Vad tycker SD om SvP?

Publicerat den 1 september, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Hur ställer sig SD-anhängare till SvP? Åkesson tar ju avstånd utåt, men hur är det med anhängarna?

Den frågan får jag lite nu och då.

Mycket grovt räknat skulle jag säga:

Hälften tycker hjärtligt illa om SvP, och lägger en del möda på att skriva om det. Det märks att de tänker mycket på SvP, och mår dåligt av att buntas samman med dem.
Hälften ligger däremot ganska nära SvP. De vill se ett tätare samarbete, och delar ofta inlägg från SvP-webbtidningar, såsom nationell.nu, Exponerat, Nordfront och framför allt Fria Tider.

Det här leder till en del tjafs. ”Jag tar bort alla som har vänner som är SvP” säger en. ”Varför ska man lägga sig i vad folk tycker?” undrar en annan.

Det går två stora skiljelinjer mellan SD och SvP.

Den ena är att SvP är verkliga rasister, dvs de anser att inte bara invandrare utan även adoptivbarn och barn med en utomeuropeisk förälder ska lämna landet. En del sverigedemokrater tycker också så, men de flesta brukar tycka att ”den som sköter sig” bör få stanna, bara inga nya utomeuropéer kommer hit. Så sammanfattningsvis kan sägas att antingen tycker sverigedemokraten att SvP egentligen har rätt, men att man inte behöver gå så långt som de (dvs de är en ljusare nyans av SvP), eller också tycker de att hela rastänket är fel (ungefär som vi andra gör).

Betyder det då att bara hälften av sverigedemokraterna är verkliga rasister? Nej, inte egentligen. För det finns en hel del bland dem som säger sig inte vara rasister som egentligen är det, utan att veta om det. Det sipprar ur dem, indirekt. Men det finns absolut en hel del som inte är rasister också. Kanske 10-20 %. De tar debatten med de andra där de kommer åt, eller bläddrar förbi. Det är därför jag är emot att kalla alla sverigedemokrater rasister – det är helt enkelt inte sant.

Den andra skiljelinjen är synen på Palestina-konflikten. SD är synnerligen pro Israel, med åtskilliga judar bland sina anhängare. Där finns också en hel del kristna fundamentalister, som ser judar som guds utvalda folk, och därför också är pro Israel. SvP är däremot verkliga judehatare. Medan SD istället hatar muslimer bortom alla gränser är SvP betydligt mer neutrala. Ibland är de till och med mer positiva till muslimer än till israeler.

För oss andra är detta frågor som är helt absurda att diskutera, eftersom vi anser att alla människor har rätt att existera, att individer ska bedömas utifrån sina egenskaper och inte sin folkgrupp, och att Israelkonflikten är komplicerad, men för nationalister är allt filosoferande runt ursprungsfrågor enormt centralt. Antingen har Israel helt rätt (SD) eller helt fel (SvP). Finns inga gråzoner.

Jag listade Israelfrågan högt när jag skrev om Frågorna som splittrar SD.

Det är ändå bra för SD att SvP finns. De fångar upp de extrema nationalisterna, så att SD kan fortsätta polera på sitt yttre. I valet får de flesta av deras röster ändå, eftersom nationalister röstar taktiskt liksom vi andra.

Jag är rätt övertygad om att Åkesson talar sanning när han säger att han aldrig själv skulle samarbeta med Stefan Jacobsson. Men vem kan vara säker på hur SD styrs om fyra år? Den som är aktiv i SD har ett stort antal kamrater som inte har några problem med ett parti som vill att alla som inte har rent och oblandat vikingablod i sina ådror ska tvingas lämna landet.

Jag baserar dessa påståenden på mitt eget botaniserande bland SD och SvP i sociala medier. Vad sverigedemokrater som inte är aktiva på nätet tycker vet jag inte. Inte heller har jag några länkar att redovisa.

Rädda för de rädda – Utøya in memoriam

Publicerat den 22 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Fear is the path to the dark side. Fear leads to anger. Anger leads to hate. Hate leads to suffering.

Det var inte svenska nationalisters fel att Breivik begick de fasansfulla dåden för tre år sedan.

