Om vi alldeles bortser från det extraordinärt olämpliga i att ta emot en gigantisk muta från ett land som Qatar är det mest bisarra med Trumps flygplan hur han låtsas att amerikanska folket tjänar på det och att demsarna är korkade som inte begriper det.
Det finns ett Airforce 1 idag, som är 40 år gammalt. Han tycker det är i sunkigt skick. Stackare som ska behöva åka runt i det, liksom.
Det finns också ett nytt plan på G, som han beställde av Boeing förra mandatperioden, men det är inte klart pga alla säkerhetstillägg som måste göras. De siktar på 2027 eller 2028.
Så det här planet skulle alltså behöva genomgå samma modifieringar för att kunna användas som AF1, på amerikanska skattebetalarnas kostnad. Och sedan ska det hamna i hans bibliotek. Mmm. As planes do.
Ingen vet riktigt hur de ska kunna hinna göra alla dessa modifieringar snabbare än Boeing gör sina, så det finns imo en påtaglig risk att det inte heller blir klart förrän det är bibblandags.
“So the fact that the Defense Department is getting a GIFT, FREE OF CHARGE, of a 747 aircraft to replace the 40 year old Air Force One, temporarily, in a very public and transparent transaction, so bothers the Crooked Democrats that they insist we pay, TOP DOLLAR, for the plane. Anybody can do that! The Dems are World Class Losers!!! MAGA.”
Alltså. Nej. De insisterar inte på att ”we pay top dollar”. I den mån de insisterar är det på att behålla det befintliga planet tills det andra är klart. Det är bara så dumt, raktigenom.
Kommer ni ihåg hur Musk, Trump och alla deras minions skröt om hur de lyckats stoppa kondomer för femtio (eller kanske hundra) miljoner dollar som skulle gå till Hamas? Detta var i början av året.
Trump upprepade detta gång på gång, som en sorts symbol för det slöseri han lyckats stoppa.
Men.
Gaza var inte Gazaremsan, utan en provins med samma namn i Moçambique, och programmet ifråga syftade till att stoppa AIDS-spridningen där. Och Hamas hade förstås ingenting med något att göra.
Denna historia i all sin dumhet, sitt slarv, sitt förakt mot människor som lider och sitt ljugande är en perfekt illustration av allt som har med DOGE, Musk och Trump att göra.
Bill Gates: “I’d love for him to meet the children that have now been infected with HIV because he cut that money.”
Pja. Vem tror Musk eller Trump skulle göra något annat än hånskratta åt dem?
Har Trump hotat invadera Grönland? Det är lite av en tolkningsfråga. Låt oss kolla närmare på vad han egentligen sagt.
Hur blev Grönland danskt?
För tusen år sedan tog sig vikingar dit från Island och skapade bosättningar längs kusten. Flera tusen personer levde där en tid. Och i början av 1700-talet lyckades därför Danmark och Norge, som ju då var ett land, övertyga världen om sitt ägarskap över ön, trots att ingen av vikingabosättningarna egentligen fanns kvar. Numera är ön inte längre en koloni, utan en självständig del av landet.
Det finns två anledningar till varför Grönland plötsligt blivit relevant. Den ena är de naturresurser som förmodas dyka upp i takt med att klimatförändringarna får snön att smälta. Ett grovt estimat är att de är värda över fem tusen miljarder USD, dvs runt femtio tusen miljarder svenska kronor. Med en befolkning på 56 000 invånare betyder det att varje person som bor där äger bortemot en miljard. Mmm. Det är förstås inte så riktigt så enkelt. Men det ger en fingervisning.
Den andra kända anledningen till att just Trump vill komma åt ön är för försvar. Och här blir det snabbt rörigt, för det är ju stor skillnad på att vilja skydda grönländarna och att vilja skydda sitt eget land. Att grönländarna skulle leva under ett hot från att invaderas av Ryssland eller Kina, vilket Trump gärna hävdar, är inte seriöst. Kina har inte ens en väg till Grönland som inte inbegriper antingen Berings sund, Panamakanalen eller rundandet av Sydamerika eller Afrika. Ryssland har visserligen Nordpolen, men att tryggt frakta soldater, vapen och förnödenheter till Grönland i sådana mängder att det går att hålla ön mot hela NATO är inte seriöst. De lyckas ju knappt ens hålla Ukraina som de har en gräns till.
Att Grönland behövs för USAs försvar är däremot helt riktigt. Ryska missiler kan mycket väl leta sig över Grönland mot USA. Men USA har en militärbas där, och de har redan rätt att utöka antalet soldater nästan obegränsat, så ursäkten att de måste ta över ön för sitt eget försvar klingar ihåligt.
