Så det framstår alltmer tydligt att Netanyahu, de tokkristna apokalypssionisterna och övriga stridstuppar slog en lov runt Trump, och säkerställde att han inte lyssnade på alla mesiga fredsduvor. Jag kan tänka mig hur det lät. Det skulle gå fort och lätt och sedan skulle han bli ihågkommen förevigt som den starke ledaren som bytte regim i Iran och dessutom räddade världen undan en garanterad atombomb.
Och Trump är gammal. Och gaggig. Jag säger inte det för att jag inte gillar honom. Lyssna på nittonhundratalsklipp av honom. Han är fortfarande en a-hole, men han pratar i hela meningar, håller tråden, börjar inte weave:a runt om guldgardiner och ballrooms.
Och nu har han inte bara insett att det blev tossigt – många hånar honom dessutom för att Netanyahu försökt blåsa precis varenda president sedan Clinton och Trump var den första att gå på den lätta. Typ.
Så vad göra? Hans geggiga hjärna berättar för honom att han har pratat med en före detta president. En han faktiskt gillar. Och han sa ”jag önskar att jag gjort det du gjorde!”.
Men liksom. Det finns bara fyra. Och Clinton, Bush, Obama och Biden har garanterat att det inte var de. Alla hatar honom. Inte en chans att de bara ringer upp och säger ”jag önskar jag hade gjort det!”.
Så egentligen är väl inte en liten lögn bland alla andra hundratusentals en big deal, men det visar var hans fokus är. Han får absolut inte framstå som svag och lättlurad.
Och hans ego är det största hindret för fred på den sidan Atlanten.
På andra sidan finns en decimerad grupp fjärdehandsval som försöker organisera sig med en förmodligen skadad ledare och som också klamrar sig fast vid prestige. De behöver visa sitt splittrade folk att de fortfarande styr, och några eftergifter finns inte på kartan.
Detta känns som Vietnam. Överlägsen militär som borde vinna i en tillfällig punktinsats, men vad betyder ”vinna”? Många år av gerillakrigsföring i ett land som är bortaplan för den överlägsna styrkan och vinsten blir till sand.
Så vi har en Gaggig Trump, ständigt berusade krigshökarna Hegseth och Graham, Mike ”They can take it all” Huckabee och en Netanyahu som ser sin dröm uppfyllas.
Vinnaren är … Putin. Han får sälja sin olja igen. Ingen orkar vända blicken mot Ukraina.
Och förlorarna är flickorna i Iran, tusentals döda, lemlästade och bostadslösa libaneser, och det palestinska folket som mördas och fördrivs dagligen sedan snart 70 år.
I mina senaste poster har flera personer dykt upp i avsikt att förklara för mig varför de hatar Palestinarörelsen. Deras kommentarer börjar med ”det handlar inte om”. Mmm.
De hatar Palestinarörelsen för att de jublade 7 oktober.
Så jag har inte stött på någon som jublar över döda civila. Jag vet att det fanns de som tutade och var glada, men de var inte många. Alla jag kommunicerat med eller läst var snarare livrädda för vad som komma skulle.
Så jag frågar om vi är ense om att jublande över döda civila är fel, för isf kan jag visa rätt många pro-Israeler i den genren, men jag får höra att jag inte ska byta samtalsämne.
De hatar Palestinarörelsen för att de är skräniga. Mjo. Men när tiotusentals barn dör under fruktansvärda förhållanden kanske man får vara lite skränig. Femton människor dog på Bondi Beach, varav ett barn, och med all rätt sörjde hela världen.
De hatar Palestinarörelsen för att de inte anordnar manifestationer för de döda i Iran.
De har visserligen inte ordnat någon själva. Det har inte heller de som ordnar manifestationer för Ukraina. Men. Palestinarörelsen ska göra det.
Jag håller på och skriver en text om kravet på Palestinarörelsen att protestera till förmån för folket i Iran, som bubblar i både sociala och mainstream-medier. Jag är osäker på varför just den gruppen och ingen annan har en specifik skyldighet att använda sitt nätverk, sin fritid och sin infrastruktur till att ordna en protest – jag menar, vi har inte ställt det kravet på dem som manifesterar för Ukraina, till exempel – och jag begriper inte vad protesterna skulle syfta till, eftersom det inte finns någon egentlig policyförändring i Sverige att verka för, men jag var lite nyfiken över huruvida samma krav gäller folket i Israel. Landet som förmodas stå på iraniernas sida, enligt en massa AI-lejonmemes.