Däremot är, enligt svenska nationalister, varje svensk muslim ansvarig för varje muslimskt dåd som utförs någonstans i världen. Enda sättet att inte vara ansvarig är att kraftigt ta avstånd, hela tiden, oavbrutet. Aldrig ta semester. Aldrig upphöra att be om förlåtelse för att man råkar dela tro med psykopatiska monster.

Breiviks tankefigur var att Norden står under attack. Jag har under en tid beskrivit det finns ett stort antal rädda svenskar, som umgås under sektliknande förhållanden och knappt läser något skrivet av omvärlden. De är arga och redo för kamp.

Till skillnad från majoriteten av nationalisterna, som håller varje antirasist ansvarig för morden på Elin Krantz och i Ljungby, håller jag som sagt inte Nordens nationalister ansvariga för de bestialiska dåden på Utøya.

Men däremot måste vi förstå att med så många livrädda och hatiska människor finns en ganska stor risk att det händer igen.

Vi måste börja prata med varandra, och sätta oss in i deras rädsla och hat.

Vi, allihop.

Vi borde vara rädda för de rädda.

De är farliga.

De rädda svenskarna – muslimhatcitat #6

Publicerat den 21 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

”Jag skall gärna erkänna: Jag VILL diskriminera muslimer. Jag tycker vi borde förbjuda den religionen – för inget annat än mänskligt intresse. ALLA är inte lika mycket värda – tyvärr. De som har tendenser att tro och tycka att det står i Koranen: ”Du kan inte synda mot en otrogen” och tillämpar det genom att ljuga och bedra när de kommer till ett kristet och demokratiskt samhälle – de tycker inte jag är lika mycket värda som de araber som kommer hit och vill ha sekularisering och vill assimilera sig med svenska seder och bruk samt vill bli demokratiskt sinnade och vill ‘göra rätt för sig’ Jag vill däremot diskriminera människor som inte vill känna empati med dem som har det svårt och kämpigt.”

Jag skriver De rädda svenskarna som en serie där jag okommenterat lägger upp citat jag hittat i min research bland Sveriges nationalister. Jag vill med detta visa att det inte är rasismen som är det stora problemet, utan den stora skräcken för muslimer. Trots att muslimerna idag bara är några procentenheter av vår befolkning, och flertalet dessutom är sekulariserade, finns en stor grupp nationalister som anser att vi är på väg att ”islamiseras” och att muslimerna snart tar över Sverige.

Nationalismen dödar

Publicerat den 19 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Nationalister bygger sin världsbild runt tankefiguren att det är dåligt när folkslag och kulturer blandas. Även om SD, till skillnad från SvP, har strukit genetiken hur ekvationen på partinivå, finns önskan om bevarandet av det vita, ädla och rena vikingafolket ändå kvar bland väljarna.

Vi måste stänga våra gränser. Vi måste hindra, stänga ute, förvalta det vi har. Inte påverkas. Det är konklusionen.

Högst upp på listan över kulturer som måste trängas bort är muslimerna. Vän av ordning kanske inte tycker muslimer är en kultur, men för nationalisten är det så. Alla muslimer är bokstavstroende, och kommer hit för att ta över vårt land, anser de.

I det sammanhanget är vill jag för en gångs skull föra den omvända diskussionen – den om nationalismen som hot.

För om vi nu ska prata om fenomen eller tankefigurer som hot är nationalismen enligt min mening långt värre än någon religion – i alla fall idag.

Nationalismen i bemärkelsen ”ovilja att se sitt folk blandat med andra folkslag och kulturer”, är egentligen en av de mest destruktiva krafter som finns i världen – tillsammans med religionsförtryck, kommunism och girighet.

Nationalismen var direkt grund för andra världskriget, och för alla senare konflikter i Europa, såsom Nordirland, Spanien och Jugoslavien.

Och nationalismen är också orsaken till att 298 människor dog när MH17 blev nedskjutet häromdagen.

Motsatsen till nationalism är respekt och tolerans.

Respektera varandras särart i en utsträckning som gör det möjigt att leva tillsammans, och sluta romantisera om att det funnits en lycklig tid när alla var precis likadana och tyckte exakt likadant. För det har det inte.

Och det handlar inte bara om att undvika krig. Med ett öppet och inkluderande sinne blir livet faktiskt även i vardagen betydligt trevligare och gladare.