Så vad det nog ytterst kokar ner till är att Trump vill bokstavligt sätta sig själv på kartan genom att expandera USA, av samma skäl som han döpte om Gulf of Mexico och vill ta över Kanada och Panamakanalen.
Så hur ska han gå tillväga?
Hans första väg framåt var att övertala Danmark att sälja ön. Det kom han med redan under förra mandatperioden. Förslaget är så absurt på så många plan att danskarna mest skrattade åt honom – I alla fall I början. Och de påpekade det uppenbara: Även om de hade velat, vilket de förstås inte gör, hade de inte haft den rätten. För ön tillhör grönländarna.
Styret är komplicerat. Ön har 56 000 invånare, så runt femtiotusen är vuxna med rösträtt. De väljer en egen riksdag och har dessutom två ständiga stolar i danska Folketinget. Det enda Danmark egentligen har beslutanderätt om är valutapolitik och försvarspolitik. Men grönländarna är alla danska medborgare, och de räknas som grönländare om de är fast bosatta på ön. Så en dansk som flyttar till Grönland räknas därmed som grönländare. Och omvänt. En grönländare som lämnar ön har inte längre rösträtt där.
Trump blev då sur, och ställde i sista minuten in en planerad resa till Danmark, vilket förstås kostade danskarna en del. Och så slutade hans första mandatperiod.
Den här gången har han varit mycket mer fokuserad. Redan i december, innan han tillträtt, deklarerade han att hans nyss utsedde ambassadör till Danmark hade i uppdrag att ta över ön, för att säkerställa ”nationell säkerhet och frihet” världen över, men redan i nästa mening är det inte längre världen utan USAs intressen som ska representeras. Kryptiskt värre. Sedan kom hans julhälsning till ”the people of Greenland which is needed for National Security purposes. Han la till att de vill ha USA där.
Han höll sedan en presskonferens i början av januari, fortfarande innan han tillträtt, och förklarade samma sak.
Hotar han med invasion? Det är en semantisk fråga. Detta var nog första gången han fick frågan ställd rakt ut, och varje gång har han svarat att han inte utesluter det, men ofta lagt till att det inte ska behövas.
Don Jr. åkte dit strax efter, och enligt The Guardian som var där hyrde han in hemlösa – får erkänna att jag inte trodde sådana fanns i ett så kallt land och med en så liten population – och klädde dem i MAGA-hattar och deklarerade att mer eller mindre alla grönlänningar ville bli amerikaner. De berättade också om en 11-årig pojke som fick en hundradollarsedel av dem.
Trump postade i alla fall att grönländarna inte ville något hellre än bli amerikaner.
[Han har för övrigt fel i sak – grönländarna får pengar från Danmark, men Danmark får inget från Grönland.]
I början av mars var det dags för Trumps tal till kongressen. Och där lyckades han både deklarera att grönländarna har rätt att själva bestämma och ändå slinka in ett hot på slutet. Och få skratt och applåder för det.
Så. Folket ska bestämma, de får välja själva, skälen är internationell säkerhet och nationell och ”one way or the other” ska han ha Grönland. Hot om invasion eller inte?
I mars skulle JD Vance’ fru åka dit, på en sorts omvänt statsbesök där hon förstås inte var inbjuden av någon alls. Och hon skulle gå på ett slädhundsrace. Hon verkar ha kommit på själv att det var en dålig idé, för rätt vad det var skulle minsann JD också med, och sedan skulle de inte alls titta på några vovvar utan enbart besöka USAs bas.
Han höll ett längre tal på basen, där han förklarade att USA behövde Grönland för att kunna skjuta ner missiler, samtidigt som han förklarade att det var därför de hade den militärbas där han befann sig, så det motivet havererade ju lite av sig självt. Sedan förklarade han att USA behöver tillgång till Arktis. Det har de dock redan via Alaska.
Han har alltså enbart träffat sina landsmän, inga grönlänningar så när han berättar vad han har hört om hur bra amerikanerna är är det deras självberöm han återger. Efter detta skällde han som ni hörde ut Danmark för att de inte hjälpte till med att skydda militärbasen där, och han påstod att Ryssland och Kina därför kunde vara ”aggressiva” mot grönlänningarna.
Det är plågsamt att lyssna på självberömmet kombinerat med den nedlåtande kritiken av Danmark. Det är också kontraproduktivt. Ungefär som att fria till någon genom att säga ”du är rik, jag behöver dina pengar, och jag är väldigt bra, till skillnad från din nuvarande man, som är superdålig”. Förutom att liksom Trump använda adjektivet ”incredible” eller någon synonym varje gång han pratar om grönlänningarna gör han inte minsta ansats att liksom flörta med dem. Han menar också att Grönland kan komma att styras av ”The Chinese Communist Party”. Han förklarar inte hur.