Jag har hittat ett par manifestationer i Jerusalem. Den på bilden är från 2022. Tio personer, kanske? Jag hittar ingen manifestation i närtid.
EDIT: Hundra till tvåhundra israeler tågade i Tel Aviv i januari.
Så den elaka tolkningen av detta, såvida min googling inte misslyckats, är förstås att Israels folk är ointresserade av iranier. Jag menar. Även israelerna har ju en infrastruktur för protester på plats – det har vi ju sett. Ändå tågar de inte.
En ännu elakare tolkning är att Mossad inte alls är ute efter att hjälpa Iran, utan efter att skapa kaos i landet. Alternativt att säkerställa ett nytt shah-styre, som är Israelvänligt, eftersom Pahlavi skulle hamna i tacksamhetsskuld till Israel.
Finns det snällare tolkningar, som mer handlar om omtanke om iranier överlag?
Själv hör jag ju inte till dem som anser att man måste tåga för något för att kunna känna omtanke med sina medmänniskor. Jag tror inte att gängse israeler är något annat än sorgsna över att läsa om de många dödade iranierna. Lika lite som gängse svenska Palestinasupportrar. Men bara den förstnämnda gruppen förmodas känna empati utan manifestation.
Jag är bara, igen, förundrad över den dubbla måttstocken.
Alltid när israelers konstiga rätt att bosätta sig i Palestina kommer upp blir det en massa helt irrelevant tjafs om ”arabstaterna tackade nej” och Arafat och Oslo och ”Bill Clinton sa” och yadayada.
Palestina är bebott av muslimska och kristna palestinier, som levat där i många tusen år, och vad Israel gör är att mörda och fördriva dem för att ta över deras hem.
Jag vill inte längre höra ”disputed territory” och ”jamen deras förfäder”. Palestiniernas förfäder har bott där oavbrutet i tusentals år, och bosättarterroristernas förfäder är i huvudsak från helt andra länder, och även om de i ”bästa” fall kommer upp i femtio-sextio procent förfäder från området flyttade de därifrån för femtonhundra år sedan eller mer.
Ryssland, däremot, ägde Ukraina för bara årtionden sedan. Och klarar man att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, men inte Israels olagliga landgrab i Palestina, har man en horribel moralisk kompass.
Palestinas faktiska urbefolkning mördas och fördrivs. Och vi stöttar terroristerna i detta.
Jag har länge stört mig på de silkesvantar länders ledare och andra behandlat Trump med. Man vinner bara kortsiktiga segrar på att lyda en skolgårdsmobbare.
En sån grej är att säga till honom att anledningen till att övriga NATO-länder spenderar mer pengar på sina respektive försvar och därmed NATO är att Trump sa till dem att göra så. Jag har hört detta flera gånger, i någon sorts försök att stryka honom medhårs.
Även NATOs ledare Rutte har sagt det officiellt ett antal gånger.
Tack vare dig, Mr President, har vi nu ett mycket starkare NATO!
Bläää.
Jag vet inte exakt hur mycket Trumps gnäll påverkat, men det är helt uppenbart så att kriget i Ukraina och allmän oro över Rysslands aggression är den drivande orsaken till ökade försvarsbudgetar. Redan invasionen av Krim var första steget. När Trump tillträdde första gången hade ökningen redan börjat.
Men det faktum att så många är beredda att ge Trump total cred för varenda procentenhet skapar en rundgång.
Kolla här, hans tuffa retorik funkar! Jag hör det bland kommentatorer, från hans administration och bland hans supportrar på Twitter. Och ingen säger emot, eftersom NATOs ledare själva säger detta.
Stephen Miller (brrr) och Sean Hannity (dubbel-brrrr) konstaterar följande, lätt sammandraget:
1. Trump sa till dem att öka sina budgetar, och de ”whined and moaned and bitched and complained” och sedan gjorde de som han sa.
2. Trump sa till dem att sluta med sina tariffer och de inte bara slutade, utan de accepterade våra tariffer efter att de ”moaned and whined and complained”.
3. Sedan säger de ”åh, Trump ska invadera Grönland”, och Trump säger att han inte ska det, och då säger de ”ok, du kan få det”.