De rädda svenskarna – muslimhatcitat #5

Publicerat den 18 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Status i en sverigedemokratisk facebookgrupp:

”Vet i fan vad som händer i vårt Sverige … Hur fan har det blivit såhär JÄVLA fel? Den ena efter den andra Landsförrädaren poppar upp som svampar, kommuner som tillåter Moskéer >:)…. Alltså allvarligt talat Kamrater… Är vi på väg mot KRIG?? Ska vi in i krig mot muslimer…. Jag är allvarligt oroad över hur dom GER BORT VÅRT FOSTERLAND ….. SD är sista livlina Vänner… Sen finns det inget mera kvar… Allt vi kämpat för…. VAD HÄNDER????? ….”

Frågorna som splittrar SD, kommenterat

Publicerat den 9 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Inlägget om frågorna som splittrar SD igår har nu lästs av nästan tusen personer, och det känns förstås meningsfullt att det blev så spritt.

Mitt engagemang mot nationalism började för fyra år sedan, när jag läste ”Jag är inte rabiat, jag äter pizza” av Niklas Orrenius. Även där lyfte han bland annat problemet med att SD aldrig fick adekvata frågor, utan behandlades som ”de där vi ska tiga ihjäl”. Tiger gör vi väl inte längre, men bristen på relevant granskning fortsätter, och den både gynnar och skadar SD, men framförallt skadar den demokratin, när väljarna inte får veta vad SD egentligen står för.

Förutom rätt många positiva reaktioner igår fick jag intressant feedback. En vän påpekade att ekonomisk höger-vänster-politik är en skiljelinje. Det är förstås sant. Tidiga sverigedemokrater var till stor del gammelmoderater, medan de som kommer nu till viss del gör det från typiska S-grupper.

Det går förstås att prata marginalskatter, pensionärsskatt, dagisgrupper, höjd akassa och borttagen ”stupstock” även med SD. Problemet är att SDs universallösning är stängda gränser, och när vi fått det på plats har alla råd med precis allt. Nonsens för de flesta av oss, men SDs anhängare köper detta med hull och hår. De behöver alltså inte göra de svåra val alla andra partier ålägger sig själva.

Man kan också ta upp andra frågor, men jag ser inte, baserat på inlägg i sociala medier, att den typiske nationalisten bryr sig särskilt mycket om vare sig miljöfrågor, vinster i välfärden eller förbifart Stockholm. Stärkt försvar är viktigt för en del nationalister, och övriga bryr sig inte.

Jag fick också lite oväntat kommentarer från nationalister på både Twitter, här och annorstädes. Mestadels trevliga kommentarer, ska tilläggas, och det uppskattas. Grovt kan sägas att detta framfördes:

Bra frågor. Varför ställs inte såna här frågor till alla?
Dåliga frågor. Du vet inte vad du pratar om. Faktafel! (Utan att precisera.)
Är det så här lite är det ju jättebra.

Nu är det ju ingen större mening att säga ”faktafel”, när det jag främst framför är att här finns de områden som är eller kan bli infekterade, så peta runt lite här, så har ni snart ett litet inbördeskrig mellan de mycket olika grupper som numera ryms under SDs paraply. Detta har inte särskilt mycket med ”fakta” att göra, utan är till större delen min subjektiva uppfattning, som man kan hålla med om eller låta bli.

Däremot blev jag lite ställd av den flera gånger framförda uppfattningen att det är ”lite” som skiljer SDs anhängare åt. Jag hade inte gjort den bedömningen själv, så jag fick fundera lite. Är det mycket eller lite? Pja. Det är ju inte antalet frågor som spelar roll egentligen. Det kan räcka med en enda fråga för att helt klyva ett parti.

Ett exempel är tvångssteriliseringen av transpersoner. Denna fråga är så självklar och dessutom mikroskopiskt liten för de allra, allra flesta av oss, men den trasade under en tid sönder det synnerligen etablerade partiet KD. Jag vet inte säkert, men jag gissar att en del av de mest besvikna gick till SD. Jag tog också upp HBTQ-frågor som centrala i gårdagens lista. Nu finns inte just frågan om tvångssterilisering på bordet längre, men det dyker hela tiden upp nya frågor, och SDs olika falanger av troende och icke troende är klart splittrade.