Maggie Haberman, som har bland de bästa kontakterna inom Trumpadministrationen bekräftar i en artikel att det faktiskt finns långtgående planer på hur ön ska tas över. Det handlar om reklamkampanjer i sociala medier. Ingen plan för militärt övertagande finns.
JD Vance verkar också ha slagit in på den vägen i en intervju med Newsmax, och skrattade – imo rätt falskt – åt tankefiguren att de skulle använda våld. Istället ska de erbjuda grönlänningarna pengar som överstiger det belopp Danmark betalar, dvs 600 000 kronor per person.
Notera hur han slingrar sig när han försöker låtsas att han faktiskt pratat med en enda grönländare.
Betalningen det känns rätt bakvänt. Om nu Grönland är så rikt – varför ska någon betala dem något? Borde inte landet kunna leva av sina resurser, på samma sätt som till exempel UAE lever av sin olja? Det känns också som om Vance har gått hela varvet runt med sitt frieri till Grönland. ”Jag betalar dig om du gifter dig med mig, för då får jag tillgång till dina pengar.”
Men om nu våld är uteslutet, varför dessa upprepade hot från Trump?
Han twittrade ”the other story was having to do with Greenland, casting our Country, as led by me, falsely, inaccurately, and fraudulently”.
Men han sa inte egentligen emot dem om användandet av våld.
Och det är ju en rätt vanlig teknik från hans sida. Han säger två motstridiga ting, I detta fall ”vi respekterar grönländarnas rätt till självbestämmande” och ”jag utesluter inte våld, vi ska ha ön på det ena eller andra sättet”, och sedan kan alla välja vilken variant man vill tro på.
Vi minns alla hur diskussionerna gick för fem-sex år sedan, när ISIS var alltings centrum. Terror kom från muslimer, hette det. Det fanns ingen kristen terror. Koncept som hjärntvätt och radikalisering satt tätt ihop med islamistisk terror, och alla vi som försökte säga att bara för att islam just då var motiveringen bakom kriget och dåden fanns det inget som sa att inte samma sak skulle kunna hända kristna, buddhister eller what not. Vi pekade på tidigare terrorister som saknat religiös koppling, som separatiströrelser eller politiska extremister.
Men nej. ”Relativisering!” Jag vet inte hur många gånger jag fick det ordet slängt till mig när jag framförde att terror alltid funnits bland andra än muslimer.
Well. Nu ser vi kristen terror. Alla stollar som är beredda att slåss för Trump är säkert inte religiösa, men de flesta är det. De hetsas av vissa präster och predikanter, medan andra dämpar eller står på andra sidan, precis som för sex år sedan, när vissa imamer uppviglade och andra satte sig emot.
”Men trumpterroristerna har inte eldat folk i burar!”
Nej. De har inte hunnit dit, och de kommer inte att göra det heller, för USA är inte i samma situation av inre kaos som Syrien, Iran och Irak var. Men hade de haft möjlighet hade några av dem hängt Mike Pence och dödat Nancy Pelosi, och förmodligen resten av de kongressledamöter de anser vara fiender. Anledningen till att inte USA kommer att gå Levantens öde till mötes är enbart att man har bättre struktur.
Detta är kristen terror.
Den är lika äcklig som den muslimska terror som grundades i Levanten då, den har samma komponenter av religiös motivation, vilja till makt, motstånd mot befintliga politiska ledare, och där finns grupper av rasister, psykopater med sjuka fantasier och också breda grupper supportrar som egentligen inte gillar våldet, men tolererar det för Sakens skull. Där finns radikalisering av människor som tidigare varit politiskt ointresserade och religiöst måttliga, som Ashli Babbitt. Där finns koordinering från dem med militär eller polisiär bakgrund. Trots att landets styrande i huvudsak följer den egna religionen finns en vilja att föra in långt mer av Guds ord genom att tillsätta tokreligiösa på viktiga poster och ändra lagar och helst förbjuda andra religioner och riva deras monument.
Detta är kristen terror.
Men till skillnad från då kommer inte kristna världen över att avkrävas avståndstagande. Vi kommer inte att se hashtaggen #NotAllChristians eller hålla långa diskussioner om skulden hos de kristna som inte tar ställning. Inga opinionsundersökningar kommer att göras i Västvärlden för att se hur många kristna som vill se ett styre där Guds ord återspeglas i lagen.
Varför?
Och om du tänker svara att ”men syftet med ISIS var att skapa en religiöst grundad stat, och det gäller inte här” – då har du inte lyssnat på de trumpsupportrar som i varje intervju motiverar sin kärlek till Trump med att han är Guds utvalde. Då har du inte läst alla bibelcitat hans närmaste hela tiden twittrar ut. Då har du inte lyssnat på de religiösa ledare som skriker ut att Trump är den ledare Gud satt till makten.