Heh.
Alltså, jag förstår absolut instinkten att ge honom små segrar för att slippa ta den stora striden.
Men den strategin funkade inte när Hitler roffade åt sig Österrike och Tjeckoslovakien, den funkar inte på skolgårdsmobbaren och det är nu dags att konstatera att ja, USA är ett väldans stort land med en väldans stor ekonomi, men alla andra västländer är stora tillsammans.
Och ja, på sätt och vis är det sant. Om någon säger ”Hitler låg bakom 9-11” och jag säger att det inte stämmer försvarar jag ju Hitler.
Anledningen till att det är så viktigt för mig att sätta saker på sin plats vad gäller Hamas är att ”Hamas” och ”terrorism” är ord som används för att dehumanisera palestinier.
7 oktober var en fruktansvärd dag, men mycket av det som sägs om den dagen var bisarra lögner, avsiktligt framförda av dem vars uppgift var att berätta. Dessa lögner syftar till att få ”Hamas” att framstå som omänskliga bestar och sedan klistrar man ”Hamas” på hela Gaza genom att säga ”hamasstyrda hälsomyndigheten” och vips är alla läkare och sköterskor också bestar. ”Hamas attackerade israeliska styrkor” låter helt annorlunda än ”palestinier attackerade den illegala ockupationsmakt som förstört hela deras tillvaro i decennier”.
Vi gör inte så med andra länder. Vi kallar dem inte för deras regeringsparti. Vi håller inte heller exvis ryska medborgare ansvariga för Putins dåd.
Dels behöver vi börja säga Palestina, Gaza eller Västbanken om länderna och folket, och sluta säga ”Hamas” om vi inte syftar på partiet och dess ledning. Man behöver inte säga ”Hamas’ hälsomyndighet”, utan det går utmärkt att säga ”Gazas”.
Dels behöver vi lägga korten rätt när det gäller vad Hamas är skyldiga till. Varken försköna eller fula ner.
Jag har ofta sagt att jag tycker Hamas har mycket gemensamt med Putin. De blev en gång demokratiskt valda, men har sedan klamrat sig fast. De är korrupta. De förföljer sina motståndare. Mördar, fängslar. Det finns ingen yttrandefrihet, och deras respektive ledare är besatta av att ta tillbaka land de anser tillhör dem. Och de har begått fruktansvärda dåd mot civila i det respektive land de vill ta tillbaka.
Men Hamas är inte ”värre än ISIS”. ISIS var en religiös, sadistisk kult.
Och nu kommer den del som många anser vara ”försvar”.
Hamas drivkraft är inte alls religiös. Ja, de vill ha ett religiöst styre av sitt land, men det gäller ju även Israel och många Trumpsupportrar, för att ta några exempel. De har aldrig trakasserat sin kristna befolkning, som ISIS gjorde.
Hamas’ drivkraft har alltid varit dels att stoppa blockaden och dels att återta det land mer än hälften av deras äldre generationer ägde och brukade tills de blev brutalt fördrivna 1948. Däri ligger skillnaden mellan dem och Putin. Inga ryssar fördrevs från Ukraina, mig veterligt. Han vill inte ta tillbaka Ukraina för att kunna låta folk återvandra till sina hem, utan för att härska över landet.
Så jag har inga problem att förstå och sympatisera med de palestinier som anser att Israel ska upphöra att existera. Det är ord jag aldrig trodde att jag skulle skriva. Jag håller inte med, men om en massa vikingaättlingar hade kommit till Sverige, som är mitt hemland sedan årtusenden, och fördrivit mina mor- och farföräldrar till ett koncentrationsläger i Blekinge hade jag också tyckt att det landet inte borde finnas. Att kräva att palestinier ska erkänna ”Israels rätt att existera” är magstarkt. Särskilt som mycket få israeler anser att Palestina har rätt att existera.
Nu finns Israel. Och vägen framåt är att hjälpa palestinierna till ett liv i frihet utan ockupation, inte genom att ta bort Israel, utan genom att hålla Israel ansvariga för deras brott sedan 70 år, och återupprätta palestiniernas rätt till sin historia och sitt land. Helst hade jag sett en enstatslösning, där både palestinier och israeler lever tillsammans, men den drömmen lär inte bli verklighet på ett bra tag.