Ett annat exempel är vinster i välfärden, som Löfvén nu tampas med. Vad han än gör kommer han att förlora väljare. Det är inte en liten fråga, men det är ändå bara en fråga. Jag tror utan att veta att den skadat S mer än alla andra tillsammans.

Sammanfattningsvis: När man ska granska ett parti bör man ha fokus på vilka samhällsgrupper som röstar på det, och sedan se ”vilka frågor försöker partiledningen släta över för att få dessa att samsas?”. Gör man det hamnar man ungefär där jag skrev igår.

Slutligen vill jag tacka alla som spred listan. Även om ingen politiker eller journalist plockar upp den i sin helhet hoppas jag att med så många läsare har tankar väckts, och kanske får vi en fördjupning av granskningen av SD.

Frågorna som splittrar SD

Publicerat den 8 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Politiska journalister som ska intervjua sverigedemokrater är relativt kassa på det.

Sorry, men jag kan inte säga det finare.

Samma sak med de politiker som möter sverigedemokratiska politiker i debatt.

De är opålästa, och riktar in sig på helt fel frågor. Det vanligaste är att de påstår saker som inte stämmer, såsom att sverigedemokraterna vill slänga ut alla invandrare.

Detta i sin tur menar jag är en konsekvens av att hela samhället satt i system att möta allt SD kommer med med att stämpla ”rasist” i pannan på dem, men det funkar bara så länge de inte kan svara tillbaka.

Ja de har rasistiska rötter. Men det går inte att leva på det i all oändlighet.

När det gäller andra partier gör man inte så här. Man riktar in sig på vad som splittrar deras väljarkår, och pratar om det. Vinster i välfärden för S. Aborter för KD. Kooperativ vs. samhällsägd välfärd för V.

I begynnelsen var SD en mycket homogen grupp, som bara splittrades av en enda fråga, nämligen den om vitheten som viktig eller oviktig. Där har de tagit ställning. De har villigt släppt alla rasister. Visst – de finns kvar i väljarkåren, men Jimmie Åkesson klarar sig utan de uttalade rasisterna. Notera ”uttalade”. Det fina med en rasistisk väljarkår är nämligen att den för det allra mesta inte vill erkänna ens för sig själv att den är det, så när han säger ”nolltolerans mot rasism” står han på säker grund. ”Javisst!”, säger alla de som brukar skriva ”apjävel” om svarta, och som gärna lägger upp bilder som ”proud to be white”. ”För jag är ju inte rasist”, tänker de. Absurt för oss andra, men praktiskt för SD som får deras röst.

Därför är det meningslöst att älta rasismen med Jimmie Åkesson. Han har gjort upp med den i bemärkelsen att han har tagit debatten internt och vunnit dem. Han behöver inte svara för sina väljares sjuka värderingar. Det stärker paradoxalt nog både honom och partiet att prata rasism.

Men det alla verkar ha missat är att när rasismen släpptes på ytnivån, öppnades dörren för en lång rad andra väljare, såsom judar, kristna fundamentalister som livetsordare, och även invandrare – inte minst katoliker och andra kristna som kommer från muslimska länder, och attraheras av muslimhatet. Dessa väljare har ganska lite gemensamt med varandra, och de kan fortsätta välja SD bara för att Jimmie Åkesson noggrant avstår från att diskutera frågor som splittrar dem.

Så, kära journalist, politiker, bloggare, intresserade.

Här är frågorna ni verkligen ska ställa sverigedemokraterna, och som kommer att slå in kilar mellan hans grupperingar. Åkesson är hyfsat bra på att hantera den här sortens frågor, så fråga de andra i riksdagsgruppen. De är inte lika pålästa och enade, och svarar rätt ofta från höften utifrån sin egen uppfattning. Publicera deras svar! Skicka gärna länkar till mig. Jag kan samla dem här i all sin motsägelse!

1. Manlig omskärelse

Muslimhatet och de traditionella värdena såsom abortmotstånd lockar många judar till SD, och det gäller särskilt de religiösa. Det är OK för SDs väljare. De som hatar judar finns i SvP numera, och Israelvänligheten är hög inom SD. Men fråga Jimmie Åkesson huruvida han är beredd att förbjuda manlig omskärelse, om en sådan motion eller proposition läggs. Oavsett vad han svarar kommer han att tappa väljare.

