. Jag hade inte gjort den bedömningen själv, så jag fick fundera lite. Är det mycket eller lite? Pja. Det är ju inte antalet frågor som spelar roll egentligen. Det kan räcka med en enda fråga för att helt klyva ett parti.

Ett exempel är tvångssteriliseringen av transpersoner. Denna fråga är så självklar och dessutom mikroskopiskt liten för de allra, allra flesta av oss, men den trasade under en tid sönder det synnerligen etablerade partiet KD. Jag vet inte säkert, men jag gissar att en del av de mest besvikna gick till SD. Jag tog också upp HBTQ-frågor som centrala i gårdagens lista. Nu finns inte just frågan om tvångssterilisering på bordet längre, men det dyker hela tiden upp nya frågor, och SDs olika falanger av troende och icke troende är klart splittrade.

Ett annat exempel är vinster i välfärden, som Löfvén nu tampas med. Vad han än gör kommer han att förlora väljare. Det är inte en liten fråga, men det är ändå bara en fråga. Jag tror utan att veta att den skadat S mer än alla andra tillsammans.

Sammanfattningsvis: När man ska granska ett parti bör man ha fokus på vilka samhällsgrupper som röstar på det, och sedan se ”vilka frågor försöker partiledningen släta över för att få dessa att samsas?”. Gör man det hamnar man ungefär där jag skrev igår.

Slutligen vill jag tacka alla som spred listan. Även om ingen politiker eller journalist plockar upp den i sin helhet hoppas jag att med så många läsare har tankar väckts, och kanske får vi en fördjupning av granskningen av SD.

Frågorna som splittrar SD

Publicerat den av

FlaggaPolitiska journalister som ska intervjua sverigedemokrater är relativt kassa på det.

Sorry, men jag kan inte säga det finare.

Samma sak med de politiker som möter sverigedemokratiska politiker i debatt.

De är opålästa, och riktar in sig på helt fel frågor. Det vanligaste är att de påstår saker som inte stämmer, såsom att sverigedemokraterna vill slänga ut alla invandrare.

Detta i sin tur menar jag är en konsekvens av att hela samhället satt i system att möta allt SD kommer med med att stämpla ”rasist” i pannan på dem, men det funkar bara så länge de inte kan svara tillbaka.

Ja de har rasistiska rötter. Men det går inte att leva på det i all oändlighet.

När det gäller andra partier gör man inte så här. Man riktar in sig på vad som splittrar deras väljarkår, och pratar om det. Vinster i välfärden för S. Aborter för KD. Kooperativ vs. samhällsägd välfärd för V.

I begynnelsen var SD en mycket homogen grupp, som bara splittrades av en enda fråga, nämligen den om vitheten som viktig eller oviktig. Där har de tagit ställning. De har villigt släppt alla rasister. Visst – de finns kvar i väljarkåren, men Jimmie Åkesson klarar sig utan de uttalade rasisterna. Notera ”uttalade”. Det fina med en rasistisk väljarkår är nämligen att den för det allra mesta inte vill erkänna ens för sig själv att den är det, så när han säger ”nolltolerans mot rasism” står han på säker grund. ”Javisst!”, säger alla de som brukar skriva ”apjävel” om svarta, och som gärna lägger upp bilder som ”proud to be white”. ”För jag är ju inte rasist”, tänker de. Absurt för oss andra, men praktiskt för SD som får deras röst.

Därför är det meningslöst att älta rasismen med Jimmie Åkesson. Han har gjort upp med den i bemärkelsen att han har tagit debatten internt och vunnit dem. Han behöver inte svara för sina väljares sjuka värderingar. Det stärker paradoxalt nog både honom och partiet att prata rasism.

Men det alla verkar ha missat är att när rasismen släpptes på ytnivån, öppnades dörren för en lång rad andra väljare, såsom judar, kristna fundamentalister som livetsordare, och även invandrare – inte minst katoliker och andra kristna som kommer från muslimska länder, och attraheras av muslimhatet. Dessa väljare har ganska lite gemensamt med varandra, och de kan fortsätta välja SD bara för att Jimmie Åkesson noggrant avstår från att diskutera frågor som splittrar dem.

Så, kära journalist, politiker, bloggare, intresserade.

Här är frågorna ni verkligen ska ställa sverigedemokraterna, och som kommer att slå in kilar mellan hans grupperingar. Åkesson är hyfsat bra på att hantera den här sortens frågor, så fråga de andra i riksdagsgruppen. De är inte lika pålästa och enade, och svarar rätt ofta från höften utifrån sin egen uppfattning. Publicera deras svar! Skicka gärna länkar till mig. Jag kan samla dem här i all sin motsägelse!