Många vill gärna tro att kristendomen har en inneboende godhet som islam saknar, men sanningen är att bådas religiösa skrifter innehåller både uppmaningar till strid och till fred.
Det handlar om var man läser, hur man tolkar det man läser och vad man vill hitta.
Just nu handlar mycket om vem som ringde vem och begärde assistans och det kommer att ta tid innan allt är klart. Det finns misstankar om medvetna val hos ansvariga för att möjliggöra stormningen, och Biden och flera med honom har påpekat att hade det varit BLM som förväntats protestera hade det sett annorlunda ut.
Och först tänkte jag att så kan det väl inte vara, för det skulle vara en sorts absurd rasism. Men efter att ha läst och lyssnat mig igenom en rad insattas tankebanor har jag börjat hålla med. Men det är inte egentligen rasismen som är kärnan, även om den säkert finns med.
I en svartvit värld utan nyanser är Trump för polisen och Biden emot. Man ville inte tro att Trumpanhängare kunde begå ett terrordåd. Och flera av de tillresta terroristerna var poliser eller militärer. De var där för att skydda sitt land.
Lou Dobbs, som är en grymt obehaglig Trumpförsvarare på Fox News, har ett rätt urspårat Twitterflöde. Jag läser det för att förstå, och det märks att han är förvirrad eftersom hans världsbild gick i kras när det han kämpat för i åratal plötsligt visat sig vara The Dark Side.
Han ifrågasätter varför stormningen kallas terrordåd, men inte Antifas och BLMs eldande av stadskärnor. Well. Det är ju rätt enkelt. BLM är en organisation, och de fördömde konsekvent allt våld. Antifa har ingen ledning. Men framförallt är ”terrordåd” något som utförs för att uppnå ett politiskt syfte. Därför passar den benämningen här men inte där. Terroristernas syfte var att stoppa rösträknandet och utnämningen av Biden som president. Eldandet hade inget syfte, utan det var urspårade individer som löpte amok, och syftet med plundringarna var uppenbarligen stjälande.
Men ordet ”terrorist” har ju blivit synonymt med ISIS, Al Qaida, eller, kort och gott, muslimer.
Förstå hur det snurrar i hjärnorna på Dobbs, Carlson, Ingraham, Hannity.
Dobbs retweetar också en uppenbart manipulerad bild av Antifa-anhängare som har en skylt där det står ”Ashli Babbitt deserved it”. Och hur Trumpförsvarare ska förhålla sig till henne är än knepigare. Hon representerar allt de står för. Veteran. Konservativ. Älskade Trump och reste till DC för att försvara sitt land. Och så dödades hon av polis när hon begick ett terrordåd. Var hon god eller ond? Hur ska en svartvit Trumpförsvarare förhålla sig till henne? Tucker Carlson höll bara någon dag efter terrordådet en upprörd monolog där han ifrågasatte varför inte ”The Left” var upprörda över att hon skjutits av polis. ”Imagine if that was your daughter!” Hon sköts medan hon begick ett terrordåd, med syfte att stoppa den demokratiska processen. Tragiskt? Absolut. Men det finns andra som bättre förtjänar empati.
”All Muslims are not terrorists, but every terrorist is a Muslim” är ett etablerat uttryck på nationalistkanten. Det har iofs aldrig varit sant, men nu måste det stå klart även för den mest övertygade.
Stormningen av Capitol Hill var ett terrordåd. De som deltog var terrorister.
Och ironin är magnifik när just de som hela tiden pekat på faran med muslimer plötsligt måste säga ”all Trump supporters are not terrorists”.
”This was just a small percentage”, säger Laura Ingraham med sin vanliga, upprörda rynka i pannan. ”You can’t blame this on everyone that supports Trump!”
Jag betraktar mig själv som en ganska mainstream moderat. Den politik jag vill se är nästan exakt den partiet föreslår.
Jag vet dock att många, både till vänster och höger, tycker jag är supermegaradikal, till vänster om Sjöstedt, men det handlar mer om min retorik och de ämnen jag väljer att diskutera än om mina faktiska ställningstaganden vad gäller realpolitik.
Det är i sig tragiskt att om man som moderat tar ställning mot muslimhat och för mångkultur, ser arbetskraftsinvandring som en stor tillgång för landet, och förespråkar en verklighetsbaserad rapportering om samhälleliga hot, som exempelvis dödligt våld, tror många att man är toklångt till vänster.
Jag följer ju amerikanska nyhetsmedia, samtliga, extremt ingående. Och det är ofantligt intressant att jämföra panelernas diskussioner med våra perspektiv.