Låt honom inte svara på fluffnivå, utan tvinga fram ett ställningstagande för eller mot ett totalförbud.

2. Palestina-frågan

Det finns en hög Israel-vänlighet, men det finns också en del kristna palestinier, och ungdomsförbundet och moderpartiet är splittrade i Palestina-frågan, eftersom ungdomsförbundet anser att är man svensk nationalist måste man också tillerkänna andra rätten till sitt land. Även om de är muslimer.

3. HBTQ-frågor

SD har många HBTQ-hatare bland sina gamla väljare. Men svensken i gemen är, med internationella mått mätt, extremt HBTQ-vänlig, och nytillkomna väljare kommer snabbt att känna sig illa till mods om dessa frågor kommer upp till ytan och den tuffa antipatin blottas.

4. Aborter

Partiet vill förbjuda aborter efter 12 veckan om det inte finns godkännande från Socialstyrelsen. Betyder det att kvinnor som gjort fostervattenprov och fått reda på att fostret har Down’s syndrom eller är missbildat eller skadat ska behöva fylla i formulär och vänta flera veckor medan fostret de ska abortera växer till sig ännu mer? Det spelar ingen roll vad sverigedemokraten svarar egentligen, för dessa frågor klyver partiets väljare mitt itu, och ju mer en intervjuare råddar runt desto mer förstör det.

5. Konfessionella friskolor och kristen bokstavstro

Partiet lockar med sitt muslimhat och sina traditionella värderingar även många kristna fundamentalister. Dessa bekymrades tidigare av rasismen, men har lugnats av antirasism-policyn, och nu känner de sig trygga i att detta är partiet som kommer att återföra de traditionella värdena. Riksdagsledamoten Julia Kronlid kom nyss ut som kreationist, och började prata om att det ska undervisas i skolorna att jorden kan ha varit 6,000 år gammal och skapats på 6 dagar. Detta får hon inte stöd för i partiet, och hon lär inte upprepa det igen, men håll lite fokus på de här frågorna. Ska religiösa skolor förbjudas? är en bra början. Det blir jobbigt för dem, för alla vill förbjuda muslimska skolor, men de kan inte verka för att stänga kristna skolor. De kan förstås säga att kristna ska vara tillåtna men inte muslimska, men det kommer att uppfattas som orättvist av de nyaste väljarna. Vad de än svarar trasslar de snabbt in sig.

På vilket sätt ska kristendomen återinföras i skolorna? De behöver svara med mer än ”skolavslutningar i kyrkan”.

De har skrivit långa passager om detta i sitt principprogram och på webbsidan, så det är bra att läsa på.

6. Muslimhatet

Jag sparade den viktigaste och mest centrala frågan till sist: hatet mot muslimerna.

Jag säger inte ”islamofobi”. Jag säger muslimhat. Anledningen är att det enligt mig måste stå alla fritt att hata religioner och ideologier, men SD har byggt hela sitt parti runt hatet mot de personer som är muslimer. Det genomsyrar allt de gör. De politiska inläggen hos deras fotfolk runt muslimer såsom fiender till Sverige återkommer hela tiden.

När Jimmie Åkesson skrev den extremt omtalade debattartikeln i Aftonbladet om muslimer som vår tids största hot uttryckte bland annat Guillou sin besvikelse. Jimmie Åkesson är inte rasist, hade Guillou intygat något år tidigare, och nu sa han så här. Och Guillou siade att Åkesson skulle förlora på det. Det var fel. Men egentligen var det inte fel, om man hade gått längre, och inte låtit honom stanna där. Men Åkesson slätade bara över lite, och kom på något sätt undan med det.

Muslimhatet är inte en fråga som delar SD i sig. Alla är överens på hög nivå. Det går därför inte att som snäll journalist vispa lite på ytan i frågan. Man måste gå djupare, för det är där skillnaderna finns.

För det finns många som verkligen vill slänga ut varje muslim ur Sverige. De vill förbjuda alla moskéer, även vanliga lokaler. De vill ha ett förbud mot religionen som går så långt att den som säger sig vara muslim ska fängslas. Dessa sympatisörer slänger gladeligen den grundläggande mänskliga rättighet religionsfriheten utgör överbord.