1. Manlig omskärelse

Muslimhatet och de traditionella värdena såsom abortmotstånd lockar många judar till SD, och det gäller särskilt de religiösa. Det är OK för SDs väljare. De som hatar judar finns i SvP numera, och Israelvänligheten är hög inom SD. Men fråga Jimmie Åkesson huruvida han är beredd att förbjuda manlig omskärelse, om en sådan motion eller proposition läggs. Oavsett vad han svarar kommer han att tappa väljare.

Låt honom inte svara på fluffnivå, utan tvinga fram ett ställningstagande för eller mot ett totalförbud.

2. Palestina-frågan

Det finns en hög Israel-vänlighet, men det finns också en del kristna palestinier, och ungdomsförbundet och moderpartiet är splittrade i Palestina-frågan, eftersom ungdomsförbundet anser att är man svensk nationalist måste man också tillerkänna andra rätten till sitt land. Även om de är muslimer.

3. HBTQ-frågor

SD har många HBTQ-hatare bland sina gamla väljare. Men svensken i gemen är, med internationella mått mätt, extremt HBTQ-vänlig, och nytillkomna väljare kommer snabbt att känna sig illa till mods om dessa frågor kommer upp till ytan och den tuffa antipatin blottas.

4. Aborter

Partiet vill förbjuda aborter efter 12 veckan om det inte finns godkännande från Socialstyrelsen. Betyder det att kvinnor som gjort fostervattenprov och fått reda på att fostret har Down’s syndrom eller är missbildat eller skadat ska behöva fylla i formulär och vänta flera veckor medan fostret de ska abortera växer till sig ännu mer? Det spelar ingen roll vad sverigedemokraten svarar egentligen, för dessa frågor klyver partiets väljare mitt itu, och ju mer en intervjuare råddar runt desto mer förstör det.

5. Konfessionella friskolor och kristen bokstavstro

Partiet lockar med sitt muslimhat och sina traditionella värderingar även många kristna fundamentalister. Dessa bekymrades tidigare av rasismen, men har lugnats av antirasism-policyn, och nu känner de sig trygga i att detta är partiet som kommer att återföra de traditionella värdena. Riksdagsledamoten Julia Kronlid kom nyss ut som kreationist, och började prata om att det ska undervisas i skolorna att jorden kan ha varit 6,000 år gammal och skapats på 6 dagar. Detta får hon inte stöd för i partiet, och hon lär inte upprepa det igen, men håll lite fokus på de här frågorna. Ska religiösa skolor förbjudas? är en bra början. Det blir jobbigt för dem, för alla vill förbjuda muslimska skolor, men de kan inte verka för att stänga kristna skolor. De kan förstås säga att kristna ska vara tillåtna men inte muslimska, men det kommer att uppfattas som orättvist av de nyaste väljarna. Vad de än svarar trasslar de snabbt in sig.

På vilket sätt ska kristendomen återinföras i skolorna? De behöver svara med mer än ”skolavslutningar i kyrkan”.

De har skrivit långa passager om detta i sitt principprogram och på webbsidan, så det är bra att läsa på.

islamophobic6. Muslimhatet

Jag sparade den viktigaste och mest centrala frågan till sist: hatet mot muslimerna.

Jag säger inte ”islamofobi”. Jag säger muslimhat. Anledningen är att det enligt mig måste stå alla fritt att hata religioner och ideologier, men SD har byggt hela sitt parti runt hatet mot de personer som är muslimer. Det genomsyrar allt de gör. De politiska inläggen hos deras fotfolk runt muslimer såsom fiender till Sverige återkommer hela tiden.

När Jimmie Åkesson skrev den extremt omtalade debattartikeln i Aftonbladet om muslimer som vår tids största hot uttryckte bland annat Guillou sin besvikelse. Jimmie Åkesson är inte rasist, hade Guillou intygat något år tidigare, och nu sa han så här. Och Guillou siade att Åkesson skulle förlora på det. Det var fel. Men egentligen var det inte fel, om man hade gått längre, och inte låtit honom stanna där. Men Åkesson slätade bara över lite, och kom på något sätt undan med det.

Muslimhatet är inte en fråga som delar SD i sig. Alla är överens på hög nivå. Det går därför inte att som snäll journalist vispa lite på ytan i frågan. Man måste gå djupare, för det är där skillnaderna finns.