En mainstream-moderat som jag blir demokrat i USA. Aborträtt, sunda miljöregler, sjukvård för alla, studielån och fria högre studier är inte något som ens ifrågasätts i Sverige, och det är vad Dems kämpar för idag. Jag vet att många översätter moderater till republikaner, men där håller jag inte med alls. Det finns nästan inget på republikanernas agenda som är moderat realpolitik.
Detta sagt finns många republikaner som är hederliga politiker eller debattörer, och som jag gärna lyssnar på och nickar till.
Tyvärr har alla, nästan, lämnat politiken, eller är på väg att göra det, eftersom GOP (partiet) numera är Trumps.
Det finns en matematisk förklaring. Bara en fjärdedel av väljarna (registered voters) är republikaner, men bland dessa har Trump 80-90 procent i sin hand. Det betyder att om man som ledamot går emot Trump finns en överhängande risk för hat-tweets, och sedan kommer en utmanare i hemmadistriktet/-staten som Trump lyfter fram och vips är man ute och kan packa ihop sin Washingtonkarriär. Om man å andra sidan försvarar honom och INTE kommer från ett megarött distrikt (i USA är rött höger och blått vänster) finns risken att man förlorar det faktiska valet till en demokrat, för det mesta Trump gör och säger är oförsvarbart. Detta är republikanernas enorma dilemma.
Det gör att
– republikanska politiker från ”purple” districts/states (”purple” = lila = distrikt som inte är vare sig blå eller röda) gör det enda rätta. De mumlar något svårbegripligt och springer när de får frågor från journalister. Någon gjorde ett skojigt klipp med republikaner som sprang in i hissar för att undvika att behöva försvara Trump.
– republikaner från röda districts/states försvarar honom med absurda argument.
Det är extremt obehagligt att se. De vet uppenbarligen att de är helt fel ute. De pratar forcerat och skriker mellan varven för att överrösta intervjuaren. Hoppar mellan ämnen. Påstår att äpplen är apelsiner och förresten är solen gul och varför pratar ingen om Hillarys emails? Skulle man stänga ljudet och bara betrakta deras kroppsspråk skulle man direkt se på svettpärlorna i pannan att här är någon som blåljuger.
Och jag tänker att jag är glad att mina barn och barnbarn och barnbarnsbarn aldrig kommer att behöva se mig åbäka mig sådär.
De kanske inte gillar vad jag står för idag, när de om femtio eller hundra år hittar något jag skrivit i ett dammigt, historiskt arkiv.
Men jag har aldrig framfört något jag vetat varit lögn eller nonsens, eller som gått på tvärs mot min moral.
Så jag lyssnar ju och läser dagligen amerikanska nyheter – främst ”The Mueller Investigation”. För mig är det som en komplicerad deckare och den förhoppningsvis spännande upplösningen närmar sig.
Det är väldigt rörigt nu. Många karaktärer. Många sidoförvecklingar.
Och idag (igår kväll) öppnades en helt ny möjlighet. Den är både komplex och enkel och elegant på samma gång. Av Rachel Maddow.
Detta har hänt:
KGB-agenten Putte, tillika ledare för Nya Sovjet, försökte redan från början värva Mr. Orange, reality show-ledare, som agent, vilket var rätt enkelt. Deras gemensamma intressen var många. Mr. Orange ville bygga ett gyllene torn i Moskva, Putte ville få bort en massa sanktioner som kostade honom och hans miljardärskompisar multum, alla var överens om att det var bättre att USA lämnade alla sina krig och lät Putte ta över, och så var det förstås NATO som skulle stoppas.
Mr. Orange trodde inte egentligen på planen, men han gillade stora delar av den. Det var kul att få trycka till Bitchen, det var kul att få showa på stora rallies, det var kul att kunna dänga till folk på Twitter.
Så han och hans närmaste tog tacksamt emot all hjälp de kunde. Samtidigt sa han sånt som Putte ville höra. Han berättade att NATO var onödigt, han hånade USAs allierade, han attackerade Bitchen, som också Putte hatade, och allt var frid och fröjd. Hans minions och Puttes team jobbade ihop för att han skulle vinna – de hackade motståndarlaget, de hittade en avdankad hacker, som efter en påstådd våldtäkt gömde sig i London på en liten ambassad och som publicerade allt de hittade, och Mr. Orange såg framför sig hur hans affärer skulle blomstra i åratal framöver.
De hade gjort upp en plan för vad som skulle hända om han förlorade. Han skulle hävda att det var motståndarsidan och inte han som hade fuskat, och så skulle Putte få sin hämnd, när kaos utbröt i USA.
Men så vann han.