Och när folk i indignation utbrister ”Hamas anser inte att Israel ska existera” och sedan insinuerar att det beror på att de hatar judar är det bara trams. Judehat, för ja, det finns, är en konsekvens, inte en rot.
Hamas ändrade faktiskt sina styrdokument 2017 till att ha en tvåstatslösning som mål istället för ett utplånat Israel. Det är betydligt bättre än man kan säga om Netanyahus anhang.
Gazaborna under Hamas’ ledning har faktiskt försökt fredliga sätt att återfå sin frihet. De har demonstrerat, med plakat. Och israeliska snipers mördade dem från muren. Särskilt barn. Så hatet mot Israel är fullt förståeligt.
Många judar har varit i Gaza. Inte israeler dock, för det förbjuder Israel. De vittnar om enorm omtanke och ett varmt välkomnande.
Men åter till Hamas.
Jag fick frågan häromdagen vad jag tror hände sjunde oktober. Och detta är min teori och inget annat.
Jag tror INTE ledningens order var att mörda så många civila som möjligt. Istället var den ena ordern att ta gisslan som kunde bytas mot fångar – Sinwar hade suttit länge i israeliskt fängelse och hade lovat att göra allt han kunde för att släppa ut så många av sina gamla medfångar som möjligt. Den andra var att attackera baserna, för att lyfta moralen hos det palestinska folket. Visa att de fortfarande kämpade. Däremot tror jag inte de sagt till dem att INTE döda civila heller.
Det var nog snarare en konsekvens dels av den förvirring som uppstod när det gick så oväntat bra för dem och dels av att många civila Gazabor tog sig ut genom hålen i muren och gick bärsärk. De drevs nog av en kombination av hat mot israeler och av rädsla, är min teori.
Igen. Jag kan ha fel. Hamas har själva sagt att de beklagar de döda civila, dock.
Inte heller tror jag på någon order om tortyr eller våldtäkter. Dels är Hamas’ ledning pragmatiska, och sådant tjänade inget syfte, dels hade de inte tid. De trodde åttio procent skulle dö och att IDF skulle komma pronto. Det blev tjugo, och IDF masade sig i många timmar.
Förekom tortyr? Det beror på vad man lägger i ordet. De var brutala, hänsynslösa och hårdhänta, men alla historier om hur de utstuderat karvade ut ögon och skar av fingrar har visat sig falska.
Förekom våldtäkter? Det är möjligt, men de är obevisade. Jag vet att många reagerar när jag säger så, men det kommer en artikel från mig på det ämnet snart.
Hamas mördade 1200 israeler sjunde oktober!
Låt oss bena i siffrorna.
Först har vi soldaterna. De var 379. Och det är naturligtvis tragiskt när människor, i huvudsak unga, dör. Men ska vi räkna deras död som terrordåd är även varenda död palestinsk krigare ett terrordåd. Så fungerar inte internationell rätt.
Du kan tycka att det inte var krig den dagen. Pja. Dels säger många att ”Hamas startade kriget 7 oktober”, så då var det ju det. Och dels har ett ockuperat folk rätt att döda soldater från sin ockupationsmakt. Faktiskt.
Vad jag är ute efter är dubbelmoralen i meningarna ”Hamas dödade 1200 israeler i det värsta terrordådet yadayada” och sedan kalla dödandet av palestinier för ”Israel har rätt att försvara sig”.
Sedan har vi de civila.
736 israeler och 79 utländska gästarbetare dog. Naturligtvis var gästarbetarnas död lika fruktansvärd som israelernas, men varför kallas de ”israeler”? Nåja.
Av de 736 döda israelerna dödades en del av IDF. Detta är helt bevisat, men ändå blir många superarga när man säger det.
Dels genom det så kallade hannibaldirektivet där IDF dödade dem som tagits som gisslan, och dels genom väldigt klantig moteld.
Så där har vi det.
Försvaret av Hamas.
Allt dödande av civila är oacceptabelt. Men låt oss använda korrekta siffror.
Jag vill två ting.
Dels att vi slutar säga ”Hamas” när vi menar Gaza, Palestina eller det palestinska folket. Det är dehumaniserande. Dels att vi hjälps åt att korrigera inkorrekta beskrivningar av vad de är skyldiga till. Det räcker gott med vad de faktiskt är ansvariga för.
Trotz allt 