Sedan finns de nytillkomna och hyfsat normala individer som, även om de inte gillar just islam, inser att människor måste ju få tro på vad de vill. De skulle känna avsmak mot en politik där muslimer systematiskt trakasseras.

Gräv där. Ställ specifika frågor. Moskéer vill SD förbjuda. I vilken utsträckning? Vill de även förbjuda muslimer att hålla fredagsbön i lokaler som inte ser ut som moskéer? Vill de förbjuda imamer att verka? Ska muslimer förbjudas att samlas?

Och dra gärna paralleller till religioner som SD gillar, som judendom, helt struntar i, som hinduism, eller tycker är lite gulliga, som buddhism. Ska muslimer särbehandlas? Är det bara de som inte får tro på vad de vill? Ska hijab förbjudas? Får man ha en vanlig sjal? Är det bra eller dåligt att kvinnor som bär hijab får jobb?

Prata gärna om den ”särställning” som kristendom ska ha, och fråga huruvida särställningen även ska gälla kyrkor vs. synagogor och kristna vs. judar. Se hur sverigedemokraten skruvar sig för att inte tappa sina judiska väljare.

Skicka gärna detta till politiska journalister och politiker du känner som kommer att möta sverigedemokrater. Ser fram emot några spännande månader.

De rädda svenskarna – muslimhatcitat #4

Publicerat den 3 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

En kvinna som föddes som muslim i Somalia, och senare konverterat till kristendom, eldar på hatet mot inte bara religionen, utan även alla världens muslimer med denna Facebook-status:

”Vad innebär Islam?
För mig Islam är en hemskt religon som inte accepterar något anat en Islam.
Islam är en rasistisk ideologi
enligt Allaahs bok Koranen från A-Ö döda de icke-muslim.
Muslimerna är uppmanade av Allaah att döda Alla människor som inte ta emot islam!
Vissa muslimer gör som Allaah säger dvs de dödar kristna om de får möjligheten att göra det och de andra muslimerna står vid sidan om och tittar på!
medan de kristna bli halshuggna och korsfästes enligt Koranen ( 5:33,8:12,9:5,9:29,9:25)
Enligt Koranen våldta de icke-muslimernas kvinnor Koranen 4:24,4:3. Det är detta som råder i Syren och Iraq idag.
Fråga är nu var är alla dessa fredliga muslimerna???”

De rädda svenskarna – muslimhatcitat #3

Publicerat den 3 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Ur en Facebook-status, à propos en ”artikel” i Fria Tider där någon, oklart hur, kommit fram till att Malmö har fler utländska invånare än svenska, om man med svensk menar ”båda föräldrarna är svenska”, och alla över 44 år räknas bort:

”Det går fortare och fortare. Reinfeldts och Romsons drömrike är snart fullbordat.

Inom 10 år så är hela Sverige klart för islamskt styre. Rädda sig den som räddas kan, glöm inte att vi svenskar anses som otrogna grisar / hundar.”

Vem våldtar egentligen?

Publicerat den 2 juli, 2014 av Helena Trotzenfeldt

Sverige är Europas främsta våldtäktsland.

Det har inte spridits särskilt mycket i det nationalisterna kallar ”gammelmedia”, av den anledningen att ingen, särskilt inte BRÅ, egentligen tror att det är så illa. Vi har dels strängare våldtäktslagar i Sverige än många andra länder, dvs mer räknas som våldtäkt, men kanske framför allt en högre benägenhet att anmäla.

”Medan polisanmälningar om sexualbrott har ökat i flera decennier, har andelen personer som i NTU uppger att de blivit utsatta för sexualbrott varit relativt stabil, motsvarande cirka 0,8 procent av samtliga tillfrågade. Sexualbrott är en av de brottstyper som polisanmäls i minst utsträckning – 23 procent av sexualbrotten anmäls (NTU 2011). Allt fler uppger däremot att de har anmält brottet till polisen, vilket motsvarar ökningen i kriminalstatistiken.”

Enkelt uttryckt: Om mängden kvinnor som säger att de blivit utsatta för våldtäkt är konstant, medan mängden anmälda våldtäkter ökar, betyder det att det är mörkertalet som sjunker och inget annat.

Men Sveriges nationalister har en annan tolkning. Trots att de i särklass flesta våldtäkterna inte är överfallsvåldtäkter tror de att muslimer från främst Somalia lurar i var och varannan buske i hopp om att en blond svenska ska passera.