Och det var inte riktigt med i beräkningen. I alla fall inte i hans, men kanske i Puttes. Och nu inleddes Operation White House. Kontakter etablerades, möten hölls, gemensamma strategier las upp.
Mycket lite av detta var känt då. Det har rullats upp efter hand.
Men idag befinner sig Mr. Orange djupt i klistret. FBI har en specialenhet som är honom på spåren, den ene efter den andre av hans tidigare vänner åker dit, och snart är det bara han kvar.
Något måste göras, snabbt.
Tänk om man skulle skada hela FBI. OK, det är inte just nu möjligt att slå mot specialenheten som utreder honom, men alla andra. Man ser helt enkelt till att tvinga dem att jobba utan lön. Då hamnar de rätt snabbt i finansiell knipa, och många av dem blir targets för ryska agenter som försöker rekrytera. Andra säger upp sig. Dessutom kommer det att bli megasvårt för FBI att rekrytera nya medarbetare i framtiden.
Detta skulle vara det absolut största hotet mot USAs säkerhet i mannaminne, och det fiffigaste av allt är att Mr. Orange påstår sig göra det just av säkerhetsskäl – för att skydda landet mot bruna människor som invaderar söderifrån. De är inte bara mexikaner. De har även bönemattor med sig, deklarerar Mr. Orange myndigt, och folket tror honom.
Så inför hotet om de muslimska mexikanerna glömmer folket allt om fienden från Nya Sovjet och de finner sig snällt i att alla de anställt för att skydda dem går dag ut och dag in till jobbet utan lön, medan deras barn inte får sitt insulin, familjerna lever på snabbmakaroner och lånen förfaller till betalning.
”Det skulle aldrig fungera”, säger du nu, ”för kongressen skulle sätta stopp.”
Men då känner du inte till Senatens ledare Skalman.
Han har ett enda mål i sitt liv, och det är att skydda sina 52 gubbar från att slippa rösta om sånt som folk kan blir sura för. Så han kryper snabbt in i sitt skal, och visar sig inte på veckor trots att den unga, vackra demokraten Alexandria springer runt med Insta i högsta hugg och letar efter honom.
Jo, jag vet vad du tänker nu. Plotten är inte trovärdig.
Jag kan förstå dem som vill inrätta samhället efter sin religions regelverk. Om man tror benhårt att gud kommer att straffa dem som inte lever efter en viss lag är det förstås naturligt och rent av omtänksamt att vilja säkerställa att alla gör så, men detta måste normalt stävjas. Ett samhälle som sätter en guds vilja före medborgarnas hamnar alltid fel, förr eller senare.
Guds vilja styrde i Sverige liksom i övriga världen för inte länge sedan, men vi har tagit oss ur det bit för bit, och vi ska inte tillbaka.
Det pratas mycket om islamister. Så fort en muslim får det minsta makt måste det utrönas huruvida hen någon gång sagt något som kan tyda på att hen anser att guds lag ska råda över människornas. Med viss rätt. Vi vill som sagt inte ha människor i ledande ställning som till exempel strävar efter att återinföra kroppsstraff.
Men det är problematiskt när muslimer som aldrig uttalat något som tyder på att de har en sådan agenda ändå förväntas bevisa att de lagt de så att säga stolliga bitarna av sin religiositet bakom sig, medan vi har en helt annan inställning till kristna företrädare. Muslimer är på något sätt islamister med ett frågetecken efter tills de visat att de inte är det, och även då fortsätter misstankarna pyra – uttalanden vrids och vänds på i jakt på bevis för att man har en dold och ondskefull agenda.
Kristna är istället ”normala” tills de motbevisat det. I vår riksdag sitter minst en kristen kreationist. Förmodligen finns fler. Men ingen argumenterar runt att deras agenda är att förbjuda homosexualitet, återinföra kroppsstraff eller bestraffa hädelse och sex utanför äktenskapet, trots att allt detta även ingår i kristendomen. Det finns inte ens ett ord som motsvarar ”islamist”.
Trump har utsett Matthew Whitaker till vad som i Sverige motsvaras av justitieminister. Whitaker anser att inga domare bör utses som inte är troende kristna. Vad jag sett har det inte ens nämnts i svenska medier.
Tänk om en justitieminister sagt: ”Alla domare i detta land måste vara troende muslimer, för annars kan man inte döma rätt.” Låt det sjunka in.
Jag förespråkar inte att vi ska möta religiösa förtroendevalda med skepsis. Inte alls. Men vi behöver applicera samma standard på alla oavsett religion.
Dvs man har sunda värderingar tills annat bevisats.
Jag vaknar tidigt varje morgon och lyssnar igenom amerikanska nyheter medan jag spelar Brick pop. För det mesta handlar det antingen om the Mueller Probe eller om något moget och genomtänkt som presidenten twittrat.
