För mig är SD min antites. De står för allt jag är emot. Det finns i princip inget överlapp, förutom att jag är monarkist. Flödet från M till SD är därför ganska obegripligt, eftersom jag i hela mitt vuxna liv, sedan 1985, röstat på M i varje val, och ansett att nästan alla politiska förslag varit sådant jag stått bakom. Jag har följt alla debatter i alla val. Jag har haft ett öppet sinne och även prövat andra partier mot mina åsikter. Och jag har ändå valt M, varje gång. Ibland lätt, som 2006, 2010 och 2014, ibland motvilligt som 2002. På något sätt har människor med diametralt olika uppfattning om nästan allt röstat precis som jag. Det upphör aldrig att förundra mig.
Jag äcklas av den öppna främlingsfientligheten, och retar mig enormt på populismen i förslagen som läggs fram. Bristen på djup och analys. De enkla ryggmärgsreflexlösningarna på komplexa problem. Till det ska läggas den förmodligen medvetna mytspridningen runt invandrare och då främst muslimer.
Även V är förstås min antites. I vissa avseenden står de längre från mig än SD, och det gäller främst skatte- och bidrags/trygghetspolitiken. Och V och SD har det gemensamt att de är emot EU. Men det finns inget naturligt flöde mellan M och V. Den som vandrar vänsterut eller högerut gör det i regel via andra partier, som S eller MP.
Efter min artikel i Expressen har två repliker publicerats.
En slutreplik från mig kommer snart ut, men den blir rätt styltig och trist på grund av det lilla utrymme som ges. Därför skriver jag lite längre här.
Tomas Brandberg från SD är upprörd över min schablonisering av SD-väljare. Det är inte mycket att orda om – jag hade reagerat likadant i hans kläder. Han menar att SD är ”mainstream” i Europa. Mja. I vissa länder, som exempelvis Polen, absolut. Men inte i länder vi brukar jämföra oss med.
Han påstår vidare att M kopierar SDs politik. Det är förstås fel, men dessvärre en myt som sprids även av moderater.
Sedan har vi Sten Storgärds artikel. Det är två fel på hans resonemang.
1. Påståendet att jag uttryckt att SD-medlemmar ”aldrig ska välkomnas tillbaka”. Så står det inte. Det står att de inte kommer att komma tillbaka, och att vi därför bör sluta anstränga oss.
2. Påståendet att jag uttryckt att man inte ska få säga vad man vill som moderat. Jag har inte öht argumenterat runt vad människor bör få uttrycka, förutom meningen om att vi fick skämmas när de uttryckte sig HBTQ-fientligt och rasistiskt (läs valstugeskandalen).
Men eftersom Storgärds gör dessa felaktiga halmgubbeantaganden hamnar hela artikeln liksom bredvid min. Han kunde lika gärna skrivit ”eftersom du påstår att inte solen är gul tänker jag nu argumentera för att den är det”.
Vad jag faktiskt uttryckt är att vi bör ge upp SD-väljarna, och sluta se dem som tillfälligt förlorade. De är i SD av en anledning, och de drog dit för minst ett år sedan, och har nu gosat in sig i sin nya partiidentitet.
Självklart är det trevligt om en eller annan letar sig tillbaka, men på senare tid har det funnits en trist tendens att bekräfta den egentligen helt felaktiga bilden att SD på något sätt ”hade rätt” hela tiden, som jag tycker är, förutom fel, extremt kontraproduktiv. Varför ska du byta om du har originalet, liksom?
Det går inte att föra en politik som samtidigt lockar tillbaka en generell SD-väljare OCH behåller mig och mina ganska många moderata vänner, som står upp mot främlingsfientlighet. Anna Kinberg Batra är inga problem. Överlag har hon lagt bra förslag, och hon har rätt kompass. Jag gillar inte allt hon framför, men det mesta, och det jag inte uppskattar kan jag leva med.
Det som skrämmer mig och väldigt, väldigt många moderater, samt vissa exmoderater som nu gått till L eller C, är nästa lager. Vad händer vid ett dåligt resultat, om AKB får sparken? Vem leder partiet då, i 3,5 år till nästa val?
Om vi lägger alla känslor och tyckanden åt sidan landar vi i matematik. De åtta eller så procentenheter M förlorat till SD sitter inte där och väntar på att plockas tillbaka. Vi kan på sin höjd få tillbaka en eller två, och då krävs en ganska extrem migrationsovänlig politik, från ett parti som gjort öppenhet till sitt signum. M har alltid varit partiet för stark arbetskraftsinvandring. Aldrig partiet som ser invandrare överlag som läskiga. Aldrig partiet som ställer upp på grovt muslimhat av den sorten SD-företrädare sprider dagligen, numera utan att någon höjer på ögonbrynet.
Och vart ska vi i ”eliten” ta vägen då?
”Den som gapar efter mycket” har aldrig varit mer sant.
Jag har retat många, har jag förstått. I princip ingen, förutom arga SDare (och jag får väl säga att jag förstår dem), har dock hört av sig till mig. Det är mer ”psst, du, ledande moderater är arga på dig, bara så du vet”, ingen nämnd. Det får de vara. Jag har också fått väldigt, väldigt många positiva reaktioner, från både aktiva moderater och vanliga väljare. Det finns en spricka bland oss som kallar oss moderater. Och den behöver slutas nu, mellan valen. Om ett halvår är det försent. Då behöver vi vara enade.
Jag har skrivit hundratals artiklar om i huvudsak migration och främlingsfientlighet. Det kommer jag att fortsätta med. Artikeln i Expressen, som egentligen handlade om partipolitik, var mer en parentes, för orden behövde sägas av någon.
Jag kommer att skriva både blogginlägg och debattartiklar, och berätta hur jag tycker att Ms politik ska se ut. För en sak håller jag med Storgärds om: Det ska vara högt i tak.
Kommer M att låta SDs utspel påverka politiken?
Det där med att vår kultur på något sätt skulle förstöras och kanske till och med förgöras när människor från andra kulturer flyttar hit är rappakalja, såvida vi definierar ”kultur” som gemensamma tankebanor, normer, språk, musik, konst, mat, historia och traditioner.
Donald Trump embodies male entitlement. He is a sexist pig. That is as much a fact as any subjective epithet can be. He belittles women, he thinks he’s entitled to kissing them, to touching them, and worse. Even though he denies doing this, it’s caught on tape on numerous occasions. There’s a beautiful, young woman on stage with him, and he leans over and kisses her on the cheek. This happens over and over with different women. She most probably doesn’t want to be kissed by a fat, ugly, sleazy old man. He obviously doesn’t care. The way he talks about women and to women makes all of us recall also having been treated that way. We’ve met him before.
I play Civilization V.
Q: If you want the same things as a horrible person or group of people, are you then a bad person?
”Vi måste ta hand om ‘våra egna’ först!” är ett mycket vanligt påpekande i diskussioner. Det framförs oftast av nationalister, men ibland även av helt andra, lite halvt tanklöst enligt min uppfattning. Så låt oss resonera kring detta begrepp.
Det var mitten av nittiotalet, och vi drev ett föräldrakooperativ tillsammans med ett tiotal andra föräldrapar. Det hade tidigare varit tillåtet att ha med en leksak hemifrån varje dag, men personalen hade av olika praktiska skäl kommit fram till att det inte var en bra idé längre, och förklarade detta på ett föräldramöte.
Helena Trotzenfeldt 