De håller denna illusion levande med hjälp av en rad myter:

Varje våldtäkt begången av en afrikan eller muslim läggs upp i alla deras media – nättidningar såväl som sociala. När jag säger ”varje” menar jag verkligen samtliga. Men deras media ger intryck av att detta bara är ett litet axplock och att många fler finns att tillgå. Efter ett tag får dessa spridning igen, och igen och igen.
Sedan har vi den direkt felaktiga informationen, som helt okritiskt sprids, som exemplet med den italienska tidningen där tusen Stockholmsvåldtäkter var begångna av muslimer (!).
Även information om våldtäkter utanför Sverige, såsom t ex de i Indien, sprids på samma sätt. Är förövaren muslim blir det ett bevis för att alla muslimer våldtar hela tiden. För det är en del av deras religion. De får våldta kristna. Allah säger varsågod till dem.
I mitten av 00-talet intervjuade man i Norge en somalisk våldtäktsman om varför han våldtagit, och han svarade bland annat att det var för kvinnornas lättkläddhet. Självklart för oss ickenationalister är att man får exakt lika rationella svar om man frågar någon av de många svenska våldtäktsmän vi har, såsom Hagamannen, men nationalisternas tolkning är: ”Så här säger somalierna om varför de våldtar nordiska kvinnor”. Notera pluralformen.
För några år sedan gick norsk polis ut och berättade att samtliga överfallsvåldtäkter i Oslo år 2010 hade genomförts av ickevästliga personer. När man grävde lite i detta visade det sig att det handlade om totalt fem (!) uppklarade överfallsvåldtäkter. Två av våldtäktsmännen var minderåriga, och två svårt psykiskt störda. Men denna information rabblas också som ett mantra, med jämna mellanrum. ”Norrmännen har sett sanningen. De törs säga det ‘man’ inte får säga i Sverige.”
Ingen gång någonsin har jag sett något nationalistforum prata om motsatsen, dvs svenska män som våldtar utländska kvinnor, exempelvis kvinnor de tagit hit från andra länder. Det är som om de våldtäktsmännen inte existerar.
Så fort media skriver om en våldtäkt där förövarens signalement inte anges blir detta ett bevis för att det egentligen är en färgad människa, men media och även polisen vill inte att vi ska veta. De tycker nämligen att det är viktigare att hålla hudfärgsinformationen borta från ”allmänheten” än att brottet klaras upp.

Researchgruppen har gjort en genomgång av våldtäktsdomar. Den lämnar en del att önska – särskilt som en del flicknamn finns med – men slutsatsen är desto mer intressant:

”Som en personlig reflektion. Jag läser de flesta våldtäktsdomar som meddelas i landets alla domstolar. Jag läser de flesta domar som handlar om grova brott. Jag ser att det är en stor skillnad i den verklighet som rasistbloggarna beskriver och de domar jag läser. Ska man tro högermupparna pågår det en krigsföring där invandrare är ute och letar svenska flickor för att våldta. När jag läser domar är det mycket ovanligt med ”utländska” tilltalade och ”svenska” målsägande. Invandrare gör precis som svenskar, våldtar i närmiljön. Någon man känner.”

Jag börjar alltmer känna att det nog är läge att ta den här tjuren vid hornen. Rundgången bland nationalisterna kommer inte att upphöra förrän någon verkligen sätter sig ner och går igenom en rad domar från ett visst tidsintervall och publicerar resultatet.

Data: Våldtäktsmannens födelseland, offrets födelseland, typ av våldtäkt (överfall eller känd).

Självklart kan man inte få med religion, men med ovanstående data kan man göra antaganden utifrån födelseland.

Det är med tvekan och viss oro jag skriver detta, för jag vill verkligen inte slå in fler de-versus-vi-kilar mellan människor i vårt land, men jag tror inte det finns något annat sätt. Nationalisterna är rädda, och vi måste ta deras rädsla på allvar, och möta den med fakta.

Jag är för övrigt rätt säker på att Jimmie Åkesson et al är helt medvetna om hur förvriden deras medlemmars och väljares världsbild är. Men de behöver hatet för att få röster.

Det är nog den ultimata cynismen.

Helena Trotzenfeldt