Men de senaste veckorna har fokus varit Brett Kavanaugh, domaren som skulle lyftas till Supreme courten, där en kvinna, professor i psykologi, nu mycket motvilligt dykt upp och berättat om ett våldtäktsförsök när hon var femton och han var sjutton.
Det finns många perspektiv runt detta.
– Politiska konsekvenser, där republikanerna har 52 senatorer plus vice-presidenten och bara två av dem därför kan rösta emot, och det faktum att man verkligen vill få en konservativ person konfirmerad innan valen om några veckor.
– Vem ska man tro? Hur sannolik måste hennes berättelse vara för att senatorerna ska säga nej? I en domstol måste hennes berättelse bevisas ”beyond reasonable doubt”, men här räcker det kanske med 50/50.
– Vad händer med kvinnor som berättar? Media återberättar oavbrutet om Anita Hill – kvinnan som på nästan exakt samma sätt berättade om sexuella trakasserier 1991 – och hur extremt illa hon blev behandlad av dåtidens senatorer, vilket resulterade i att massor av kvinnor valdes till både senaten och kongressen året efter. Clarence Thomas blev dock konfirmerad.
– Hur många både där och här tror att det är svartmuskiga män som kommer utifrån som kvinnor behöver försvaras mot, medan övergrepp, särskilt de orapporterade, sker från alla kategorier. Det har jag själv berättat om i flera år, och det har #metoo visat, men i många fall hjälper det inte. I USA vill vissa tro att bara latinamerikaner är våldtäktsmän, här vill man tro att bara afghaner och afrikaner är det.
– Det absurda systemet i USA, där justices väljs for life. Och har därmed möjlighet att styra vilka lagar som ska få gälla i kanske trettio år. De är bara nio, och Kavanaugh skulle kunna bli den utslagsröst som river upp Roe v. Wade, beslutet som gör det olagligt för en stat att förbjuda abort. I alla andra demokratier är rätten till abort något som bestäms av de folkvalda, men i USA avgörs den så här: ”En person ville göra abort, fick inte det, stämde staten, supreme courten beslutade att ge henne rätt 5 mot 4 på grund av hur de tolkar 250-åriga dokument som inte kan ändras, därmed får alla andra kvinnor rätt att göra abort, men om en president väljer en domare som inte tycker den rätten ska vara kvar och senaten godkänner den domaren och den domaren därmed skiftar balansen får kvinnor inte längre göra abort”. Detta i sig är så bisarrt att det förtjänar att diskuteras på längden och tvären.
Men det som gör mig allra mest ledsen i denna soppa är hur vissa människor, både män och kvinnor, beter sig. Vad de säger. Hur de tänker. Allt från ”boys will be boys” och varför ska ett fjuttigt våldtäktsförsök i det förflytna förstöra en mans chanser att få styra över kvinnors rätt till abort och mycket annat i trettio år? Sedan alla de som svärtar henne med konspirationsteorier. Dessutom går en vän till honom ut i Twitter och media, där Fox News snabbt hakar på, och sprider det uppenbart falska påståendet att en helt annan man, en lärare, skulle vara skyldig. Med namn och bild.
Jag pratar nu inte om dem som inte vill döma honom ohörd, utan om dem som hånar och trakasserar henne och om dem som säger att det inte spelar någon roll vad hon säger, för lite våldtäktsförsök får man väl tåla.
Republikanen och kongressledamoten Ralph Norman tyckte det var läge att skämta. ”Did you hear about this? Ruth Bader Ginsburg came out saying she was groped by Abraham Lincoln.”
Och så har vi denna tweet från President Pussygrabber, som ju skryter med att han brukar gå in och kolla på femtonåriga modeller när de byter om:
I have no doubt that, if the attack on Dr. Ford was as bad as she says, charges would have been immediately filed with local Law Enforcement Authorities by either her or her loving parents. I ask that she bring those filings forward so that we can learn date, time, and place!
De finns gott om män som klarar att empatisera med kvinnor, det finns män som själva varit utsatta för sexuella övergrepp och våldtäkter, och det finns kvinnor som ivrigt hetsar mot andra kvinnor som träder fram.
Det handlar om offer för sexuella övergrepp och människor med empati och rättspatos som kan sätta sig in i hur det är att leva ett liv med en fruktansvärd upplevelse i bagaget vs. förövare och deras försvarare.
Det handlar om rätt vs. fel.
En dag kommer våra barnbarnsbarn att läsa om den här tiden i historieböckerna.
So Trump made so many horrifying comments in Helsinki that some stuff passed without anyone having the time to notice. I did. Because I’ve now worked for over two years as head of cloud sales at an IT company, providing more or less that particular service. And as a funny side twist, the company is in fact based in Helsinki, even though I’m not.