För det finns många som verkligen vill slänga ut varje muslim ur Sverige. De vill förbjuda alla moskéer, även vanliga lokaler. De vill ha ett förbud mot religionen som går så långt att den som säger sig vara muslim ska fängslas. Dessa sympatisörer slänger gladeligen den grundläggande mänskliga rättighet religionsfriheten utgör överbord.

Sedan finns de nytillkomna och hyfsat normala individer som, även om de inte gillar just islam, inser att människor måste ju få tro på vad de vill. De skulle känna avsmak mot en politik där muslimer systematiskt trakasseras.

Gräv där. Ställ specifika frågor. Moskéer vill SD förbjuda. I vilken utsträckning? Vill de även förbjuda muslimer att hålla fredagsbön i lokaler som inte ser ut som moskéer? Vill de förbjuda imamer att verka? Ska muslimer förbjudas att samlas?

Och dra gärna paralleller till religioner som SD gillar, som judendom, helt struntar i, som hinduism, eller tycker är lite gulliga, som buddhism. Ska muslimer särbehandlas? Är det bara de som inte får tro på vad de vill? Ska hijab förbjudas? Får man ha en vanlig sjal? Är det bra eller dåligt att kvinnor som bär hijab får jobb?

Prata gärna om den ”särställning” som kristendom ska ha, och fråga huruvida särställningen även ska gälla kyrkor vs. synagogor och kristna vs. judar. Se hur sverigedemokraten skruvar sig för att inte tappa sina judiska väljare.

Skicka gärna detta till politiska journalister och politiker du känner som kommer att möta sverigedemokrater. Ser fram emot några spännande månader.

Fattar du inte, Löfvén?

Publicerat den av

Den parlamentariska frågan om hur Sverige ska styras med ett vågmästarparti var uppe hela tiden i förra valrörelsen. De flesta av farhågorna kom på skam – främst för att regeringen gjorde upp med MP om migrationspolitiken.

Det var väldigt bra gjort, tycker jag.

I förra valrörelsen slutskede var Mona Sahlin bekymrad över regeringsbildandet. Hon föreslog då för Fredrik Reinfeldt att de skulle göra upp att det block som fick flest röster skulle få bilda regering genom att andra sidan la ner sina röster. Det var bara det att med den dåvarande grundlagen kunde sitta regering fortsätta regera, så länge inte en riksdagsmajoritet röstade bort dem.

Den regeln finns inte kvar längre.

Men det innebar att Reinfeldt den gången inte behövde Monas förslag. Det var bara hon som behövde besked från honom. Så han svarade aldrig – kanske för att han tänkt fortsätta regera även om de fick snäppet under de rödgröna – kanske för att han inte ville ge henne cred för hennes idé. Det framgick aldrig, såvitt jag kunde läsa mig till.

Oavsett vilket var det rent strategiskt rätt korkat gjort, för hade han sagt ja hade han etablerat en praxis som kunnat användas i detta val. Han kunde bara ha sagt till Löfvén: ”Vi gör väl som förra gången?”

För nu är det Löfvén som vägrar.

Varför han gör det övergår mitt förstånd.

Han ligger över i alla mätningar, och med relativt stor sannolikhet får S, MP och V fler röster än Alliansen. Då kommer S att vara mycket glada över att kunna bilda en regering, oavsett hur denna regering ska se ut, med ett löfte från M att de lägger ner sina röster i riksdagen. De kan i lugn och ro fokusera på att komma överens med V och MP.

Det enda han behöver lova i gengäld är att om Alliansen mot förmodan får fler röster kommer S att göra likadant: Inte rösta emot att Reinfeldt bildar en ny Alliansregering.

Detta är ingen liten fråga. Det är oerhört viktigt för alla oss som sätter antinationalismen högst i valrörelsen att förhindra att den som bildar regering behöver förhandla med SD. Annars riskerar invandringen att bli ett slagträ under regeringsbildandet, och det är ovärdigt och det är inte vad någon väljare förutom den lilla grupp som röstar på SD vill.

Jag kan inte se ett enda vettigt skäl att att Löfvén säger emot. Därför måste det finnas ett ovettigt skäl.

Och det enda ovettiga skäl jag ser är att han inte fattar.

Han begriper inte hur regeringsbildning går till – antingen för att han  omger sig med rådgivare som inte heller fattar eller kan förklara eller också för att han inte lyssnar på dem.

Snälla Löfvén: Tänk på Sverige och tänk om. Ge creden för idén till Mona Sahlin, så behöver du inte skämmas för att du går med på ett Reinfeldtsförslag.

Men vi måste få denna överenskommelse på plats i god tid före valet.