When asked about the Russian attack on the U.S., his response was as almost always to ramble about Hillary Clinton, and the DNC server.
”You have groups that are wondering why the FBI never took the server—haven’t they taken the server. Why was the FBI told to leave the office of the Democratic National Committee?
I’ve been wondering that, I’ve been asking that for months and months and I’ve been tweeting it out and calling it out on social media.
Where is the server?
I want to know where is the server and what is the server saying?”
Journalists are so tired of this extreme whataboutism that even Anderson Cooper just called it ”Hillary Clinton’s server” without even bothering to unpack any of it, and it’s understandable that they don’t want to go down that rabbit hole but instead keep the focus on what actually matters.
But it was never about ”Hillary’s server”. It was about the DNC’s server.
The way that not only Trump but also his minions like Trey Gowdy speak of it, it brings an image to mind of a dark corner far away in an attic or a tower, where there would be a dusty server tucked away much like Aurora’s parents tried to hide away all the kingdom’s spinning wheels. It’s sitting there, waiting to be found, filled with intriguing secrets.
”What is the server saying?”
Indeed.
The tale of the DNC server merits being discussed, even though it’s not the most important topic of today, because there are several interesting angles to it. Not to the server per se. But to the tale.
First, the facts:
There was no single physical server. There was a private-hosted cloud-based system with a third party provider. We don’t know which, but it seems to be very similar to that we provide where I work and in companies like the one where I work.
So you obviously don’t rent a physical computer, but infrastructure in the shape of virtual machines (VMs). And they can be located anywhere, in theory. A VM is what it sounds like. A program that imitates a physical server. And the fact is that unless someone had actually broken or snuck into the server hall and left marks or finger prints, the computer in itself is completely irrelevant. What does matter is the entire network, the digital content and the context surrounding it.
What happened after the DNC was hacked by the Russian government in order to support the election of Donald Trump on the very day that Trump asked them to through the infamous ”Russia, if you’re listening …” plea, was that the DNC contacted the FBI to make sure the crime was investigated, and they also, simultaneously, contacted a security company called CrowdStrike to get help to ensure this would never happen again. CrowdStrike created ”a complete image including a memory dump of everything that was in the memory of the server at the time, including traffic and connections at the time”, says Professor Thomas Rid at John Hopkins. Do read the whole article in the link, because the analysis is interesting even though not very surprising to anyone who knows anything about IT. Also, check out Politifact’s debunking for more info!
But Trump is somehow insinuating that the DNC were not cooperating with the FBI, thereby trying to move the blame from himself to the actual victims. Pretty much like when a alleged rapist blames the victim for not cooperating with the police, insinuating that she had something to hide.
But the FBI got the image, for all we know, and that helped them to, if not catch, at least name the intruders in their indictment. Therefore, there is no criticism from anyone actually involved towards neither the DNC nor the security company nor FBI.
It’s true that Comey, as well as other senior law enforcement officials, had previously said that the DNC rebuffed requests for direct access to the servers. But those familiar with FBI procedures insist that it is far from unusual for the agency to forego physically obtaining servers targeted by an attack. The former special agent in charge of the FBI’s New York field office cyber division, Leo Taddeo, told the Hill last year that “In nine out of 10 cases, we don’t need access, we don’t ask for access, we don’t get access. That’s the normal [procedure]. It’s extraordinarily rare for the FBI to get access to the victim’s infrastructure because we could mess it up.”
Taddeo added that direct access would be unnecessary “unless there was a reason to think the victim was going to alter the evidence in some way,” while another intelligence official told the Hill that CrowdStrike was “pretty good.”
Concluding: ”The president unsurprisingly either has no idea how digital forensics work or is playing stupid.”
Mmm.
And finally there’s the fun/sad/bizarre part where the leader of the free world, with access to the most advanced intelligence ever known says: ”for months and months and I’ve been tweeting it out and calling it out on social media”.
Yeah.
Social Media is where all the answers to all the intelligence mysteries in the world are to be found.
If you shout out your questions on Twitter, some day, someone will tweet the answer:
”The server is in the highest tower in a hidden castle near a river close to a willow tree with the face of Barack Obama, guarded by six golden dragons that will let you enter if you say Hillary Clinton three times backwards.”
Jag betraktar mig själv som en ganska mainstream moderat. Den politik jag vill se är nästan exakt den partiet föreslår.
Så jag lyssnar ju och läser dagligen amerikanska nyheter – främst ”The Mueller Investigation”. För mig är det som en komplicerad deckare och den förhoppningsvis spännande upplösningen närmar sig.
The way that not only Trump but also his minions like 
Trotz allt 